Framgångsrikt hjärtingrepp firar 10-årsjubileum på Skånes universitetssjukhus

För 10 år sedan började Skånes universitetssjukhus i Lund som första verksamhet i landet att sätta in konstgjorda aortaklaffar via kateter, så kallad TAVI. Behandlingen har utvecklats över tid med allt bättre resultat och kortare vårdtider. Och utvecklingen fortsätter.

Den vanligaste orsaken till att en patient behöver en ny hjärtklaff är förträngning eller förkalkning av aortaklaffen, så kallad aortastenos. TAVI innebär att en konstgjord klaff sätts in antingen via en artär från ljumsken eller via ett litet snitt i bröstkorgen. Väl på plats vid aortaklaffen fälls den konstgjorda klaffen ut antingen av sig själv eller med hjälp av en ballong som utvidgas. Den gamla klaffen sitter kvar och fungerar som fästpunkter för den nya.

Historia
TAVI-klaffen uppfanns av den danska kardiologen Henning Rud Andersen vid Aarhus universitetssjukhus 1989. Men Rud Andersen fick ingen att tro på uppfinningen utan istället blev det den franske läkaren Alain Cribier som tog vid och fortsatte utvecklingen så att tekniken kunde användas på människor. Den första TAVI-klaffen implanterades 2002 och sex år senare, i januari 2008, sattes den första TAVI-klaffen in i en patient i Sverige. Det skedde i Lund.
- Läkare från Kanada gjorde de första ingreppen och handledde samtidigt läkarna i Lund. Proceduren tog tre timmar, det behövdes >20 medarbetare på salen och instrumentet som användes var med dagens mått mätt mycket stort, berättar Matthias Götberg, enhetsansvarig läkare och överläkare inom VO hjärt- och lungmedicin på Skånes universitetssjukhus.

De första åren användes metoden på omkring 20 patienter per år på SUS och bara på patienter som inte bedömdes klara öppen kirurgi. Verksamheten har därefter ökat gradvis och 2017 gjordes 123 ingrepp.
- Idag är det en procedur som tar 30-40 minuter. Patienten är oftast vaken och det behövs 7-8 medarbetare på salen, säger Matthias Götberg.

Utveckling
När TAVI började användas var det först på extremriskpatienter som inte kunde opereras och senare även på patienter med hög risk för komplikationer vid öppen kirurgi. Nu har flera studier visat på goda resultat även hos mellanriskpatienter och man kommer att börja använda tekniken även hos denna patientgrupp. Mortaliteten inom 30 dagar efter ingreppet är låg, 2017 låg den på ca 1 procent.
- Det är mycket goda resultat med tanke på att det huvudsakligen rör sig om patienter med hög eller mycket hög risk för komplikationer vid öppen kirurgi, säger Matthias Götberg

TAVI är jämfört med öppen kirurgi ett skonsamt ingrepp och risken för komplikationer är också mindre. Dessutom är vårdtiderna betydligt kortare. Patienten kan som regel lämna sjukhuset efter någon till några dagars vårdtid.
- Patienter drabbas i mindre utsträckning av stroke som en biverkning och de hämtar sig fortare än efter öppen kirurgi, säger Matthias Götberg.

Nackdelen med TAVI är kostnaden. Ingreppet kostar omkring 250 000 kronor att genomföra varav den allra största kostnaden, runt 160 000, är för den konstgjorda klaffen. De klaffar som används vid öppen kirurgi är betydligt billigare, runt 10 000 kronor, men vårdbehovet är större efter öppen kirurgi och den totala kostnaden för öppen kirurgi blir ungefär densamma som vid TAVI.
- Jag tror att de studier som nu görs på lågriskpatienter kommer att visa att TAVI är lika bra som öppen kirurgi även hos dem. När då patienterna själva får välja så tror jag att de kommer att välja det ingrepp som är minst omfattande, säger Matthias Götberg.

Framtid
Framöver kommer sjukvården att möta allt fler patienter som är i behov av en ny aortaklaff. Det beror enligt Matthias Götberg på befolkningsökningen och på att människan blir allt äldre. Samtidigt har den ökade kunskapen om aortastenos gjort att sjukvården upptäcker allt fler fall av sjukdomen. Matthias Götberg och hans kollegor bedömer att cirka 200 patienter kommer att behöva en TAVI-klaff på SUS under 2018.

På sikt kommer TAVI-klaffarna att bli billigare och de instrument som används för att föra in dem i kroppen blir allt mindre. Mathias Götberg tror även att den tekniska och medicinska utvecklingen kommer att innebära större möjligheter att använda tekniken för att gå in och reparera de övriga tre klaffarna i hjärtat. På kort sikt tror Mathias Götberg att allt yngre patienter kommer att behandlas.
- Jag tror att vi redan inför nästa år kommer att se att medelåldern på de som behandlas med TAVI sjunker.

Fakta TAVI:
- TAVI står för Transcatheter Aortic Valve Implantation, aortaklaffbyte med kateterteknik.
- Den vanligaste orsaken till behovet av en ny klaff är förträngning i aortaklaffen, aortastenos.
- Ungefär två procent av dem som är över 65 år och ungefär fem procent av dem över 80 år har förträngd aortaklaff.

För mer information kontakta:
Matthias Götberg, enhetsansvarig läkare och överläkare inom VO hjärt- och lungmedicin,
Skånes universitetssjukhus, 0733-39 65 79

Magnus Aspegren, pressansvarig, 0768-89 07 63