Allokera njurar, optimera skolplatser och lite bolibompa

Med jämna mellanrum skriver våra forskare inlägg om sin forskning eller om reflektioner i sin vardag. Det här en text av Tommy Andersson, docent i nationalekonomi, som är en av gruppmedlemmarna i Ragnar Söderbergprojektet i ekonomi "Beteendeaspekter av institutionell design".

Mitt främsta forskningsområde är ett område som kallas "market/mechanism design" och jag tänkte nu spendera detta inlägg med att förklara vilken typ av tillämpad forskning som vi gör och varför (vi gör också en hel del mer teoretisk forskning). Som indikeras av namnet på forskningsområdet så arbetar jag med olika typer av "marknader". Det finns så klart många olika definitioner och betydelser av vad en marknad är men de specifika "marknader" som jag är intresserad av är de marknader där varor och tjänster inte kan eller får prissättas. Ett sådant exempel är "marknaden" för levande organ, exempelvis njurar.

Allokera njurar

Hundratusentals personer runt om i världen är i behov av en ny njure varje år. Problemet är att handel med njurar är olagligt i princip överallt i världen. Patienter i behov av en ny njure kan alltså inte köpa en njure utan de kan endast få tillgång till en ny njure genom donation från en avliden eller en levande donator. Mitt forskningsområde studerar bland annat hur man kan skapa en bra regel (eller mekanism) för att allokera just njurar. Inom ramen för det forskningsanslag som jag fått från stiftelsen jobbar jag just nu tillsammans med de fyra transplantationsenheterna i Sverige (Akademiska universitetssjukhuset, Karolinska universitetssjukhuset, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Skånes universitetssjukhus) med att studera effekter av införandet av ett avancerat njurbytesprogram i Sverige. Principen är enkel att förklara men matematiskt lite mer komplicerad att genomföra.

I sin enklaste form innebär det att två personer med levande men inkompatibla donatorer kan "byta" donatorer med varandra för att möjliggöra transplantation (kompatibilitet är ett krav för att transplantation skall kunna ske). Exempelvis om patient P1 har en levande men inkompatibel donator D1 och en annan patitent P2 har en levande men inkompatibel donator D2 kan patient P1 och P2 "byta" donatorer med varandra givet att kompatibilitiet föreligger. I detta fallet donerar alltså donator D2 sin njure till patient P1 och donator D1 sin njure till patient P2. På så sätt kan två transplantationer genomföras. Det finns också en del andra och mer avancerade trick som kan användas för att öka antalet njurtransplanationer med levande donatorer (för den som är intresserad kan ni läsa mer i en debattartikel som jag skrev tillsammans med Jim Ingebretsen Carlson i Läkartidningen). Hittills har forskningen rörande njurbyten inom ramen för detta forskningsanslag varit mycket framgångsrik - något som rapporterats bland annat i Sveriges radio Ekot.

Optimera skolplatser

Organ är inte det enda jag jobbar med inom ramen för detta forskningsprogram. Jag har tillsammans med Ola Andersson (som också är forskare i detta projekt) och Eskil Forsell (Handelshögskolan i Stockholm) precis startat ett nytt spännande forskningprojekt som handlar om hur man mer effektivt kan tilldela skolplatser till barn. Mer explicit funderar vi över hur man kan använda smarta matematiska algoritmer för att tilldela skolplatser givet föräldrarnas önskemål om sina barns skolplacering. Dessa algoritmer är utformade för att uppfylla vissa förutbestämda mål som exempelvis stabilitet vilket innebär att det inte skall finnas två barn som vill byta skolplats med varandra givet önskemål om skolplacering. Det kanske låter otroligt men om man har en stad som Stockholm och föräldrarna skickar in en lista med önskemål om skolplacering (strikt ranking) så finns det faktiskt endast ett stabilt sätt att placera eleverna. Det fina i kråksången är att forskning inom detta område har visat hur man kan finna denna unika skolplacering. Man kan även ställa andra krav. Något som har debatterats under en längre tid runt om i världen är så kallat kontrollerat skolval. Detta innebär att man inför vissa inskränkningar i det fria skolvalet för att motverka den allt ökande skolsegregationen. Det kanske är på tiden att man även i Sverige också börjar fundera på detta? Jag tror faktiskt att man har det! Alldeles nyligen föreslog Skolverkets generaldirektör och ordföranden i skolkommissionen Anna Ekström att man bör titta på system med kontrollerat skolval (mer om det kan du läsa här). Så en uppmaning till dig Anna Ekström: om du vill ha hjälp, tveka inte att kontakta oss – vi lovar att hjälpa dig att utforma ett system med kontrollerat skolval! Vi är nämligen experter på det.

Och lite bolibompa

Jag har i ovan alltså givit två konkreta exempel på hur vi med vår forskning och med stöd från Ragnar Söderbergs stiftelse kan påverka samhället med praktisk implementering. En del av er kanske tycker att det låter tråkigt – andra kanske tycker att det låter spännande. Mina barn (6, 8 och 10 år) tycker i alla fall att det är supertråkigt att lyssna på mig när jag försöker förklara vad jag gör. Dock kan det ske häftiga grejer om man gör cool forskning – som till och med mina barn blir imponerade av. Exempelvis kan man få träffa Bolibompadraken. Exakt varför detta spännande möte skedde är ett ämne för ett framtida texter...

Se filmen om forskargruppen nedan!