Nyhet —
Fem miljoner till unik studie om livet efter Bup
Hur har det gått för de barn och unga som en gång hade kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin, Bup?
Nu får en studie där Region Halland medverkar fem miljoner kronor i forskningsanslag för att ta reda på svaret.
För många barn och unga är kontakten med Bup en viktig del av vägen mot bättre psykisk hälsa. Men vad händer sedan, när de blir vuxna? Klarar sig vissa grupper bättre än andra? Och går det att tidigt upptäcka vilka barn som riskerar att få det svårt längre fram i livet?
Det är frågor som forskare från Region Halland, Region Skåne, Lunds universitet och Karolinska Institutet nu ska undersöka i en av de största uppföljningarna av tidigare Bup-patienter som gjorts i Sverige. Nu får de också en skjuts framåt i arbetet, i form av fem miljoner kronor i forskningsmedel från den statliga forskningsfinansiären Forte.
Konkurrensen om forskningsmedlen hård
En av forskarna i projektet är Lova Sallstedt, psykolog på Bup i Kungsbacka och doktorand vid Lunds universitet.
– Det är jättekul att vi får så mycket i forskningsmedel. Det visar det på att det här är ett betydelsefullt projekt. Men framför allt ger det oss möjligheten att gå fullt ut i vår forskning, säger hon.
Konkurrensen om forskningsmedlen var hård. Av de 1 111 ansökningar som kom in till Forte 2026 beviljades endast sex procent av ansökningarna.
Följer mer än 60 000 patienter
När familjer söker vård hos Bup Halland eller Bup Skåne så görs strukturerade enkäter med föräldrar och vårdnadshavare. Man gör en vid intagning och en uppföljande ett år senare. Frågorna handlar bland annat om barnets symtom, hur det fungerar i vardagen och dess livssituation.
Studien Lova Sallstedt jobbar på bygger på uppgifter från omkring 60 000 sådana enkäter som samlats in i Halland och Skåne under en femtonårsperiod.
Genom att koppla samman information från intervjuerna med nationella register ska forskarna kunna följa hur det går för patienterna över tid. Det handlar bland annat om uppgifter som utbildningsnivå, inkomst, kriminalitet och flera andra livsomständigheter.
– Förhoppningen är att vi ska kunna se om det finns mönster redan i de tidiga intervjuerna som skiljer ut de grupper som senare får det mer kämpigt i livet. Om vi kan hitta sådana faktorer kan vi också bli bättre på att identifiera riskgrupper tidigt och rikta insatserna dit de behövs mest, säger Lova Sallstedt.
Hittills har mycket av arbetet handlat om planering, ansökningar och tillståndsprocesser. Nu går projektet in i en ny fas där de får tillgång till de data som behövs för analyserna.
– Vi börjar närma oss en punkt där vi faktiskt kan börja hitta svaren. Det känns väldigt spännande, säger Lova Sallstedt.
Håll koll på vad som sker inom Psykiatrin!
Vill du veta mer om vad som händer inom Psykiatrin Halland? Håll utkik på vår hemsida regionhalland.se/psykiatrin.
Och glöm inte att prenumerera på Psykiatrins nyhetsbrev här! https://lnkd.in/dCYBcY83