Kroniskt sjuka måste få rehabilitering oavsett bostadsort

Inför den Internationella Reumatikerdagen den 12 oktober lyfter Reumatikerförbundet frågan om jämlik rehabilitering. ”Den ojämlika vården har debatterats på längden och tvären de senaste åren, inte minst inför valet. Nu måste det hända saker på flera fronter”, säger Lotta Håkansson, förbundsordförande för Reumatikerförbundet.

I valrörelsen var sjukvården en av de frågor som väljarna tyckte var allra viktigast. Ojämlik vård var också den fråga som landets största patientföreningar lyfte fram som mest prioriterad i en undersökning gjord av Ekot/Sveriges Radio.

- Men vården omfattar inte bara utredningar, diagnoser och läkemedel, utan även rehabilitering. Nu behöver nationella riktlinjer för rehabilitering, habilitering och hjälpmedel komma på plats och implementeras, säger Lotta Håkansson.

För Reumatikerförbundets medlemmar och andra människor med kronisk sjukdom är tillgången till rehabilitering en del av den viktiga vården. Förbundets medlemmar bekräftade i en nationell medlemsundersökning (2022) att möjligheterna till rehabilitering varierar stort beroende på bostadsort. Flertalet av de som svarade har en aktiv sjukdom som påtagligt påverkar deras liv, de har haft sin diagnos relativt länge och bör därför i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer vara välinformerade om sin sjukdom och ha en skriftlig hälsoplan. Det var dock få respondenter (16 procent) som svarade ja på frågan om de får tillräcklig med information från vården om vilka rehabiliteringsinsatser som finns, och hur de olika rehabiliteringsformerna skulle kunna hjälpa dem. 2018 svarade 28 procent ja på samma fråga. Detta är anmärkningsvärt utifrån kraven i vårdförloppen om att patienterna ska ha en hälsoplan som uppdateras kontinuerligt.

Majoriteten av respondenterna i Reumatikerförbundets enkät uppgav att rehabilitering på ett avgörande sätt förbättrar deras livskvalitet och möjligheter att klara sitt vardagsliv.

- Med detta i åtanke är det extra beklämmande att ta del av en av enkätens slutsatser: att en hög andel av respondenterna överhuvudtaget inte har fått tillgång till rehab de senaste fem åren. Hela 60 procent svarade nej på frågan och 40 procent svarade ja. På den direkta frågan i enkäten ”När fick du senast rehabilitering?” svarade 27 procent att de aldrig fått rehabilitering och 28 procent att det är längre än fem år sedan de fick rehabilitering, säger Lotta Håkansson.

Under våren uppmanades regeringen av riksdagen att införa nationella riktlinjer för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. I juni 2022 fick så Socialstyrelsen i uppdrag att undersöka möjligheterna att ta fram sådana riktlinjer.

- Att frågan nu ska undersökas är ett steg i rätt riktning, men riktlinjerna måste också komma på plats och implementeras. Men det räcker inte med riktlinjer. Reumatikerförbundet vill också att alla kommuner tillsätter en medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR), som i juni 2020 bara fanns i 85 av landets 290 kommuner (Socialstyrelsen). Dessutom behöver varje region ta fram en plan för vård av kroniskt sjuka som bland annat omfattar uppföljningar av de vårdförlopp och riktlinjer som redan finns,säger Lotta Håkansson.

Aktiviteter i samband med den Internationella Reumatikerdagen den 12 oktober:

I samband med den Internationella Reumatikerdagen arrangeras en mängd aktiviteter över hela landet, till exempel öppna mottagningar på reumatologkliniker, öppna föreläsningar av forskare, reumatologer, fysioterapeuter och andra yrkeskategorier, hälsodagar med möjlighet till att testa handstyrka, prova paraffinbad och fotmassage, informationsträffar, erfarenhetsutbyten, lotterier och trevliga fikastunder!

Se länken för vidare information om var, när och hur:

https://reumatiker.se/internationella-reumatikerdagen-2022/