​Ny forskningsrapport: försämring för svensk konkurrenskraft

Det finns alltfler trendmässiga indikatorer på en försämring i företagandets villkor. Det visar en ny forskningsrapport om Sveriges ställning i index med bäring på konkurrenskraft, företagsklimat och innovationsförmåga. Störst förbättringspotential kan spåras till skatter, lönebildning och anställningsregleringar.

Sveriges välstånd och långsiktiga välfärd är i hög grad beroende av villkoren för att starta, driva och expandera företag. Under det senaste decenniet har ett flertal index konstruerats för att på olika sätt mäta och rangordna länders företagsklimat i termer av konkurrenskraft, regelbörda, ekonomisk frihet, entreprenörskap, innovationsförmåga osv. Sveriges ställning i dessa index ges ofta stor uppmärksamhet i media och hos olika beslutfattare. I en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio har nio olika index med bäring på företagandets villkor studerats.

Sverige klarar sig bra i många avseenden med flera topp 10-placeringar. Dessvärre finns det allt fler indikatorer på en trendmässig försämring för företagandets villkor. De index som har studerats närmare tyder på att de höga skatterna, den centraliserade lönebildningen och de rigida anställningsregleringarna utgör de områden som har störst förbättringspotential.

I jämförelse med andra länder har väldigt få förbättringar skett på dessa områden i Sverige. I vissa fall är villkoren snarast försämrade: exempelvis rättsväsendets kvalitet och effektivitet. Ett mönster är dessvärre även att flera områden som kan betraktas som grundläggande för företagandets villkor, konkurrenskraften och den ekonomiska friheten uppvisar en negativ trend.

Enskilda index lyfter även fram områden som innovationssystemets effektivitet, frihandel, utbildningssystem, infrastruktur, företagens kredit- och finansieringsmöjligheter, konkurslagstiftning och insolvensförfarande, tid för bygglov samt skydd för minoritetsägande som viktiga förbättringsområden.

Läs hela rapporten här

Läs Nils Karlson, rapportförfattare och docent i statsvetenskap, artikel om rapporten på DI debatt här