Baltic Fish och FN:s globala mål strävar mot samma sak

För FN:s globala mål och för utvecklingen av det kustnära fisket av id och braxen är målet detsamma. En hållbar utveckling för oss som bor här nu och i framtiden.

2015 antog FN:s medlemsländer 17 globala mål för en hållbar utveckling. Kort sammanfattat syftar de till att hitta sätt att tillfredsställa människors behov idag – utan att äventyra samma möjlighet för kommande generationer. Flera av målen kan kopplas till projektet Baltic Fish som arbetar för att skapa goda förutsättningar för ett hållbart fiske av de hittills outnyttjade fiskarterna braxen och id och därmed bidra till att minska övergödningen i Östersjön. Främst gäller det målen som handlar om hälsa och välbefinnande, hållbar konsumtion och produktion, samt hav och marina resurser (mål 3, 12 och 14).

– Projektet är hållbart i alla led – från fisket hela vägen till konsumenten, säger Emma Gabrielsson, som är projektledare på Race For The Baltic. När vi fiskar braxen och id har det en positiv effekt för Östersjöns miljö eftersom vi tar upp näringsämnen från havet och cirkulerar det till land. På så sätt bidrar vi till att minska övergödningen samtidigt som vi kan erbjuda en hälsosam och näringsrik produkt till konsumenter.

Projektet arbetar för att hela produktionskedjan – från fångst till tallrik – ska vara hållbar. Det innebär att fisket är hållbart, att skonsamma arbetsredskap används och att bifångsten släpps tillbaka ut i Östersjön och så vidare.

Projektet är även långsiktigt hållbart då det gör det möjligt att leva av småskaligt fiske och på så sätt gynnar landsbygdens utveckling. Det är också ett långsiktigt hållbart fiske sett till förekomsten av braxen och id.

Klimatsmart livsmedel

Att äta hållbar och vildfångad Östersjöfisk, speciellt underutnyttjade arter, gynnar havet och är ett klimatsmart livsmedelsval. Genom att introducera goda och hälsosamma produkter skapas långsiktiga förutsättningar för det småskaliga kustfisket men också en grund för god hälsa. Braxen och id är nyttiga fiskar, de är också mångsidiga i köket.

– Det finns så oändligt många måltider och rätter man kan göra. Man kan göra fiskbullar, fiskbiffar, fiskfärs, fisktacos, säger Emma Gabrielsson. Bara fantasin sätter gränser.

Kent Karlsson är yrkesfiskare och ägare till Guldhaven Pelagiska. Även han ser tydligt hur den innovativa utvecklingen av fisket på flera sätt bidrar till en hållbar produktion och konsumtion.

– Det finns stora bestånd av braxen och id längs våra kuster. Nu tar vi vara på resurser vi inte har utnyttjat tidigare inom landet! Vi får ett svenskt livsmedel, behöver inte importera mat från andra länder och skapar arbetstillfällen i Sverige. Dessutom är det bra för miljön eftersom vi genom fisket får bort kväve och fosfor från havet.

I Finland avlägsnas nästan 700 ton av fosfor från vattnet med den årliga fångsten av fisk, vilket är mer än den årliga belastningen från avloppsvatten från de finländska städerna, industrin och glesbebyggelsen tillsammans. Fosfor är ett naturligt förekommande grundämne som alla levande organismer behöver för sin tillväxt. Näst efter kalcium är fosfor det mineralämne som det finns mest av i människokroppen. Cirka 85 procent finns i benstommen som kalciumfosfat. Fosfor finns också i nästan alla livsmedel.

– Det här projektet är väldigt spännande. Det bästa är att det stärker partnerskapet mellan forskning, innovation, näringsliv, miljöorganisationer och fiskeförvaltning och att vi jobbar mot samma mål, en hållbar utveckling, summerar Emma.