Nyhet -
Replik till Dagens Nyheter
I tisdags kritiserades RFSU på Dagens Nyhets ledarsida av skribenten Erik Helmerson. Idag publiceras vår replik i tidningen. Vi publicerar den nedan - tillsammans med ett längre resonemang om hur vi ser på begreppet hedersvåld, samt våld och kontroll i familjen.
Vår replik till DN:
"Det finns mycket att bemöta i tisdagens ledartext av Helmersson, men då utrymmet är kort tar vi det viktigaste:
Att sex- och samlevnadsundervisningen ska ingå i flertalet av skolans ämnen är inget RFSU har hittat på. Det står i läroplanerna. Att skolan ska arbeta för ökad jämställdhet och mot diskriminering har varit tydligt uttalat sedan 70-talet.
Små ord kan göra stor skillnad. I stödmaterialet ”Sex i skolan” ger vi, tillsammans med kommuner och landsting, förslag och beskriver vad skolan kan göra. Hos Helmerson har det blivit till ett ”ska”. De flesta förslag vi ger handlar om könsnormer, jämställdhet, relationer och sexualitet i vid mening, inte om kondomer som H vill ge sken av.
Kunskaper om vithet som norm handlar om att inte förutsätta att människor har en specifik uppfattning eller värdering enbart utifrån religiös tillhörighet, kulturell bakgrund eller vilket land personer kommer ifrån. Tyvärr möter vi sådana stereotypiseringar både i skolan och i samhället.
Våld och begränsningar kopplat till heder är ett allvarligt problem. RFSU:s grundprincip är, i likhet med FN:s mänskliga rättigheter, varje människas rätt att få välja partner och om man vill gifta sig. En undervisning där man får kunskaper och samtalar om synen på sexualitet, rättigheter, oskuldsmyter och jämställdhet är ett sätt att bekämpa hedersvåld. Hur det samtalet kan ske för vi gärna en dialog kring.
Maria Andersson
Generalsekreterare RFSU
Hans Olsson
Sakkunnig RFSU
Fördjupning och sammanhang
Eftersom Erik Helmerson i sin ledartext, med stöd av ett par lösryckta meningar ur lärarhandledningen Sexualundervisning på lättare svenska, menar att RFSU inte tar frågorna om våld och kontroll med hänvisning till heder på allvar, vill vi ge sammanhanget. I materialet tar vi upp både fördelar med att använda hedersbegreppet och problematiserar det. Även i flera metoder som finns iSexualundervisning på lättare svenska tas frågor om rättigheter, våld och kontroll upp. Nedan kan ni läsa kapitlet om våld och kontroll i familjen i sin helhet.
Ur Sexualundervisning på lättare svenska, sidan 178-179:
Våld och kontroll i familjen
När ungas önskemål eller livsstil går emot familjens eller släktens förväntningar kan de utsättas för kontroll och våld. Syftet med kontrollen av ungas beteende kan vara att de inte ska ”vanära” familjen eller släkten. Hbtqpersoner och tjejer är extra utsatta för denna typ av våld som grundas i heteronormativitet och snäva normer för kvinnors sexualitet. Det kan handla om krav på att inte ha sex och kontroll över partnerval, vem man umgås med och hur man klär sig. Centralt är att individens agerande anses påverka hela familjens anseende, och att det kan vara många i familjen, av olika kön, som själva utövar eller accepterar våldet. Ryktesspridning kan vara en utlösande faktor, där ryktet kan upplevas som viktigare än verkligheten. Även heterosexuella killar kan drabbas, genom att bli tvingade till giftermål eller bli pressade att utöva kontroll och våld mot släktingar.
Ofta benämns detta som hedersrelaterat våld eller våld i hederns namn eftersom förtrycket sker när gruppens heder eller sociala anseende uppfattas som hotad av att en individ bryter mot gruppens normer. Fördelen med att använda ett specifikt begrepp är att synliggöra de mekanismer som är specifika för denna typ av våld. Detta är inte minst viktigt eftersom erfarenheter av detta våld länge inte tagits på tillräckligt stort allvar av samhället.
”Ofta benämns detta som hedersrelaterat våld eller våld i hederns namn eftersom förtrycket sker när gruppens heder eller sociala anseende uppfattas som hotad av att en individ bryter mot gruppens normer.”Ett problem med hedersbegreppet är dock att det ofta kopplas samman med kontroll och våld som utövas av människor med bakgrund i vissa länder, och att förklaringen då är ojämställda kulturer och traditioner. Begreppet riskerar att osynliggöra likheterna i hur social kontroll och våld används i familjer med olika bakgrund. Inte minst hbtq-personer i familjer med homofoba och transfoba värderingar utsätts för kontroll och våld, och detta kan ske både med och utan hänvisning till familjens rykte i familjer med olika typer av bakgrund. Men kontroll och våld som utövas av personer som uppfattas som svenska förklaras istället ofta med individuella faktorer – inte med kultur och tradition – eller osynliggörs helt (se Vithet och svenskhet som norm, s. 32). Hedersbegreppet kan också upplevas som utpekande för människor som tillhör de grupper som brukar hänvisas till när man pratar om heder. Det har utvecklats en misstänksamhet mot familjer inom dessa grupper, trots att det där självklart finns många olika värderingar och familjesituationer representerade (Gruber 2007: 7375).
Var öppen för att deltagare oavsett bakgrund kan ha erfarenheter av att vara utsatta för eller utsätta andra för våld och kontroll i familjen. Övningar som kan leda in på samtal om detta är Spelar kön roll?, Budskap om sex, ett av exemplen i Brev om rättigheter(s. 196) och några av diskussionsfrågorna i Ja nej kanske. Första gången i kapitletKropp, lust och sex kan öppna för samtal specifikt om oskuldskrav.
Riktlinjer för hur skolan kan upptäcka utsatthet samt ge stöd och skydd i akuta situationer finns i Skolverkets skrift Till rektor: Hedersrelaterat våld och förtryck, skolans ansvar och möjligheter.
