Ny granskning: skolsystemet tillåter att varannan elev lämnar skolan utan gymnasiebehörighet

I dagarna började omkring en miljon barn ett nytt läsår. Möjligheten att klara skolan kommer att skilja sig kraftigt beroende på vilken skola eleven går i. En ny rapport från Famna och Räddningsmissionen synliggör ojämlikheten. Det finns skolor där endast 40 procent av eleverna i genomsnitt blivit behöriga till gymnasiet under de senaste tio åren. Organisationerna uppmanar nu till tidigare och kraftfullare insatser – och möjlighet till en verklig omstart när dagens verktyg inte räcker.

I fjol gick nära var sjätte elev ur grundskolan utan gymnasiebehörighet. I en ny rapport granskar Famna och Räddningsmissionen långvarigt låga kunskapsresultat i grundskolan. En nationell genomgång av Skolverkets statistik visar att det finns skolor där mycket låg gymnasiebehörighet återkommer under stora delar av ett decennium. På skolan med lägst genomsnitt blev endast 40 procent av eleverna behöriga till gymnasiet. På vissa skolor har bara var tredje elev blivit behörig under enskilda år. Detta kan jämföras med rikssnittet på 84 procent.

Skolor verkar under olika förutsättningar. Segregation, socioekonomi och lärarförsörjning påverkar resultaten. Just därför har skolan ett kompensatoriskt uppdrag: barns möjligheter att klara skolan ska inte avgöras av deras bakgrund eller bostadsort.

– Vissa skolor har ett mycket svårare uppdrag, men då är också samhällets ansvar större. Ändå accepterar vi att samma mönster fortsätter år efter år. Det är svårt att beskriva situationen som något annat än ett samhälleligt svek. Hur många årskullar ska behöva betala priset innan vi gör något fundamentalt annorlunda, frågar sig Emil Mattsson, direktor på Räddningsmissionen.

Ge Skolinspektionen nya verktyg

Det saknas varken stöd till eller tillsyn av skolor med svaga resultat. Men när utvecklingen ändå inte vänder saknas idag en tydlig väg framåt. Rapporten föreslår därför att nästa regering utreder nya verktyg för Skolinspektionen och möjlighet till omstart med förändrat huvudmannaskap när andra insatser inte har fungerat.

I England finns idag en modell där staten kan ingripa och ytterst förändra huvudmannaskapet när skolor inte lyckas vända utvecklingen med allvarliga och långvariga problem.

– En skola kan få en ny chans. Ett barn får inte en ny skolgång. Offentligt ansvar måste först och främst vara ett ansvar för barnets rätt till utbildning. Sverige har idéburna aktörer med erfarenhet av att lösa komplexa samhällsproblem – den kompetensen måste kunna användas när dagens modeller inte räcker, säger Emma Henriksson, generalsekreterare på Famna.

Rapporten ”Förlorad skolgång – hur vi kan bryta utvecklingen i skolor med långvarigt låga kunskapsresultat” är framtagen av Famna och Räddningsmissionen i samverkan med Idéburna skolors riksförbund och lanseras idag den 28 augusti. Rapporten finns bifogat nedan.

För mer information/intervjuförfrågningar:

Hilda Forssell
Kommunikations- och opinionsstrateg på Famna
hilda.forssell@famna.org
Tlf. 0707 53 60 18

Johanna Korol
Kommunikationschef på Räddningsmissionen
johanna.korol@raddningsmissionen.se
Tlf. 0721-45 42 22