Ny rapport: Risk för ökad centralisering i EU

Principen om fri konkurrens på EU:s inre marknad har i stor utsträckning ersatts av principen om sund konkurrens. Det kan ha konsekvenser för EU:s konkurrenskraft och innebära mer centralisering. Det visar en ny rapport från forskningsinstitutet Ratio.

Det pågår ett perspektivskifte gällande EU:s inre marknad som tidigare präglats av fri konkurrens som princip och reglering, vilket också fastställs i Fördraget om Europeiska unionen. En ny rapport som studerat ämnet kvantitativt visar att principen om sund konkurrens under senare år har ökat på bekostnad av principen om fri konkurrens.

– Utvecklingen kan innebära en förändring av vad som är EU:s inre marknad. Det är ett perspektivskifte som kan ha konsekvenser för unionens konkurrenskraft, sammanhållning och grad av centralisering, säger Nils Karlson, professor och vd Ratio, som tillsammans med Theo Herold, forskningsassistent, skrivit rapporten ”Från fri till sund konkurrens på EU:s inre marknad”.

I rapporten görs en kvantitativ kartläggning som sträcker sig över åren 1970 till 2019 och innefattar ca 14 000 offentliga handlingar ur databasen EUR-lex från EU:s centrala institutioner. Författarna har undersökt hur frekvensen av termerna fri konkurrens, sund konkurrens och jämlik spelplan, samt olika kombinationer av dessa, har förändrats över tid.

Resultaten visar att begreppet sund konkurrens dels används oftare, dels i en stundtals annan mening än tidigare. Nu används det mer i samband med frågor som rör löner, arbetsvillkor, social rättvisa, miljöpolitik och digitalisering och med innebörden ”samma förutsättningar”.

­Drivande i denna utveckling har EU-kommissionen varit, åtföljd efter en kortare eftersläpning av Europaparlamentet och därefter av Ministerrådet.

– EU:s inre marknad är världens mest djupgående frihandelsavtal. Den är en grundbult i det europeiska samarbetet och en viktig förklaring till EU-ländernas välståndsökning. Det kan finnas skäl att skifta perspektiv från fri till sund konkurrens, men då behöver avvägningarna diskuteras avsevärt mycket mer än vad som nu gjorts, kommenterar Nils Karlson.

Utvecklingen medför en risk att den inre marknadens dynamik och därmed EU:s konkurrenskraft försvagas. Denna perspektivförskjutning hos EU-institutionerna kan även innebära en centralisering av beslut till EU-nivå, på medlemsstaternas bekostnad, eftersom det innebär en likriktning av flera frågor.

– Det kan riskera öka splittringen inom EU. Resursstarka aktörer i högkostnadsländer använder argumentationen om orättvis eller osund konkurrens gentemot konkurrenter i mindre utvecklade medlemsstater som har lägre kostnader och lönenivåer, säger Nils Karlson.

***

Rapporten ”Från fri till sund konkurrens på EU:s inre marknad” är skriven av Nils Karlson, professor i statsvetenskap vid LiU och vd Ratio, och Theo Herold, forskningsassistent Ratio och masterstudent i nationalekonomi vid LU.

Rapporten lanseras under ett digitalt seminarium den 12 mars kl 12.00-13.00. Utöver en rapportpresentation kommer även en diskussion föras mellan Erik Bergkvist, Europaparlamentariker (S), Magnus Astberg, Senior Economic Adviser, Europeiska kommissionens representation i Sverige, Christofer Fjellner, tidigare Europaparlamentariker (M) och Stefan Sagebro, expert konkurrens och statsstöd, Svenskt Näringsliv.