Sverige saknar viktiga verktyg för att hindra samhällsfarliga konflikter

Allt fler verksamheter har som följd av digitalisering och outsourcing blivit samhällsviktiga. Till skillnad från länder som Danmark och Tyskland saknar dock Sverige skydd mot samhällsfarliga konflikter på arbetsmarknaden. Det visar en ny rapport av Nils Karlson, professor i statsvetenskap.

– ­Samhället är mer sammankopplat och komplext än tidigare. Uppstår exempelvis produktionsproblem på ett ställe kan effekterna snabbt spridas och drabba hela system. Det betyder att risken för samhällsfarliga konflikter har ökat. Det är en sårbarhet som parterna behöver ta ansvar för, säger Nils Karlson, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet och vd Ratio.

I rapporten "Samhällsfarliga konflikter i en ny tid – utmaningar och reformbehov", som släpps tisdagen den 17 november, studerar Nils Karlson om de svenska regelverken för hantering av samhällsfarliga arbetsmarknadskonflikter behöver uppdateras eller reformeras. Han jämför de svenska reglernas ändamålsenlighet med motsvarande regleringsmetoder och deras förändring i Storbritannien, Tyskland och Danmark.

Studien visar att Sverige är något av ett särfall. Det svenska skyddet mot och beredskapen för hantering av samhällsfarliga konflikter är svagare än i jämförda länder. De grupper som undantas konflikträtten är mindre, krav på särskilda medlemsomröstningar eller proportionalitet liksom risk för skadeståndskrav saknas. Inte heller har Medlingsinstitutet eller annan myndighet möjlighet att ingripa vid samhällsfarlighet.

Ansvaret för att undvika konflikter som berör samhällsviktig verksamhet ligger i dag i princip helt på parterna själva, även om staten kan göra direkta ingripanden.

– I en värld där en stor del av den samhällsviktiga verksamheten bedrivs i komplexa system där även privata aktörer har en kritisk roll, och där även mindre grupper som tas ut i konflikt snabbt kan lamslå hela systems funktion, kan inte detta anses ändamålsenligt, kommenterar Karlson.

– Arbetsmarknadens parter borde ha ett gemensamt intresse av att definiera hur en vidsträckt konflikträtt kan upprätthållas och samtidigt värna samhällsviktiga behov, menar Karlson.

***

Rapporten "Samhällsfarliga konflikter i en ny tid – utmaningar och reformbehov", är skriven av Nils Karlson, Ratio – Näringslivets forskningsinstitut, och lanseras under ett webbinarium den 17 november med kommenterar från Jan-Olof Olsson, expert på försörjningsberedskap vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), och Martin Wästfelt, förhandlingschef Unionen, och John Wahlstedt, arbetsrättschef Svenskt Näringsliv.

Rapporten undersöker om de svenska regelverken för hantering av samhällsfarliga arbetsmarknadskonflikter behöver uppdateras eller reformeras. Är de ändamålsenliga i en värld där viktiga samhällsfunktioner upprätthålls av ett stort antal ömsesidigt beroende aktörer i komplexa system där varje enskild nod blir kritisk för systemets funktionalitet, och där samhällsviktig verksamhet lika gärna är privat som offentlig? En jämförelse görs med motsvarande regleringsmetoderna och deras förändring i Storbritannien, Tyskland och Danmark.