I AMA VVS & Kyla 19 (Allmän Material- och Arbetsbeskrivning) som nyligen släpptes av Svensk Byggtjänst finns den nya koden YJG.5 som underlättar för konsulter och beställare att ställa krav på leverantörer vid tekniska beskrivningen och föreskrifter till bygg- och anläggningsprojekt.

Den nya koden som berör dokumentation av systemvätska är:

YJG.5 Kontrolldokument, intyg o dyl. för VVS-, kyl- och processmedieinstallationer

Koden används för att begära in dokumentation om resultat av kontrollmätning av vätskan vid idrifttagningen, syrgasnivåer, pH, konduktivitet, försmutsning etc. Det kommer att innebära bättre möjligheter att ställa krav på mätning och snabbavgasning för att uppnå önskade värden på systemvätskan och därmed energieffektivare och korrosionsfria system.

QTF har länge förespråkat att även systemvätska ska behandlas som en systemkomponent, med krav och dokumentation som övriga komponenter i tekniska beskrivningen till byggprojekt.

"Nu har vi kommit en bra bit på väg mot energieffektivare vätskor som står emot korrosion. När VVS-konsulter och beställare lättare kan definiera och kräva in dokumentation på systemvätska kommer avgasning och rening att föreskrivas redan från början i nya system. Vanligt kranvatten är den bästa energibäraren, förutsatt att det är avgasat. Utan syre uppstår ingen korrosion i systemen och där finns inga gaser som förhindrar effektiv energiöverföring från värmekällan eller i kylsystem", säger Björn Carlsson, teknisk chef och grundare av QTF Sweden AB.

Arbete pågår inom QTF att ta fram förslag till beskrivningstexter under de nya rubrikerna som, precis som för de tidigare koderna om värmebärare, fritt ska kunna laddas ned från hemsidan qtf.se. Rekommenderade krav gäller framförallt syrgasnivåer men även koldioxidnivåer, pH, konduktivitet, försmutsning och att sluta med kemikalier i systemen. Framförallt cancerframkallande syreätare som Hydrazin och liknande. QTF föreskriver avgasning med QTF-metoden för att nå rekommenderade nivåer på < 0,5 mg/l syre i vatten respektive < 0,8 mg/l syre i glykollösningar.

Sedan tidigare har funnits kod PXC.1 Värmebärare som bl.a. har använts för att definiera systemvätskans kvalitet och föreskriva om snabbavgasning, men med de nya koderna för krav på dokumentation ökar möjligheterna för VVS-konsulter och beställare att säkerställa att vätskan mäts och åtgärdas så att definierade värden möts.

AMA-koder är ett känt begrepp inom bygg- och VVS-branscherna. De används för att upprätta beskrivningar och allmänna föreskrifter till bygg- och anläggningsprojekt. AMA är ett referensverk som används i byggsverige. I byggsektorn är det väldigt många aktörer inblandade i kedjan från idé till färdigt projekt. Information ska överföras mellan alla dessa aktörer, som dessutom verkar i olika faser av projektet, och mellan olika datorsystem. Samtidigt ska utförande och kvalitet styras. Syftet med att AMA innehåller formulerade krav på byggnader, anläggningar och dess delar är att förenkla beskrivningsarbetet. AMA är med andra ord ett referensdokument som används av projektörer för att upprätta administrativa och tekniska beskrivningar och av entreprenörer när de ska utföra byggnads-, anläggnings- och installationsarbeten efter dessa beskrivningar. 

Källa Svensk Byggtjänst (https://byggtjanst.se).