Ny kartläggning: Obefintliga krav på återvunnet material i kommuners upphandling

Ytterst få kommuner i Sverige ställer krav på att en viss andel av de varor de köper ska vara tillverkade av återvunnet material. Inte heller prioriteras varor som innehåller återvunnet material framför andra varor, visar en ny kartläggning från miljöföretaget Ragn-Sells.

– Offentlig upphandling motsvarar en sjättedel av Sveriges BNP och kommunerna står för en stor del av detta. Genom att kräva mer återvunnet material när de köper in varor skulle de kunna ge omställningen till en cirkulär ekonomi en rejäl knuff framåt, säger Pär Larshans, hållbarhetschef på Ragn-Sells.

Bara åtta kommuner svarar att de ställer sådana krav i sina riktlinjer för upphandling. Det motsvarar fyra procent av de 200 kommuner som besvarat Ragn-Sells enkät. Nära nio av tio kommuner uppger att de inte ställer några krav på återvunnet material, medan åtta procent svarar att de inte vet.

Fyra kommuner – Perstorp, Lilla Edet, Salem och Håbo – uppger att deras riktlinjer för upphandling prioriterar varor producerade av återvunnet material framför andra varor. Borlänge är den enda kommun som svarar att det finns ett mål för när en viss andel av de upphandlade varorna ska bestå av återvunnet material.

– Vårt sätt att leva i dag bygger på en ohållbar användning av jordens resurser. Kommunerna kan bidra till en förändring, om de använder skattebetalarnas pengar till varor som inte kräver att vi hela tiden bryter nya resurser, säger Pär Larshans.

Lagen om offentlig upphandling (LOU) ger myndigheter möjlighet att ställa hållbarhetskrav vid upphandlingar. För kommunerna kan det till exempel innebära krav på vissa arbetsrättsliga villkor vid inköp av tjänster, krav på ekologisk mat till skolor och äldreomsorg eller krav på en viss andel återvunnet material i varor som elektronik eller byggmaterial.

2016 betalade upphandlande myndigheter ut 780 miljarder kronor till privata och offentliga företag och andra organisationer. Kommunernas utbetalningar uppgick till drygt 304 miljarder kronor, enligt Upphandlingsmyndighetens senaste sammanställning.

För mer information, kontakta gärna

Pär Larshans, hållbarhetschef, 070-927 29 63, par.larshans@ragnsells.com

Fakta: Om undersökningen

200 av landets 290 kommuner har svarat på enkäten. I frågeformuläret ingick tre frågor om kommunens riktlinjer för återvunnet material i den offentliga upphandlingen.

1. I kommunens upphandlingspolicy, eller riktlinjer för upphandling, uttrycks det tydligt att kommunen ska ställa krav på att en viss andel av upphandlade varor, eller en viss andel av en vara, ska vara producerad av återvunna material?

Ja: 4 procent
Nej: 88,5 procent
Vet ej: 7,5 procent

2: I kommunens upphandlingspolicy, eller riktlinjer för upphandling, uttrycks det tydligt att varor som är helt eller delvis producerade av återvunna material ska prioriteras framför andra varor?

Ja: 2 procent
Nej: 89 procent
Vet ej: 9 procent

3. Har kommunen fattat beslut om något mål som innebär att en viss andel av upphandlade varor ska vara producerad av återvunna material senast vid en specifik tidpunkt?

Ja: 0,5 procent
Nej: 82,5 procent
Vet ej: 17 procent

Fakta: Överkonsumtion och återvinning

• Konsumtionen i Sverige kräver 60 ton naturresurser årligen för varje svensk. Bara en mycket liten del utgörs av återvunnet material.
• Mer än varannan svensk tror att deras konsumtion kräver högst tio ton råvaror per person varje år, visar en tidigare Sifoundersökning på uppdrag av Ragn-Sells.
• Sverige förlorar varje år minst 40 miljarder kronor på utebliven återvinning, enligt en rapport från Återvinningsindustrierna och Material Economics i januari.
• Läs mer om 60-tonsfrågan här.