”Människor med kronisk sjukdom kan slippa hamna längst bak i kön”

Reumatikerförbundet tycker att Tillgänglighetsdelegationen presenterar flera bra förslag i sitt slutbetänkande, som kom i dag. ”Personer med kronisk sjukdom lyfts fram och kan kanske slippa den undanskuffade platsen sist i vårdkön”, säger Lotta Håkansson, förbundsordförande.

Delegationen för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården har överlämnat slutbetänkandet Vägen till ökad tillgänglighet – delaktighet, tidiga insatser och inom lagens ram (SOU 2022:22) till regeringen.

Utredningens förslag innebär bland annat att vårdgarantin ska täcka fler delar av vårdkedjan och vara mer relevant för fler patientgrupper, exempelvis personer med kroniska sjukdomar. Vårdgarantin ska nu omfatta alla medicinska bedömningar i primärvården; i dag gäller den endast nya besvär eller oväntade eller kraftiga förändringar av tidigare kända hälsoproblem.

- Den här förändringen är väldigt viktig för våra medlemmar och andra med kroniska sjukdomar. De har kommit i kläm länge nog med långa väntetider och har ofta hamnat sist i kön. Att få hjälp i vården i rimlig tid är nödvändigt för alla – inte bara för personer med nydebuterade symtom, säger Lotta Håkansson.

För specialiserad vård föreslår utredningen att tidsgränsen för medicinsk bedömning skärps från dagens 90 dagar till 60 dagar. Vidare föreslås att undersökningar ska omfattas av vårdgarantin och ges inom 60 dagar.

- Att tidsgränsen ska minskas är så klart bra även om 60 dagar också kan kännas som en lång tid för en person som har ont eller har andra omfattande besvär. Frågan är dock om den här minskningen är möjlig att genomföra i verkligheten. Vi är ganska luttrade vid det här laget och hoppas att förslagen dels går igenom, dels att vården faktiskt kan leverera det som politikerna beslutar om, säger Lotta Håkansson.

Utredningen föreslår även att regionerna inom 14 dagar ska informera patienten om när viss vård ska ges. Detta förslag gäller såväl primärvård som specialiserad vård.

- Att få ett besked om planerad vård är bra, det handlar om att kunna ställa in sig på vad som ska hända, säger Lotta Håkansson.

Hon tycker att förslaget om att stärka patientlagen är en viktig pusselbit för att öka människors delaktighet i sin egen vård. Bland annat föreslås krav på att patienten ska informeras om vem som är patientens fasta vårdkontakt och fasta läkarkontakt, om sådana har utsetts. Patienten ska få information samlat och digitalt och tidpunkten för vård ska så långt som möjligt väljas i samråd med patienten.

- Om vi menar allvar med personcentrerad vård är det helt nödvändigt att utredningens förslag förverkligas, säger Lotta Håkansson.