Psykisk ohälsa – ett problematiskt begrepp?

Sorg och nedstämdhet är en del av livet, precis som glädje, ilska och frustration.

Men vad händer när sådant som hör livet till samlas under samma begrepp som svåra psykiatriska tillstånd?

– Risken om man använder ett för vitt begrepp är att sådant som är helt naturligt och viktigt för oss, att vi kan känna alla typer av känslor, blir sjukliggjort, säger Anna Santesson, överläkare på Barn- och ungdomspsykiatrin, Bup, i Halland.

Begreppet psykisk ohälsa har blivit ett vanligt inslag i vår vardag.

Men vad betyder psykisk ohälsa egentligen? Hur används begreppet i dag? Och varför är det problematiskt?

– Psykisk ohälsa som begrepp är väldigt brett och inte så definierat. Vi använder orden för att vi ska kunna kommunicera lätt men när ett begrepp blir så brett kanske det inte betyder samma sak för oss alla, säger Anna Santesson.

Sorg och psykossjukdomar i samma begrepp

Ordet ohälsa förknippas ofta med sjukdom (psykiatriska tillstånd) men många gånger när vi talar om psykisk ohälsa är det snarare psykiska besvär vi talar om. I dag rymmer begreppet allt från sorg över ett älskat husdjur som dött till svåra psykossjukdomar.

– Det kan finns en risk för att allvarliga psykiska tillstånd trivialiseras om begreppet psykisk ohälsa används i fel sammanhang. Det är viktigt att skilja mellan naturliga reaktioner och allvarliga tillstånd. Risken är att vi gör vanliga känslor till sjukdomar, säger Anna Santesson och förklarar:

– Om man har psykiska besvär så behöver man inte hjälp av specialistpsykiatrin. Man kanske inte ens behöver ha hjälp av vården utan det kan räcka med att prata med någon vettig person i närheten. Men om man har någon svår sjukdom, såsom psykossjukdomar som ger jättemycket lidande när de är i blom, behöver man helt andra insatser.

Att känna nedstämdhet, sorg och förtvivlan är en del av livet. Att må dåligt när en nära släkting eller vän går bort betyder inte att man är deprimerad, det är en normal reaktion på en jobbig händelse.

– Även när man har ett psykiskt välbefinnande kommer man ha dagar när man mår dåligt. Vi har behov av alla våra känslor, de vill säga oss något. Om vi inte var ledsna, arga eller rädda så skulle vi inte överleva.

Begreppet psykisk ohälsa har gjort det enklare att prata om hur vi mår. Det låter inte lika dramatiskt som psykiatriska tillstånd men är det tillräckligt vagt för att inte bli utlämnande.

Samtidigt har det blivit vanligare att människor använder ord som "ångest" och "depression" för att beskriva vardagliga känslor, vilket kan minska förståelsen för de som verkligen lider av dessa tillstånd.

– Till exempel om man går runt och säger ”att alla har lite adhd” så förminskar man de personer vars adhd påverkar deras liv och vardag jättemycket. Att känna sig lite deppig kontra att ha en fullblodsdepression där man inte kommer ur sängen överhuvudtaget och inte tycker att livet är värt att leva, det är två olika delar på ett spektrum.

Pratar vi för mycket om psykisk ohälsa?

– Det finns olika åsikter om det. Vissa tycker att det är bra att vi pratar mer om psykisk ohälsa eftersom det minskar skamkänslor och får folk att våga söka hjälp. Andra menar att det kan leda till att vi överdiagnostiserar och sjukliggör vanliga reaktioner, säger Anna Santesson.

Psykiatrin behandlar allvarliga psykiatriska tillstånd

Vad ska man då säga i stället? Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten och Sveriges kommuner och regioner, SKR, har alla enats om att psykiska besvär och psykiatriska tillstånd är att föredra framför psykisk ohälsa.

– Psykiatriska tillstånd handlar om att man har så mycket besvär och påverkan på vardagslivet att man uppfyller kraven på en diagnos. Inom psykiatrin jobbar vi med allvarliga psykiatriska tillstånd, vi håller inte på med psykisk ohälsa. Det är en skala och psykiatrin är ytterkanten. Det blir lite väl inkluderande om vi ska hålla på med psykisk hälsa, säger Anna Santesson.

Är förväntningarna på specialistpsykiatrin orimliga?

– Det finns förväntningar på att man ska lösa problem som man inte kan lösa, som man inte har på till exempel internmedicin eller reumatologen. Bup eller vuxenpsykiatrin kommer aldrig att kunna lösa ut ekvationen att alla ska ha psykiskt välbefinnande precis som den somatiska vården aldrig kommer att göra så att all magsmärta eller ledvärk försvinner, säger Anna Santesson.

FAKTA

Psykiska besvär är vanliga. De är ofta reaktioner på händelser eller situationer i livet. De kan vara milda eller svåra, beroende på hur mycket vardagen påverkas, men inte så svåra att de uppfyller kriterier för en psykiatrisk diagnos. Några exempel på vanliga psykiska besvär är oro, nedstämdhet och sömnsvårigheter.

Psykiatriska tillstånd är psykisk ohälsa som uppfyller kraven för en psykiatrisk diagnos. Det gäller psykiska sjukdomar och syndrom som depression, ångestsyndrom och schizofreni samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som ofta förkortas NPF. Några exempel är adhd, autismspektrumsyndrom och intellektuell funktionsnedsättning.

Källa: Socialstyrelsen