Eurovisionsfestivalen säger hur vi handlar

Ny forskning visar att import och export i Europa överensstämmer med hur vi röstar i Eurovisionsfestivalen. Vårt röstningsbeteende i Eurovision Song Contest slår igenom i våra handelsmönster. De länder som får höga röster är även länder som vi handlar mest med.

-          Det här visar att konsumenternas underliggande värderingar har mycket stor betydelse för hur handel uppstår. Efterfrågesidan och konsumenternas preferenser måste därför lyftas fram tydligare i diskussioner om internationell handel, säger Patrik Tingvall, docent vid Ratio och Professor Ari Kokko vid Copehagen Business School.

Att våra preferenser påverkar vad vi köper och att vi dessutom anser att vissa länder är särskilt skickliga på att tillverka varor och produkter som tilltalar oss är nog de flesta eniga om. Frågan är om våra landpreferenser går att fånga in och mäta på något tillförlitligt sätt.

Tidigare forskning om hur länder röstar i Eurovisionsschlagerfestivalen (ESC) har visat att våra röster inte enbart återspeglar de rent musikaliska värdena hos enskilda artister och låtar. Det finns tydliga mönster som inte har med musik att göra. De flesta länder tenderar att ge relativt höga poäng till sina grannar och till länder som man av olika skäl beundrar eller känner sig mer bekväm med. Röstfördelningen reflekterar därmed preferenser och uppfattningar som inte bara fångar in musik utan även kultur i ett bredare perspektiv – sociala aspekter, politiska hänsyn, språk, historia, förväntningar om kvalitet och så vidare.

Med detta som utgångspunkt har docent Patrik Tingvall vid forskningsinstitutet Ratio i Stockholm och professor Ari Kokko vid Copenhagen Business School i en ny forskningsrapport undersökt hypotesen att ifall röstutfallet i ESC faktiskt reflekterar preferenser över länder, då borde det även reflekteras i våra handelsmönster. När författarna undersöker sambanden mellan avgivna röster i ESC och bilaterala handelsflöden mellan europeiska länder finner de tydliga resultat. De länder som får relativt höga röster är även länder som vi handlar relativt mycket med. 

I sin analys pekar Kokko och Tingvall på att de flesta modeller som idag används för att analysera internationell handel ser till handelshinder, teknologiska skillnader och olikheter i länders faktortillgångar – konsumenternas preferenser lämnas i regel utanför analysen. Författarna visar att även efterfrågesidan och konsumenternas preferenser har stor inverkan på våra handelsmönster. De ser därför fram emot en utveckling där efterfrågesidan lyfts fram tydligare i diskussioner om internationell handel, så att vi i framtiden bättre kan förstå samspelet mellan utbud och efterfrågan och hur dessa tillsammans formar världshandeln.

För mer information, kontakta:
Patrik Tingvall, docent
073-650 2030
patrik.tingvall@ratio.se