Flera dialysmottagningar i landet löser semestrar och personalbrist genom att dra ned på mängden dialysbehandling för njursjuka patienter i sommar. Det visar en rundringning Njurförbundet gjort. - Att dialyspatienter far illa och mår dåligt under sommaren är oacceptabelt. Det är dessutom riskfyllt långsiktigt att minska på dialysen och kan vara livshotande, säger förbundsordförande Håkan Hedman.
Njursvikt är en dold folksjukdom och en av tio svenskar har njurpåverkan. Ett förhöjt blodtryck är oftast det första tecknet. Om upptäckten sker tidigt går det att bromsa utvecklingen.
En av tio svenskar har kronisk njursjukdom, en sjukdom som kan bli livshotande. De flesta vet inte att de är drabbade. Njurförbundet vill se screening av riskgrupper. Vården missar ofta njursjukdomar då dessa inte ger några symtom förrän det är försent att bromsa utvecklingen. Högt blodtryck är ett vanligt tecken. Njursjukdom kan enkelt upptäckas med urinprov och/eller blodprov.
Tala med anhöriga om organdonation. Det uppmanar Njurförbundet genom aktiviteter runt om i landet under årets Donationsvecka. Förra året, 2017, blev det rekord i antal organdonatorer. Men behovet är fortsatt stort. Över 800 står på väntelista för ett nytt organ, varav nära 700 väntar på en njure.
Brist på dialysplatser och personal vid landets cirka 70 dialysmottagningar innebär att det inte alltid är så lätt att få gästdialys. En rundringning som Njurförbundet gjorde i våras visade att det kan bli svårigheter även den här sommaren och att många som behöver dialys hamnar i ”kommunarrest”.
Omkring 240 000 kvinnor kan ha njursvikt utan att veta om det, enligt en färsk studie vid Karolinska Institutet. Obehandlad njursvikt kan utvecklas till ett livshotande tillstånd. Samtidigt upptäcks mäns njursjukdomar betydligt oftare än kvinnors.
Var tionde invånare i Sverige uppskattas ha njurproblem. Men många vet inte om det. Ofta upptäcks inte nedsatt njurfunktion förrän det är för sent att göra något åt. På Världsnjurdagen torsdag 9 mars slår Njurförbundet ett slag för tidig upptäckt, och uppmanar alla att kolla blodtrycket. Primärvården, företagshälsovården och skolhälsovården måste ha bättre rutiner för blodtryck och urinprov.
Över 800 står på väntelista för att få ett nytt organ. Nära 700 av dem väntar på en ny njure. Nästa vecka, 10-16 oktober, är det donationsveckan. Då uppmärksammas organbristen över hela Sverige. Den senaste statistiken visar att antalet donatorer i år har ökat. 2016 kan bli rekordår. Hittills i år har organ tillvaratagits från 137 avlidna personer, och 95 levande personer har donerat en njure.
Den 4 september är det exakt 70 år sedan den första dialysbehandlingen gjordes i Sverige. Det skedde i Lund och var en världsunik händelse.
Under lång tid har det varit en turbulent personalsituation vid flera av landets dialysmottagningar. Vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge har en majoritet av erfarna dialyssjuksköterskor slutat utan att man har kunnat återbesätta vakanserna.
Långa utredningstider, bristande rutiner i sjukvården och byråkratiskt krångel försvårar njur-transplantationer med levande donatorer.
På Världsnjurdagen den 10 mars uppmärksammas situationen för njursjuka barn runt om i världen. Njurförbundet driver sedan en tid frågan för att regelbundna urinprov och blod-tryckskontroller införs i skolhälsovården. Som det ser ut idag riskerar man att missa barn och ungdomar med högt blodtryck, nedsatt njurfunktion och till och med grav njursvikt.
Den rödgröna majoriteten i Region Skåne vill stänga den välfungerande Heleneholmsdialysen i Malmö och flytta samtliga patienter till Skånes Universitetssjukhus (Sus). Ärendet har uppmärksammats i flera skånemedier där det framkommit felaktigheter som inte kan stå oemotsagt.
Från och med 2015 kan även patientorganisationer nominera områden inom sjukvården till Rikssjukvårdsnämnden. Njurförbundet har begärt att njurtransplantationer ska vara rikssjuk-vård.
Den nya patientlagen ska stärka patientens ställning och rätt att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet. Detta innebär att tidigare hinder som vissa landsting har infört och som begränsar njursjukas möjlighet till gästdialys har undanröjts. Nu har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) infört nya hinder med stöd av patientlagen.
Att tidigt diagnostisera och behandla njursjukdom är ett huvudkrav från Njurförbundet. – Det är vetenskapligt kartlagt att njursjukdom ofta orsakar högt blodtryck, därför ska patienter med högt blodtryck alltid följas upp för att upptäcka eventuell njursjukdom. Det görs inte idag.
Antalet organdonationer under 2014 har aldrig tidigare varit så många redovisar Svensk Transplan-tationsförening i sin årliga statistik. 166 organdonationer under 2014 i jämförelse med 151 året in-nan.
Fler än 150 personer har hittills tagit en ”kisspaus” i Njurförbundets tält i Almedalen och lämnat urinprov för kontroll av njurarna.
För mindre än 25 år sedan var njursvikt en vanlig dödsorsak hos äldre och dialysbehandling av äldre var ovanligt. Idag kan äldre och sjukare patienter behandlas med dialys på ett säkert sätt då njurfunktionen sviktar. Fler och fler patienter behandlas med dialys eller är njurtransplanterade och lever länge med sin behandling. Idag finns dessutom flera olika behandlingsalternativ att välja mellan.
Njurförbundets forskningsfond Njurfonden har sedan 1981 delat ut bidrag till vetenskaplig forskning om njursjukdomar, dialys och transplantation. 14 forskare vid sex medicinska lärosäten får i år dela på sammanlagt 800 000 kronor. Ansökningarna har granskats i samverkan med sakkunniga som utsetts av Svensk Njurmedicinsk Förening och Svensk Transplantationsförening.