Pressmeddelande -
Ny kartläggning: Över 200 landslagsaktiva har slutat – hälften kämpar för att få ekonomin att gå ihop
Svenska landslagsaktiva pressas av ekonomiska utmaningar och en vardag som ska rymma både träning, återhämtning och försörjning: hälften har svårt att få ekonomin att gå ihop – och över 200 elitidrottare har slutat på fyra år.
Kartläggningen gäller seniora A‑landslag, omfattar 1 701 aktiva (54 procent män, 46 procent kvinnor) i 47 förbund och bygger på svar från respektive landslagsledning. Resultaten visar att över 200 aktiva har slutat de senaste fyra åren på grund av ekonomiska förutsättningar eller svårigheter att kombinera satsningen med arbete eller studier. Samtidigt uppger landslagsledningarna att hälften av de nu aktiva har svårt att få ekonomin att gå ihop.
– Plånboken får inte vara grindvakt till landslaget. Vem som representerar Sverige i internationella mästerskap ska inte avgöras av familjens resurser, säger Anna Iwarsson, ordförande Riksidrottsförbundet.
Dubbla karriärer – en styrka som kräver bättre förutsättningar
Endast 16 procent kan satsa på heltid. De allra flesta kombinerar sin idrottskarriär med annat: 40 procent arbetar, 27 procent studerar och 7 procent gör båda delarna. Den svenska elitidrottsmodellen bygger på möjligheten att kombinera idrott med arbete och/eller studier. Det är en styrka och ofta en nödvändighet i olika skeden av karriären. Samtidigt uppges 84 procent av de aktiva arbeta och/eller studera i en omfattning som tränger undan både träning och återhämtning (37 procent i viss omfattning och 47 procent i stor omfattning).
– Dubbla karriärer är en konkurrensfördel, men bara om de bärs av hållbara villkor. För många går ekvationen inte ihop – varken i kalendern eller på bankkontot, säger Liselotte Ohlson, chef elitidrott Riksidrottsförbundet.
Stora skillnader mellan idrotter – ökade krav och kostnader
Kravbilden, kostnadsnivåerna och finansieringen skiljer sig avsevärt mellan idrotter. Vissa landslag samlas några gånger per år, medan andra befinner sig på tävlingar och resande fot upp till 160 dagar per år. Samtidigt ökar antalet kvaltävlingar, resor och kostnader. Svenska landslag konkurrerar i en omvärld där andra länder stärker sina elitprogram. Skillnader i intäktsbas – publikintäkter, sponsring, prispengar – och ersättningssystem gör att egenfinansiering och privat stöd spelar olika stor roll i olika idrotter.
– När aktiva slutar i landslagen försvagas både eliten och återväxten. Sverige riskerar att tappa inte bara medaljchanser, utan också de förebilder som finns i föreningar och lokalsamhällen – de som visar vägen för barn och unga, för kulturen vidare och skapar delaktighet över tid, säger Anna Iwarsson.
Av integritetsskäl redovisar RF inte villkor per idrott eller landslag. Olympiern och skytten Victor Lindgren beskriver hur resor, träning och arbete gör återhämtningen till en avgörande utmaning – och att en flexibel arbetsgivare och stipendier varit avgörande för fortsatt internationell satsning. Svenska Skyttesportförbundets landslagsledning uppger att 10 landslagsaktiva har slutat de senaste fyra åren på grund av ekonomi och/eller svårigheter att kombinera satsningen med arbete eller studier. Svenska Karateförbundet ger en liknande bild men beskriver även vägen till seniorlandslaget som särskilt utmanande.
– Kartläggningen gäller landslag med aktiva på seniornivå. Vi vet att steget från junior till senior är särskilt utmanande. Det väcker frågan hur många som har slutat på vägen dit. Hur många ambitiösa, lovande unga idrottare slutade för att kostnaderna blev för höga? säger Liselotte Ohlson, chef elitidrott, Riksidrottsförbundet.
Vägen framåt
När ekonomi och en ohållbar vardag tvingar aktiva att sluta är det en förlust för individen, landslagen och Sverige. För att säkra kvalitet, hållbarhet och rimlighet vill Riksidrottsförbundet stärka resurserna till förbund och landslag, införa statliga stipendier och inkludera elitidrottare i socialförsäkringssystemen.
– Det är inte rimligt för ett välfärdsland som Sverige att de som representerar oss internationellt saknar trygghet som matchar uppdraget. Man ska inte behöva välja mellan landslagsdräkten och att kunna betala hyran – eller oroa sig för att en skada krossar hushållsekonomin, säger Anna Iwarsson.
För mer information kontakta
Anna Iwarsson
Ordförande Riksidrottsförbundet
076-344 50 60
Liselotte Ohlson
Chef elitidrott Riksidrottsförbundet
08-6996227
Relaterade länkar
Ämnen
Kategorier
Riksidrottsförbundet (RF) är idrottsrörelsens samlande organisation med uppgift att stödja, företräda, leda och samordna idrottsrörelsen i gemensamma frågor. SISU Idrottsutbildarna är idrottsrörelsens studieförbund som stödjer förbund och föreningar med folkbildning och utbildning. 19 RF-SISU distrikt ger idrottsföreningar stöd i idrottsfrågor och med folkbildning över hela landet. Bosön är RF:s utvecklingscentrum. Riksidrottsmuseum är en del av RF och SISU Idrottsutbildarna där du lär dig mer om svensk idrottsrörelse.
Idrottsrörelsen består av cirka 18 000 idrottsföreningar med drygt tre miljoner medlemmar.
