Nytt i Sexualpolitiken nr 10/2008

ISSN 1401-9639 (tryckt version)
ISSN 1401-9655 (elektronisk version)

Utgivet av RFSL (Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter)
Redaktör: Stig-Åke Petersson

Regeringens skrivelse om Sveriges demokratibistånd

Regeringen har i skrivelse 2008/09:11 Frihet från förtryck - skrivelse om Sveriges demokratibistånd redovisat det svenska demokratibiståndets inriktning. HBT-frågorna får i denna redovisning en undanskymd plats.

I skrivelsen redovisas bl.a. vilka insatsområden regeringen prioriterar i demokratibiståndet. Under avsnittet "Utveckla ett fungerande rättsväsende" finns följande passus: Diskrimineringsförbudet och värnandet om alla människors lika värde finns i alla centrala FN-konventioner om mänskliga rättigheter. Några av de mest utsatta grupperna (inklusive kvinnor, barn, funktionshindrade, HBT-personer samt dem som tillhör urfolk, nationella eller etniska, språkliga eller drabbats av hiv/aids epidemin) står i fokus för Sveriges arbete mot diskriminering inom utvecklingssamarbetet. Vidare sägs i detta avsnitt att regerin gen ska i sitt utvecklingssamarbete på rättsområdet arbeta för att rättsväsendet är förutsägbart, oberoende och att alla behandlas lika oavsett religion, kön, inkomstnivå, etnisk tillhörighet och sexuell läggning.

Skrivelsen redovisar också vissa fakta om det nya demokratibiståndet i praktiken När det gäller "Nya demokratier på väg att konsolideras" lämnas några exempel på insatser, varvid följande passus återfinns i texten: "Insatser kan bygga på och utgå från EU-fördraget och sätta fokus på icke-diskriminering, inklusive frågor kring jämställdhet, HBT och funktionshinder".

I övrigt lyser HBT-frågorna med sin frånvaro i skrivelsen.

Regeringen uppmärksammar FN-dagen

För att uppmärksamma 60-årsjubiléer av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna bjöd integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (fp) in utländska ambassadörer till en mottagning på FN-dagen den 24 oktober. Nyamko Sabuni invigningstalade och därefter höll Jan Nordlander, Sveriges ambassadör för mänskliga rättigheter, ett tal. Vidare höll HomO Hans Ytterberg ett anförande om mänskliga rättigheter.

Det kan vidare nämnas att Svenska FN-förbundet arrangerat en FN-dag på Stockholms Centralstation samma dag. Bland talarna återfanns bl.a. RFSL:s vice förbundsordförande Ulrika Westerlund.

Riksdagens allmänna motionstid

När riksdagens allmänna motionstid gick ut den 7 oktober 2008 hade 3679 motioner lämnats in (antalet yrkanden är betydligt fler). Nedan redovisas de motioner som helt eller delvis tar upp olika HBT-frågor (med reservation för att någon enstaka motion kan ha förbisetts).

Vid utskottsbehandlingen under hösten prioriteras motioner som påverkar statsbudgeten, medan övriga frågor behandlas under våren 2009.


Äktenskapsfrågor mm

Frågan om könsneutralt äktenskap har varit en het politisk fråga under hela året. Det märks också i årets motionsskörd, då det är det ämne som blivit föremål för flest motioner. Äktenskapsfrågorna kommer troligen inte att behandlas av civilutskottet förrän under våren 2009.

De tre oppositionsledarna - Mona Sahlin (s), Maria Wetterstrand (mp) och Lars Ohly (v) - lägger i riksdagsmotion 2008/09:C454 fram ett omfattande lagförslag som i allt väsentligt ansluter till det lagförslag som äktenskapsutredningen presenterade. Genom att civilutskottet härigenom får möjlighet att ta ställning till ett komplett lagstiftningsförslag kan man - om regeringens utlovade proposition i december detta år inte är tillräckligt långtgående - ändå få möjlighet att rösta för att könsneutrala äktenskap införs.


Utöver den nyssnämnda motionen har nedanstående motioner också tagit upp kravet på könsneutrala äktenskap och/eller införande av civiläktenskap, nämligen:

& bull; 2008/09:C208 av LiseLotte Olsson m. fl. (v) om en äktenskapslagstiftning för alla

• 2008/09:C464 av Annika Qarlsson (c) om könsneutral äktenskapslagstiftning
• 2008/09:C271 av Börje Vestlund m. fl. (s) om könsneutralt äktenskap
• 2008/09:C325 av Olof Lavesson m. fl. (m) om en könsneutral äktenskapsbalk
• 2008/09:C351 av Thomas Bodström (s) om könsneutrala äktenskap
• 2008/09:C392 av Cecilia Wikström (fp) om civil registrering av äktenskapet
• 2008/09:C447 av Lars-Arne Staxäng och Marianne Watz (båda m) om äktenskap för alla.

Förutom dessa separata motioner återkommer krav på könsneutrala äktenskap även i motion 2008/09:A355 av Josefin Brink m. fl. (v) om HBT-personers mänskliga rättigheter och motion 2008/09:U323 av Birgitta Ohlsson m. fl. (fp) om HBT-personers situation.

Utöver kraven på könsneutralt äktenskap har Siw Wittgren-Ahl och Börje Vestlund (båda s) i motion 2008/09:C277 begärt en översyn av texter som läses vid borgerlig vigsel och registrering av partnerskap.


Övergripande motioner

Såväl vänsterpartiet som folkpartiet har lämnat in motioner där ett stort antal sakfrågor i skilda ämnen behandlas.

Motion 2008/09:A355 av Josefin Brink m. fl. (v) om HBT-pers! oners m& auml;nskliga rättigheter har följande huvudrubriker:

• Asylsökande HBT-personer
• Rättstrygghet för HBT-personer
• Den heteronormativa lagstiftningen
• Hatbrott
• Könsneutral äktenskapslagstiftning
• Assisterad befruktning och äggdonation
• Barn med flera sociala föräldrar
• Diskriminering inom utbildningsväsendet
• Kultur för alla
• Värnpliktstjänstgöringen
• Hälso- och sjukvården (inkl. äldreomsorgen)

Också motion 2008/09:U323 av Birgitta Ohlsson m. fl. (fp) behandlar ett stort antal ämnesområden:
• Könsneutral äktens kapsbalk

• Offentlig sektor
• Stödinsatser mot hiv/aids
• Lesbiska och bisexuella kvinnor i vården
• Äldre HBT-personer
• Transpersoner
• Rättstrygghet
• Grundlagsskyddet mot diskriminering och hets
• Bekämpa hatbrotten
• Insatser mot hedersrelaterade brott och våld i samkönade relationer
• Idrott
• Global solidaritet
• FN
• EU
• Europarådet och OSSE
• Sveriges bilaterala bistånd

Barnfrågor

Ensamstående kvinnors rätt till insemination behandlas i sex olika motio ner, nämligen

• 2008/! 09:So238 av Gunvor G Ericson m. fl. (mp)

• 2008/09:So246 av Lena Asplund (m)
• 2008/09:So291 av Börje Vestlund (s)
• 2008/09:So416 av Christin Hagberg (s)
• 2008/09:So502 av Inger Jarl Beck m. fl. (s).
• 2008/09:So534 av Sofia Arkelsten m. fl. (m, fp, c)

I riksdagsmotion 2008/09:So221 av Barbro Westerholm och Birgitta Ohlsson (båda fp) krävs också att ensamstående kvinnor ska få rätt till insemination. De föreslår även ändringar i lagen om genetisk integritet och att barnens rätt till information om donator ska stärkas.

Att lesbiska diskrimineras av vissa landsting genom att särskilda regler gäller för lesbiska par uppmärksammas i motion 2008/09:So236 av Gunvor G Ericson m. fl. (mp). Motionärerna vill också att det bör bli möjligt att få tillgång till insemination på andra sjukhus och kliniker, såsom barnmorskemottagningar, än de sju universitetssjukhusen.

I motion 2008/09:So444 av Anna König Jerlmyr (m) förespråkas att det bör bli möjligt att få insemination utförd utanför universitetssjukhusen, t.ex. hos privata vårdgivare.

Möjligheterna till äggdonation mm tas upp i motion 2008/09:So237 av Gunvor G Ericson m. fl. (mp) som vill att en parlamentarisk utredning tillsätts som ser över möjligheten att genomföra en befruktning utanför kroppen med både donerat ägg och done rad sperma.

Cari! na H&aum l;gg (s) är i motion 2008/09:So322 kritisk till handeln med surrogatmödraskap och anser att Sverige ska ta avstånd från denna. Gunvor G Ericson m. fl. (mp) ställer sig däremot positiv till surrogatmödraskap i motion 2008/09:So559 och vill att regeringen ska tillsätta en utredning om frågan. Också Barbro Westerholm och Birgitta Ohlsson (båda fp) är positiva till surrogat-mödraskap i motion 2008/09:So222 om utredning om värdmödraskap.

I motion 2008/09:C298 av Helena Leander och Peter Rådberg (båda mp) anser motionärerna att barns bästa alltid ska vara det avgörande och att ett sätt att förbättra barns skydd är att det finns en möjlighet att fler än två vårdnads-havare kan få ta rättsligt ansvar för barnen. De rätts liga konsekvenserna av ett sådant förslag måste dock först utredas.

Krav att införa möjlighet till fler än två vårdnadshavare behandlas också i motion 2008/09:So463 av LiseLotte Olsson m.fl. (v). I motionen lämnas ett exempel där ett barn med flera sociala föräldrar har hamnat i kläm till följd av luckan i lagstiftningen, nämligen den pojke vars två lesbiska mammor skrivit ett eget avtal med pojkens pappa om att de alla tre skulle ha delat föräldraansvar. Då de biologiska föräldrarna hamnat i en konflikt med den icke-biologiska mamman visade det sig att det skriftliga avtalet saknade juridisk betydelse. Pojken har ingen som helst juridisk rättighet att umgås med sin icke-biologiska mor. Då medmamman begärde att socialnämnden skulle väcka talan i domstol om umgängesrätt avslog majoriteten i nämnden hennes begäran.

De faktiska möjlighete! rna f&ou ml;r samkönade par att adoptera barn tas upp i motion 2008/09:So549 av Börje Vestlund och Gunilla Carlsson (båda s). I motionen konstateras att flera samkönade par är godkända som adoptivföräldrar men ingen har fått något barn för adoption via adoptionsbyrå. Detta beror på givarländernas inställning och motionärerna vill därför att Sverige inleder samtal med några länder för att kunna få möjlighet att adoptera barn till samkönade par.


Diskrimineringsfrågor

Olika former av diskriminering av HBT-personer behandlas i flera motioner. Riksdagens HBT-grupp står bakom motion 2008/09:K389 av Camilla Lindberg m. fl. (fp, mp, v, c) om vissa grundlagsfrågor rörande HBT-personer. Bland förslagen finns ett krav på a tt utreda möjligheterna att skriva in diskriminering på grund av könsidentitet i regeringsformen och att göra en översyn av förekomsten av återstående diskriminering mot HBT-personer i lagstiftningen.

Riksdagens HBT-grupp har också initierat motion 2008/09:So582 av Ulf Holm m. fl. (mp, fp, v, c) om HBT-personers sociala situation. I motionen behandlas olika frågor som att höja HBT-komptensen inom hälso- och sjukvården, att öka kunskaperna om transpersoners livsvillkor i samhället och en utvidgning av Statens folkhälsoinstituts s.k. homosexuppdrag.

I motion 2008/09:A391 av Börje Vestlund m.fl. (s) uppmärksammas att många HBT-personer döljer sin sexuella läggning på arbetsplatsen. Motionärerna menar också att det förekommer olika former av diskriminering på arbetsmarknaden och v ill att arbetet med att bekämpa diskriminering stä! ndigt m& aring;ste fortgå och ske på olika sätt.

Ulf Holm m. fl. (mp) behandlar olika diskrimineringsfrågor i motion 2008/09:A403. Ett avsnitt har rubriken Arbetskamrater har fördomar om homosexuella. Här konstateras bl.a. att forskning visar att mer än 25 procent av homosexuella väljer att gå till jobbet dag efter dag utan att helt kunna visa vilka de är och hur deras liv är. I fikarummet vill de inte berätta vad de gjort på semestern eftersom det då kan avslöjas att de älskar och lever tillsammans med en person av samma kön. Cirka 50 procent av HBT-personer upplever att deras arbetskamrater har fördomar om homosexuella.


Flyktingpolitik

I motion 2008/09:Sf268 av Bodil Ceballos m. fl. (mp) om prövningen av asylärenden och utvisningar krävs bl. a. att all personal som arbetar med migration sfrågor ska få utbildning om jämställdhet mellan män och kvinnor, HBT, mänskliga rättigheter och barnens bästa.

Lars Ohly m.fl. (v) lägger i motion 2008/09:Sf331 fram ett stort antal yrkanden om flykting- och immigrations-politiken. Ett avsnitt av motionen handlar om förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning. Här uppmärksammar motionärerna att trots en ändring i utlänningslagen fortsätter migrationsmyndigheterna att utvisa homosexuella till länder som t.ex. Iran. Man är också mycket kritisk till det flitiga användandet av ambassadernas länderrapporter då de har allvarliga brister.

Motionärerna menar att utlänningslagen ska tillämpas i enlighet med lagstiftarens intentioner. Det är därför av yttersta vikt att Sverige tar sitt ansvar och ger de HBT-personer som flyr hit rätt till flyktingstatus.

Eva Joh nsson (kd) noterar i motion 2008/09:Sf349 att Migrationsverket har startat ett särskilt nätverk för HBT-frågor. Hon menar att detta är ett förebyggande och strategiskt sätt och vill därför att en liknande grupp ska bildas när det gäller asyl och religion.


Försvarsfrågor

I motion 2008/09:Fö278 av Lars Ohly m. fl. (v) behandlas olika frågor om försvaret. I motionen föreslås bl. a. att en satsning på 50 miljoner kronor 2009 till det pågående arbetet för ökad jämställdhet och mot diskriminering inom Försvarsmakten. Bakgrunden till yrkandet är de trakasserier och den diskriminering som HBT-personer och personer med annan etnisk bakgrund än svensk utsätts för, vilket är ett stort problem


Hatbrott mm

Tre riksdagsmotioner uppmärksammar att antalet anmälningar om hatbrott mot HBT-personer ökat och understryker därför vikten av att vidta åtgärder. Motionerna har lämnats in av följande ledamöter:

• 2008/09:Ju322 av Börje Vestlund m.fl. (s) om hatbrott och hatbrottsjourer
• 2008/09:Ju330 av Eva-Lena Jansson m.fl. (s) om hatbrott
• 2008/09:Ju455 av Annika Qarlsson (c) om hatbrottsjourer

När det gäller inrättande av hatbrottsjourer menar motionärerna att sådana ska finnas både i samtliga kommuner och vid samtliga polismyndigheter.

Härutöver har Josefin Brink m.fl. (v) i motion 2008/09:Ju444 om mäns våld mot kvinnor, samkönat partnervåld och hedersrelaterat våld aktualiserat flera förslag som gäller HBT-personer. Motionärerna anser bl .a. att alla yrkespersoner som möter människor som! utsatts för samkönat partnervåld ska ha relevant HBT-kompetens och att ett handlingsprogram ska tas fram för hur HBT-personer som drabbas av partnervåld ska få relevant stöd och hjälp. I motionen krävs också att regeringen bör rikta särskilda anslag till den nationella brottsofferjouren för HBT-personer.

Esabelle Dingizian m.fl. (mp) uppmärksammar i motion 2008/09:A395 om ett jämställt samhälle även frågor om våld i samkönade relationer. Motionärerna vill bl. a. att Socialstyrelsen ska få ett särskilt uppdrag att ge kommunerna råd och anvisningar när det gäller våld i samkönade relationer.


Idrottsfrågor

Börje Vestlund m.fl. (s) uppmärksammar i motion 2008/09:Kr288 att idrottsrörelsen anses ligga efter vad gäller arbetet mot homofobi. Det finns undersökningar som visar att endast en tredjedel av idrottsutövande HBT-personer vågar vara öppna med sin sexuella läggning. Motionärerna menar att det inte händer särskilt mycket i dessa frågor inom idrottsrörelsen varför man vill att samhället på allvar tar tag i dem och skapar incitament för idrottsrörelsen att aktivt arbeta med HBT-frågorna.

Idrott för alla handlar motion 2008/09:Kr om. Den har lämnats in av Torbjörn Björnlund m. fl. (v) Motionärerna menar att det fortfarande förekommer kränkande ordväxlingar som anspelar på sexuell läggning och detta är inte acceptabelt. Det som behövs är ökade utbildningsinsatser för att öka kunskapen i dessa frågor och staten bör poängtera detta när det gäller fortsa tt bidragsgivning.


Invandrarfrågo! r
Lesbiska och bisexuella invandrarkvinnors situation uppmärksammas i motion 2008/09:A346 av Birgitta Ohlsson (fp). Hon konstaterar i motionen att vara invandrare och lesbisk eller bisexuell kvinna i Sverige är att vara utsatt för ett tredubbelt förtryck: som invandrare, som lesbisk/bisexuell och som kvinna. Det finns mycket lite forskning kring dessa frågor och därför måste denna öka. Också frivilligorganisationerna spelar en stor roll och motionären vill bl. a. främja projekt som syftar till att synliggöra lesbiska och bisexuella kvinnor inom organisationer som arbetar för invandrare.


Kulturfrågor

I motion 2008/09:Kr313 av Börje Vestlund m.fl. (s) om HBT och kultur föreslår motionärerna att det i de olika kulturmyndigheternas och kulturinstitutionernas reglerings-brev bör framgå att dessa ska arbeta med kulturuttryck som handlar om HBT-personer.

Riksdagens HBT-grupp tar upp kultur för lika värde gällande HBT-personer i motion 2008/09:Kr 353 av Marianne Berg m. fl. (v, c, mp). I motionen föreslås bl.a. att Nordiska museet ska ges ett samordnande ansvar för den HBT-kultur som har skapats och kontinuerligt skapas i vårt land.


Sjukdomsfrågor

Socialstyrelsens sjukdomsklassifikation uppmärksammas i två motioner, nämligen 2008/09:So329 av Christer Winbäck (fp) om sadomasochism som sjukdom och 2008/09:So461 av Camilla Lindberg (fp) om sjukdomsklassificering av sexuella uttryck.

Båda motionerna konstaterar att homosexualitet togs bort ur sjukdomsklassifikationen 1979 men att denna fortfarande innehåller andra beteenden som varken skadar någon eller kan sägas bero på n&ari ng;gon sjukdom eller störning. Det saknas därf&oum! l;r anle dning att bibehålla dessa sexuella uttryck i sjukdomsklassifikationen.

Smittskyddsfrågor mm

Flera motioner innehåller krav på ökade insatser för att motverka spridningen av hiv/aids och andra sexuellt överförbara sjukdomar:

• 2008/09:So284 av Gunvor G Ericson m.fl. (mp) om hiv och STI prevention
• 2008/09:So309 av Carina Hägg (s) om förebyggande arbete mot klamydia, hiv och STI
• 2008/09:So445 av Agneta Berliner (fp) om en ökad hiv- och aidsprevention
• 2008/09:So460 av Elina Linna m.fl. (v) om smittskyddslagen
• 2008/09:So487 av Johan Linander (c) om sexuellt överförbara sjukdomar

• 2008/09:So504 av Börje Vestlund och Christina Zedell (båda s) om mänskliga rättigheter för hiv-positiva

• 2008/09:So538 av Marianne Berg m. fl. (v, mp, c, m, fp) om ökade insatser mot hiv och aids
• 2008/09:So548 av Morgan Johansson (s) om sexuellt överförbara sjukdomar.
• 2008/09:556 av Lars Ohly m. fl. (v) om hälsovård, sjukvård och social omsorg
• 2008/09:U346 av Désirée Pethrus Engström och Rosita Runegrund (kd) om att bekämpa hiv och aids

Utöver dessa motioner har Olof Lavesson (m) i motion 2008/09:So367 tagit upp frågan om blodgivning för män som haft sex med män. Motionären mena r att det finns goda grunder att ifrågasätta det ! nya inri ktningsbeslutet från Socialstyrelsen när det gäller karenstid för män som har haft sex med män. Reglerna för blodgivning bör utgå från sexuellt riskbeteende och inte sexuell läggning eller grupptillhörighet. I motion 2008/09:So368 tar Olof Lavesson (m) också upp möjlig-heterna för män som har haft sex med män att donera organ.

Också Siw Witt-Ahl m.fl. (s) behandlar i motion 2008/09:So348 möjligheterna för män som har haft sex med män att kunna lämna blod.


Tillväxtfrågor

Det är ovanligt att näringsutskottet får en HBT-motion på sitt bord, men i motion 2008/09:N419 av Inger Jarl Beck m.fl. (s) om HBT och tillväxt vill motionärerna att regeringen ska studera minoritetsgruppers ökade öppenhet och dess inverkan på till växt, innovation och kreativitet.


Transfrågor

Josefin Brink m.fl. (v) lägger en omfattande motion om olika transfrågor. I motionen 2008/09:So363 om transpersoners mänskliga rättigheter läggs många olika yrkanden om bl.a.

• Hälso- och sjukvård för transsexuella (inkl. könstillhörighetslagen)
• Namnlagen
• Rätten att ändra intyg
• Grundläggande skydd mot diskriminering
• Hatbrott mot transpersoner

Också Mona Sahlin m.fl. (s) tar upp brott mot transpersoner i motion 2008/09:Ju379 om att bekämpa den grova kriminaliteten och brottens orsaker. I motionen nämns bl.a. att sex länder i Europa har hetslagar som även skyddar transpersoner enligt praxis: Finland, Island, Luxemburg, Portugal, Tj eckien och Tyskland. Motionärerna menar att även t! ranspers oner ska skyddas av den svenska hetslagstiftningen.

Också Börje Vestlund m.fl. (s) tar i motion 2008/09:So528 om transpersoners livsvillkor upp en mängd olika frågeställningar om bl.a. könstillhörighetslagen, intyg, namnbyte, vården för transsexuella , unga transpersoners utsatthet och hetslagstiftningen.

Det finns också flera motioner med krav på ändringar i namnlagen, nämligen

• 2008/09:C337 av Maria Stenberg och Marie Nordén (båda s) om könsneutral namnlag
• 2008/09:C403 av Maria Kornevik Jakobsson och Fredrick Federley (båda c) om namnbyte vid könsbyte

• 2008/09:C441 av Cecilie Te nfjord-Toftby (m) om namnlagen.

Det kan nämnas att det finns flera andra motioner som av andra skäl än transpersoners situation har framfört förslag om ändring av namnlagen.


Ungdomsfrågor

Anneli Särnblad och Kurt Kvarnström (båda s) uppmärksammar i motion 2008/09:So273 att många HBT-ungdomar mår dåligt och att unga HBT-personer möter homofobi och diskriminering i skolan, inte bara från andra elever utan också från skolpersonal. I undervisning och i undervisningsmaterial. Motionärerna vill därför att en nationell strategi för att förbättra HBT-ungdomars psykiska hälsa ska upprättas.

Ungdomsmottagningarna och deras betydelse för unga HBT-personer uppmärksammas i motion 2008/09:So262 om nationellt grepp om ungdomsmottagningarna av Caroline Helmersson Olsson (s) och motion 2008/08:So339 av Gunvor G Ericson m.fl. (mp) om nationell SRHR-policy.


Utbildnings- och kompetensfrågor

I motion 2008/09:A324 av Hans Olsson och Phia Andersson (båda s) sägs att det är viktigt att anställda i stat, regioner, landsting och kommuner har god insikt i HBT-frågorna så att man kan bemöta människor med både kunskap och respekt. Motionärerna vill därför att frågan om HBT-kunskap aktualiseras inom såväl statlig, kommunal som landstingsnivå.

Rose-Marie Carlsson (s) behandlar HBT-utbildning inom hälso- och sjukvården i motion 2008/09:So256. Motionären anser det viktigt att alla som söker vård och omsorg kan känna s ig trygga och bemöts med respekt oavsett sexuell läggning. Hon vill därför öka kunskapen om HBT-personer inom sjukvården.

Läroböcker i takt med tiden i skolan är titeln på motion 2008/09:Ub247 av Hans Olsson m.fl. (s). I motionen uppmärksammas bl.a. den granskning av skolans biologiböcker som gjorts av RFSL Ungdom. Motionärerna menar därför att det är angeläget att det skolmaterial som finns är relevant för den tid och den tidsanda som råder i det omgivande samhället.

Olika skolfrågor tas upp i motion 2008/09:Ub413 av Veronica Palm m.fl. (s). Bland förslagen finns synpunkter på kompetensutveckling kring HBT-frågor för lärare, skolans läroböcker, lärarutbildningen och HBT-kompetens i yrkesexamen.

Riksdagens HBT-grupp aktualiserar i motion 2008/09:Ub46 4 av Olof Lavesson m. fl. (m, c, v, fp, mp) HBT-personers si! tuation inom utbildningsväsendet m.m. Sammanlagt nio olika yrkanden handlar om kvalitén i skolundervisningen, bilden av HBT i läromedel, undervisning i HBT-frågor för lärarstuderande samt att Polishögskolan och Försvarshögskolan ska omfattas av lagen om likabehandling av studenter i högskolan.

Sex- och samlevnadsundervisningen är ämnet för motion 2008/09:Ub467 av Börje Vestlund och Carin Runeson (båda s) som framför flera olika krav för att förbättra undervisningen, bl.a. utbildning och kompetensutveckling av lärare, litteratur i skolundervisning och förändring av läroplanen. Även andra motioner tar upp krav på förbättrad sex- och samlevnadsundervisning utan att särskilt nämna HBT-frågorna.

Miljöpartiets övergripande skolmotion 2008/09:Ub526 av Maria Wetterstr and m.fl. pläderar för att HBT-kompetensen i skolan måste ökas liksom behovet av att HBT-frågorna uppmärksammas i kursplanerna.

Obligatorisk lärarutbildning i sex och samlevnad föreslås i motion 2008/09:UbU546 av Sofia Arkelsten m. fl. (m, fp, kd, c). I motionen konstateras bl.a. att HBT-elever inte känner sig inkluderade i dagens skolundervisning.

I motion 2008/09:So575 av Ylva Johansson m.fl. (s) aktualiseras flera frågor som gäller hälso- och sjukvården. Bland förslagen finns också yrkanden om att förbättra hälso- och sjukvårdspersonalens HBT-kompetens.


Utrikespolitiska frågor

Sverige är ordförande i EU andra halvåret 2009 och det föranleder Lars Ohly m.fl. (v) att i motion 2008/09:U221 föra fram olika frågor som man anser att Sveri ge ska prioritera under ordförandeskapet. Bland de f&ou! ml;rslag motionärerna för fram finns ett krav att Sverige bör prioritera frågan om HBT-personers rättigheter.

Lars Ohly m.fl. (v) uppmärksammar även i motion 2008/09:U221 det svenska ordförandeskapet i EU nästa år. I motionen kritiseras regeringen för att i sitt program för ordförandeskapet inte särskilt ta upp HBT-frågorna. Vidare konstateras att i EU finns länder med en konservativ syn på familjebildning och sexualitet och därför riskerar HBT-personer att glömmas bort i arbetet med SRHR-frågor eftersom analyser och insatser utgår ifrån heterosexuella relationer. Lesbiska kvinnor är en grupp som ofta osynliggörs när kvinnors rätt till sina egna kroppar och sin egen sexualitet avhandlas. Sverige bör därför prioritera frågan om HBT-personers rättigheter under sitt ordförandeskap i EU.

Sidas HB T-arbete lyfts fram i motion 2008/09:U304 av Jan Lindholm och Ulf Holm (båda mp). Motionärerna menar att HBT-arbetet måste få en större andel i den totala fördelningen av resurser inom Sidas verksamhet. Att lyfta fram HBT-grupper i utvecklingsländer är ett effektivt sätt att bygga utvecklingskraft i landet. Motionärerna vill också att regeringen årligen landsvis redovisar för riksdagen på lämpligt sätt hur HBT-insatser inom biståndsverksamheten utvecklas som en del i det totala arbetet med beskrivning av problem, samverkansparter och insatta åtgärder.

Iran är temat för Fredrik Malms (fp) motion 2008/09:U300. Ett avsnitt i motionen handlar om kvinnor och HBT-personer och motionären anser att deras rättigheter bör vara en del av den svenska regeringens kontakter med den iranska regimen.

I en övergripande ! motion 2 008/09:U327 av Cecilia Wigström och Karin Granbom (båda fp) föreslås en sammanhållen Vitrysslandspolitik. Motionärerna uppmärk-sammar särskilt att situationen för HBT-personer är allvarlig och att myndigheterna på olika sätt förtrycker HBT-personer.

Börje Vestlund m.fl. (s) har flera yrkanden i sin motion 2008/09:U343 om HBT i världen. I motionen finns krav på förändring av diskrimineringsregelverket på EU-nivå, HBT-kulturutbyte i Norden, HBT-perspektiv i bistånds-verksamheten och global konferens kring HBT-frågor

I socialdemokraterkernas stora utrikespolitiska motion 2008/09:U349 av Urban Ahlin m.fl. finns också ett avsnitt om HBT-frågor. I detta uppmärksammas flera olika frågor. Motionärern a betonar att även om det är svårt att i globala sammanhang ta upp frågor om diskriminering på grund av sexuell läggning fåt detta absolut inte hindra Sverige från att driva frågorna bilateralt och multilateralt. I motionen kritiseras också den bristande kvalitén i flera ambassadrapporter om mänskliga rättigheter Vidare lyfter motionärerna frågan om Sidas handlingsplan för HBT-frågor och förespråkar att regeringen avrapporterar till riksdagen hur arbetet med handlingsplanen fortlöper.


Äldrefrågor

Barbro Westerholm (fp) har lämnat in motion 2008/09:So228 om äldre HBT-personers situation. I motionen konstaterar hon att hittills har mycket litet intresse ägnats åt äldre HBT-personers behov och hur de tillgodoses. Socialstyrelsen anser att kunskapsläget är så svagt att det i nte går att uttala sig i dessa frågor. Motion&au! ml;ren v ill därför öka kunskaperna om äldre HBT-personers behov av vård och omsorg och hur behoven bäst kan tillgodoses.

I motion 2008/09:So515 av Siw Wittgren-Ahl m.fl. (s) uppmärksammas också äldre HBT-personers villkor. Motionärerna vill bl.a. att äldre HBT-personers situation uppmärksammas inom samhällets serviceutbud och att äldreomsorgen måste öka sin kunskap om HBT-personers behov.

Vänsterpartiets stora motion 2008/09:So554 av Lars Ohly m.fl. tar också upp frågor om HBT-kompetens inom äldreomsorgen. I motionen vill man att Socialstyrelsen ska få ett större ansvar för HBT-personers äldrefrågor och bl.a. ta fram ett särskilt utbildningsmaterial.

Utredning tillsätts om aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering

Regeringen har tillsatt en särskild utredare som ska undersöka effekterna av de bestämmelser om aktiva åtgärder som finns i den nuvarande diskriminerings-lagstiftningen. Aktiva åtgärder kan beskrivas som åtgärder som vidtas för att förebygga och motverka diskriminering samt främja lika rättigheter och möjligheter. Anne-Marie Morhed, som är föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning vid Göteborgs universitet, har utsetts till utredare. I uppdraget ingår att överväga hur krav på aktiva åtgärder kan göras tydliga och kopplas till verkningsfulla sanktioner samt om de bör utvidgas till fler diskrimineringsgrunder och samhällsområden. Idag är kravet på aktiva åtgärder mest omfattande inom områdena utbildning och arbetsliv. Uppdraget ska redov isas senast den 31 december 2009.

Riksdagsfråga om Irak

Hans Linde (v) aktualiserar i riksdagsfråga 2008/09:103 till utrikesminister Carl Bildt (m) situationen för HBT-personer i Irak. Bakgrunden är att ledaren för en HBT-organisation i Bagdad mördades i september i år. Man misstänker att mördarna finns bland de islamistiska dödspatruller som ger sig på lesbiska och bögar i Irak för att genomföra "sexuell rensning". Våldet mot HBT-personer i Irak har eskalerat efter det USA-ledda anfallet mot Irak 2003.

Mot denna bakgrund undrar Hans Linde vilka initiativ utrikesministern avser att vidta för att lyfta frågan om irakiska HBT-personers rätt till skydd och säkerhet.

Av utrikesministern svar framgår bl.a. utrikesminister delar frågeställarens oro över situationen för HBT-personer i Irak. Att HBT-persone r utsätts för riktat våld och trakasserier är oacceptabelt och regeringen fördömer kraftfullt dessa brott. Säkerhetssituationen i Irak har generellt sett förbättrats, men på flera håll är situationen fortsatt svår och HBT-personer är, liksom kvinnor och minoritetsgrupper, ofta särskilt utsatta.

Riksdagsfråga om Bosnien

Händelserna i Sarajevo, där ett Prideevenemangs genomförande stoppades, uppmärksammas av Barbro Westerholm (fp) i riksdagsfråga 2008/09:156. I frågan sägs bl.a. att föreningen Q mötts av starka protester när de försökte ordna den första Queer-festivalen i Bosnien. Flera politiska och religiösa ledare hade uttalat sig starkt negativt mot festivalen och om HBT-personer. Även bosniska tidningar, däribland landets största dagstidning, har publicerat flera artiklar där HBT-personer skildras mycket negativt. När deltagarna i invigningsceremonin skulle lämna lokalen blev de angripna av huliganer och muslimska extremister med sammanstötningar som följd.

Mot bakgrund av händelserna i Sarajevo tillfrågas utrikesministern vilka åtgärder han har vidtagit för att för de bosniska myndigheterna p&ar ing;tala den svåra situationen för HBT-personer i Bosnien.

Frågan har ännu inte besvarats.

Riksdagsfråga om sexualpolitisk asyl

Kalle Larsson (v) tar i riksdagsfråga 2008/09:172 till migrationsminister Tobias Billström (m) upp frågan om praxis vid förföljelse på grund av sexuell läggning. Bakgrunden är att Migrationsverkets generaldirektör vid ett besök hos riksdagens socialförsäkringsutskott uttalat att Migrationsverket bedömer att när det gäller personer som söker asyl i Sverige för att de riskerar förföljelse på grund av sin sexuella läggning så är det tillräckligt att personen lever öppet med sin sexuella läggning i Sverige för att det ska anses att personen är i behov av skydd.

Frågeställaren välkomna Migrationsverkets uppfattning, som han anser stämmer väl överens med vad socialförsäkringsutskottet uttalat i samband med de n nya utlänningslagens antagande.

Mot bakgrund av ovanstående tillfrågas migrations-ministern om han är beredd att verka för att en utvärdering görs angående tillämpningen av lagbestämmelsen om flyktingstatus på grund av förföljelse på grund av kön eller sexuell läggning för att kunna konstatera om de avsedda förändringarna följer lagstiftarens intentioner.

Frågan har ännu inte besvarats.

Riksdagsfrågor om RFSL:s brottsofferjour för HBT-personer

Två riksdagsfrågor har lämnats in till folkhälsominister Maria Larsson (kd) och som gäller stöd till RFSL:s brottsofferjour. Båda frågorna redovisar inledningsvis det arbete som bedrivs av brottsofferjouren och att det är viktigt att detta arbete kan fortsätta.

I riksdagsfråga 2008/09:174 av LiseLotte Olsson (v) konstateras dessutom att brottsofferjouren får ta emot samtal från HBT-personer som utsatts för hatbrott. Hon undrar därför vilka åtgärder statsråddet avser att vidta för att RFSL:s brottsofferjour ska kunna arbeta vidare med att ge stöd till offer för hatbrott.

I den andra riksdagsfrågan 2008/09:175 av Marianne Berg (v) redovisas de problem som finns med det ekonomiska stöder till RFSL:s brottsofferj our. Mot denna bakgrund tillfrågas statsrådet vilka åtgärder hon avser att vidta för att garantera RFSL:s brottsofferjour en långsiktig finansiering.

Frågorna har ännu inte besvarats.

Riksdagsfråga om socialtjänstens HBT-kompetens

I riksdagsfråga 2008/09:197 av Eva Olofsson (v) till statsrådet Maria Larsson (kd) uttrycks en oro över att socialtjänstens bristande riskbedömingar när det gäller barn och kvinnor som utsatts för eller riskerar att utsättas för våld kommer att göra sig gällande även i familjer där föräldrarna är av samma kön. Tidigare kartläggningar visar att socialtjänstens HBT-kompetens brister avsevärt.

Mot denna bakgrund undrar Eva Olofsson vilka åtgärder statsrådet avser att vidta för att stärka socialtjänstens HBT-kompetens i allmänhet och i synnerhet när det gäller samkönade föräldrars tvister om vårdnad, boende och umgänge.

Frågan har ännu inte besvarats.

HomO vinner mot landstinget i Uppsala

Ett lesbiskt par vände sig till Reproduktionscentrum vid Akademiska sjukhuset i Uppsala för att få barn genom en inseminationsbehandling. Det äldsta kvinnan i förhållandet fick tre behandlingar men kunde inte få fler på grund av sin ålder. När paret ville att den andra kvinnan skulle behandlas fick de besked om att det inte var möjligt eftersom endast par kan få behandling och endast den ena personen i ett par.

HomO menade i en stämningsansökan till Uppsala tingsrätt att bestämmelsen i praktiken missgynnar lesbiska par, medan landstinget hävdade att kvinnorna inte försatts i ett sämre läge än ett heterosexuellt par.

Uppsala tingsrätt delade HomO:s bedömning och dömde landstinget att betala ett skadestånd på 50 000 kr till den kvinna som nekats insemination.

Inget prövningstillstånd för HomO

HomO stämde i september 2006 Umeå kommun för att en ledamot i socialnämnden reserverat sig mot att nämnden tillstyrkt en adoptionsansökan från två lesbiska par. HomO ansåg att reservationen bröt mot bestämmelserna i lagen om förbud mot diskriminering. Ombudsmannen yrkade därför att kommunen skulle utges skadestånd till de aktuella paren.

Umeå tingsrätt friade i maj 2007 kommunen då de ansåg att diskrimineringslagen inte var tillämplig i detta fall. HomO överklagade till Hovrätten för Övre Norrland som i januari 2008 fastställde tingsrättens dom men ansåg i motsats till tingsrätten att diskrimineringslagen var tillämplig. Däremot menade hovrätten att reservationen inte utgjorde någon diskriminering.

HomO begärde prövningstillstånd hos Högsta domstolen men i ett beslut i oktober 2008 beslutade HD att inte medge något prövningstillstånd varför hovrättens dom står fast.

Inget prövningstillstånd för kennel

HomO åtalade i februari 2005 en kennelägare som vägrat att sälja en hundvalp till en lesbisk kvinna. I mars 2006 fann Nacka tingsrätt att kennelägaren utsatt lkvinnan för diskriminering och dömde kennelägaren att betala ett skadestånd på 20 000 kr. Kennelägaren överklagade domen till Svea hovrätt som i februari 2008 fastställde tingsrättens dom.

Sedan kennelägaren överklagat hovrättens dom beslutade Högsta domstolen i oktober 2008 att inte meddela prövningstillstånd varför hovrättens fällande dom står fast.

Nytt diskussionsforum för HBT-personer i Norrbottens inland

En grupp politiker från Norrbottens läns landsting har fått till uppgift att under året titta på hinder och möjligheter för HBT-personer att verka och leva i Norrbotten. Under våren har arbetsgruppen varit ute och diskuterat HBT-frågor i några av länets kommuner. Gemensamt för de personer som politikerna har träffat är att de är starka individer, öppna med sin läggning och bor i kustområdet. Att presentera ett arbete som uteslutande bygger på deras vittnesmål ger en sann men ensidig bild som kan förstärka uppfattningen att homosexuella bara finns i större städer .

För att också komma i kontakt med HBT-personer som bor i Norrbottens inland har politikerna nu startat ett diskussionsforum på Internet (www.qruiser.com).

HBT-motion i Haninge

Lina Thörnblom från Rättvisepartiet Socialisterna (RS) har lämnat in en motion till kommunfullmäktige i Haninge där man pläderar för en kampanj för sexuellt likaberättigande och mot homofobi. I motionen föreslår hon bl.a. att all kommunal personal som arbetar inom vård, omsorg, lärande, elevvård eller pedagogik ska få kompetens inom genus- och HBT-perspektiv samt att sexism och homofobi motverkas med temadagar samt genus- och HBT-perspektiv i samhällskunskap, historia och sexualkunskap.

Sedan motionen remitterats till facknämnderna konstaterade kommunstyrelsen i ett yttrande att man på kommunens förvaltningar och ute i verksamheten arbetar både förebyggande, för att bekämpa attityder som frammanar kränkningar och diskrimineringar och att man snabbt sätter in åtgärder om en person blivit utsatt. Kommunstyrelsen är mycket positiv till initiativ så som en kampanj för sexuellt likaberättigande eller en temadag som uppmärksammar allas rätt till respekt och lika behandling.

Kommunstyrelsen ansåg med dessa uttalanden att motionen skulle anses besvarad och detta blev också kommunfullmäktiges beslut.


Adress
RFSL
Box 350
101 26 STOCKHOLM
08-50 162 900 (tel)
08-50 162 999 (fax)
forbund@rfsl.se
http://www.rfsl.se

RFSL:s förbundskansli
Tel: 08-50 162 900
E-post: press@rfsl.se
_________________________________________________________
RFSL, Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter, bildades 1950 och är därmed en av världens äldsta organisationer i sitt slag. RFSL verkar genom politiskt påverkan, informationsarbete och sociala och stödjande verksamheter.

Besök RFSL:s hemsida för ytterligare information: http://www.rfsl.se