Skip to main content

Dubbelt så många patienter utredda enligt standardiserat vårdförlopp i år

Pressmeddelande   •   Nov 09, 2017 05:00 CET

Införandet av standardiserade vårdförlopp i cancervården går stadigt framåt. Över 100 000 patienter har utretts på det nya sättet sedan starten och nära 90 procent av dem är nöjda. Men vårdens kompetensförsörjning och kapacitetsbrister försvårar införandet. Och rutiner och system för rapportering av data måste stärkas innan slutsatser kan dras om väntetiderna. Det framgår av den nya uppföljning, som Regionala cancercentrum i samverkan presenterar idag.

Införandet av standardiserade vårdförlopp (SVF), som långsiktigt och varaktigt ska korta väntetiderna i cancervården, är på god väg i hela landet. Under januari-september i år har 62 358 patienter utretts enligt SVF. Motsvarande siffra förra året var 27 405. Av dessa har såväl i år som förra året omkring 38 procent fått besked om en cancerdiagnos och startat en behandling (23 430 respektive 10 455 patienter).

– Vi ser nu att allt fler cancerpatienter i Sverige får denna av professionen fastställda och likvärdiga utredningsgång. Det gör cancerutredningarna mer jämlika och skapar förutsättningar för att minska skillnaderna över landet både vad gäller väntetider och medicinska resultat. Det menar Beatrice Melin, cancersamordnare vid SKL och ordförande för RCC i samverkan.

– Siffrorna tyder heller inte på att vi utreder för många som sedan visar sig inte ha cancer, vilket skulle kunna leda till att SVF-patienter tar onödig plats i systemet och tränger ut annan vård.

Delvis osäkra siffror

Landstingens och regionernas rutiner och system för att följa upp och redovisa patienternas ledtider på ett enhetligt och jämförbart sätt behöver dock utvecklas och stärkas.

– Vi är ännu så länge i ett tidigt uppbyggnadsskede, siffrorna måste tolkas med stor försiktighet, inte minst då man försöker göra jämförelser mellan landstingen, säger Beatrice Melin. I Danmark tog det sju år innan de hade byggt upp en tillförlitlig uppföljning, så jämförelsevis går vi faktiskt ganska snabbt framåt.

Hon menar att landstingen hittills fokuserat på att bygga strukturer, införa det nya arbetssättet och skapa en sammanhållen utredningsprocess som möter patientens behov och förväntningar, och att arbetet nu behöver gå vidare med att säkra kvaliteten i uppföljningssystemen på alla nivåer.

Landstingen kommit olika långt

Det ser till exempel olika ut i landstingen om de kan överföra uppföljningsdata automatiskt och i vilken mån de kan fånga data från privata vårdgivare och primärvården. Det innebär bland annat att redovisningen ofta omfattar endast en delmängd av landstingens totala antal genomförda SVF.

Man har även kommit olika långt med att inkludera patienter i SVF, vilket leder till att ledtiderna i statistiken inte återspeglar ledtiderna för alla cancerpatienter inom en viss diagnos.

Det finns också skillnader i landstingens/vårdgivarnas tolkningar av begreppet ”välgrundad misstanke” vilket påverkar vilken tidpunkt som anges som start av vårdförloppet.

”Orättvis” men viktig redovisning

De här förhållandena leder till exempel till att landsting och regioner, som har svårt att fånga mätpunkter i primärvården, startar SVF först en bit in i utredningen. De får då kortare ledtider än de landsting som fått upp bra rutiner och kan fånga mätpunkten redan i primärvården. I statistiken ser det alltså ut som att de som har svårt att rapportera är närmare ledtidsmålen än de som kommit längre med registrering och rapportering.

Efter samråd med landstingen och den nationella expertgruppen för väntetidssatsningen har RCC ändå beslutat att publicera statistiken öppet, trots de svagheter den nu är behäftad med.

– Vi behöver öka takten i det kvalitetsförbättrande arbetet såväl nationellt som regionalt och lokalt. Med ledning av statistiken blir det lättare att identifiera vilka insatser som krävs var, menar Beatrice Melin. Dessutom finns det sedan länge och från flera håll – inte minst det politiska – en önskan om att vi ska vara så öppna som möjligt med ledtidsrapporteringen.

Hon menar också att den kvalitetssäkring som redan pågår på alla nivåer successivt kommer att förbättra kvaliteten i redovisningen och att det brukar se ut så här när man startar en ny stor process med inrapportering av data.

– Det måste få ta tid och det krävs ofta flera insatser parallellt för att kvalitetssäkra data och harmonisera kodning och inrapportering.

Väntetiderna generellt bekymmer i vården

Det ansträngda läge vården befinner sig i när det gäller t.ex. tillgång till operationssalar och -personal gör det för närvarande svårt att få ner väntetiderna på ett avgörande sätt, trots att vårdprocesserna har blivit smidigare och mer effektiva.

Standardiserade vårdförlopp förutsätter att samtliga kompetenser som behövs i utredningen finns tillgängliga och att det finns tillgängliga vårdplatser och operationssalar då SVF-patienter ska få sin första behandling. Brister det på dessa punkter är det svårt för landstingen att klara de maximala ledtiderna i vårdförloppen.

– Väntetiderna i vården har blivit ett allt större problem i så gott som hela landet. Även om våra data inte är entydiga ser det ändå ut som att väntetiderna i cancervården inte har försämrats på motsvarande sätt. Vi måste nu intensifiera arbetet för att år 2020 nå målet med att 80 procent av patienterna utreds inom vårdförloppens maxtider, säger Beatrice Melin.

Fakta

  • Väntetidsdata för samtliga 28 standardiserade vårdförlopp som införts i cancervården under perioden 2015-2017 presenteras idag på cancercentrum.se/svfstatistik
  • Redovisningen omfattar uppgifter om
    • hur många patienter som utretts enligt standardiserat vårdförlopp för respektive diagnos under 2016 och 2017.
    • hur stor andel av de som utretts enligt SVF som fått en cancerdiagnos och startat en cancerbehandling.
    • i vilken mån SVF-utredningarna genomförts inom de maximala ledtider som anges i SVF.
  • Statistiken redovisas på såväl nationell nivå som per region och per landsting.
  • Den nationella redovisningen bygger på landstingens inrapportering av data till en databas vid Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och uppdateras löpande i takt med landstingens och regionernas rapportering och korrigering.
  • Landsting och regioner har för djupare analyser av ledtiderna i SVF tillgång till mer detaljerad data än vad som presenteras på cancercentrum.se.
  • Uppföljning av hur patienterna upplever att utredas för cancermisstanke enligt SVF sker regelbundet via patientenkäter. I den senaste redovisningen av resultaten angav 87 procent av de svarande att de var överlag nöjda med sin kontakt med vården. Mer om patienternas upplevelser återfinns här (till cancercentrum.se)
  • Standardiserade vårdförlopp (SVF), som infördes i cancervården under 2015, innebär ett nytt arbetssätt som går ut på att patienter med misstänkt cancer utreds så snabbt som möjligt. Ett standardiserat vårdförlopp startar vid tidpunkten för välgrundad misstanke om cancer och avslutas vid start av första behandling.
  • Införandet av SVF ingår i en fyraårig nationell satsning på att korta väntetiderna i cancervården, som finansieras med 500 miljoner om året från staten enligt en överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting.

Regionala cancercentrum arbetar tillsammans med landsting, regioner, patienter, närstående och vårdpersonal för en mer patientfokuserad, jämlik, kunskapsbaserad och effektiv cancervård.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera