Renovas PFAS-rening skapar miljönytta och konkurrensfördelar

Renova är en av pionjärerna i Sverige när det gäller att rena lakvatten från PFAS — en grupp svårnedbrytbara och miljöfarliga ämnen som blivit en av vår tids stora utmaningar. Nu ser Renova att satsningen på PFAS-rening inte bara skapar miljönytta utan även konkurrensfördelar.

På anläggningarna i Fläskebo och Tagene utanför Göteborg, där avfall deponeras, finns sedan flera år reningssystem som både skyddar miljön och gör det möjligt att hantera avfall som annars vore svårt att ta hand om.

– Vi såg tidigt att det här skulle bli en stor fråga. Vi ville vara förberedda – både för miljöns skull och för att kunna ta ett samhällsansvar och säga ja till material som vi annars vore tveksamma till, säger Lisa Bindgård, miljö- och utredningschef på Renova.

PFAS-rening infördes 2019 på Fläskebo och året efter på Tagene. Idag är de miljöfarliga PFAS-ämnena om möjligt ännu mer ifrågasatta och i vissa fall förbjudna och Renova kan se att satsningen skapat både miljönytta och konkurrensfördelar.

– Många vill göra rätt, men vet inte vart de ska vända sig när det finns en PFAS-risk. Att vi kan erbjuda en lösning stärker vår roll inom hållbar avfallshantering, säger Viktoria Edvardsson, miljöutredare på Renova.

PFAS är ett samlingsnamn för tusentals kemikalier som använts i bland annat textilier, brandskum och livsmedelsförpackningar. De bryts ner mycket långsamt eller inte alls i naturen och bedöms som miljö- och hälsofarliga. Ett av de mest kända ämnena, PFOS, förbjöds inom EU 2008 men finns fortfarande kvar i äldre deponier och sprids via lakvatten.

Deponin på Tagene, som togs i drift 1973, innehåller bland annat restprodukter från avfallskraftvärmeverket i Sävenäs. Här är det ett krav på att rena lakvattnet för att kunna fortsätta skicka det till Gryaabs kommunala reningsverk. På Fläskebo, som byggdes 2003 och tar emot schaktmassor och industriavfall, är reningen från PFAS frivillig från Renovas sida – ett ovanligt initiativ i en bransch där många fortfarande saknar motsvarande teknik.

Tekniken bygger på granulerat aktivt kol som binder PFAS och andra organiska föroreningar. Reningsverket i sin helhet renar också bland annat från tungmetaller som kadmium, koppar, zink och nickel.

– Våra anläggningar speglar vad samhället använder, säger Lisa Bindgård. Vi tar ansvar för att inte sprida det vidare för att skydda både vattendrag och slam som sprids på åkrar.

Kostnaden är dock inte obetydlig – bara kolet kostar på Fläskebo cirka 150 000 kronor per år. På Tagene, där halterna är högre och filtren måste bytas oftare, handlar det om cirka 1,35 miljoner kronor årligen.

– Det är stora kostnader, säger Viktoria Edvardsson. Men det innebär också att vi med gott samvete kan ta emot schaktmassor och annat material där det finns risk för organiska ämnen såsom PFAS.

Fakta: Så mycket renas vattnet från PFOS
• Lakvatten är det vatten som bildas när regn eller smältvatten rinner genom en avfallsdeponi. Det samlas upp i särskilda system för att sedan renas innan det släpps ut i naturen eller till ett reningsverk.
• På Fläskebo renas vattnet från PFOS med 95%, och med upp till 95% på Tagene. Båda systemen renar också i viss utsträckning vattnet från andra PFAS-ämnen.

För mer information kontakta:
Lisa Bindgård, miljö- och utredningschef
031–618228
lisa.bindgard@renova.se

Marie-Louice Flach, presskontakt
0706–31 00 09
marie-louice.flach@renova.se