Pressmeddelande —
Seminarier i Almedalen om idrottens roll i samhället och ekonomin
Under årets Almedalsvecka bjuder Riksidrottsförbundet in till fyra seminarier, varav tre tillsammans med andra organisationer. Välkomna att lyssna och delta i samtal.
Evenemangssektorns ekonomiska bidrag till samhällsekonomin
Tisdag 23 juni 10.00–10.45
Arrangör: Svensk Scenkonst, Svensk Live, Riksidrottsförbundet
Plats: Bredgatan 10, Länsteatern, Kultur i Almedalen
År 2021 samlades Svensk Scenkonst, Svensk Live, Riksidrottsförbundet och Visita med BFUF (Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond) kring projektet ”Evenemang i siffror” med målet att ta fram nationell relevant och pålitlig statistik. Parterna såg nödvändigheten av att stärka kunskapen om branschen och om hur den kan utvecklas, inte minst som underlag för prioriteringar och politiska beslut.
Hur stor är evenemangsnäringen?
Hur bidrar evenemangsnäringens verksamheter till samhällsekonomin?
Medverkande:
Mikael Brännvall, VD, Svensk Scenkonst
Pelle Andersson, Verksamhetsledare, Svensk Live
Mattias Hjelmberg, Tf Generalsekreterare, Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna
Sharon Jåma, Journalist (moderator)
Edward Riedl, Ordförande finansutskottet (M), Riksdagen, M
Alex Bergström, Ordförande, Kulturnämnden Västra Götalands regionen, S
Medaljens baksida – osäkra livsvillkor, ekonomisk stress och oviss framtid
Tisdag 23 juni 13.30–14.30
Arrangör: Riksidrottsförbundet & Arbetsgivaralliansen
Plats: Norra Slottsgränd 10
Bakom medaljer och fina placeringar sliter elitidrottare med ekonomin. De viger sina liv åt att representera Sverige på högsta nivå men när karriären är slut är ofta framtiden oviss. Sjukpenning och pension, delar av trygghetssystemet som är självklara för många, brister för elitidrottare. Hälften av elitidrottare som tävlar om medaljer har svårt att få ekonomin att gå ihop – och över 200 elitidrottare har slutat på fyra år. Två av tre paralympier överväger att sluta på grund av ekonomin. Fyra av tio som söker SOK:s stipendium lever under existensminimum.
Vad kan arbetsmarknadens parter göra för att underlätta elitidrottares livssituation?
Vad kan lösas genom kollektivavtal och vad kräver ändringar i lagstiftning och regelverk?
Finns det lärdomar att dra från kulturområdet?
Medverkande:
Tommy Nordmark, Chef för verksamhetsstöd och utveckling, Arbetsgivaralliansen
Alexander Iliev , Chefsjurist, Arbetsgivaralliansen
Anna Iwarsson , Ordförande, Riksidrottsförbundet
Mikael Brännvall, Verkställande direktör, Svensk Scenkonst
Ida Karkiainen (S), riksdagsledamot
Caroline Högström (M), riksdagsledamot
Anne-Li Sjölund (C), riksdagsledamot
Barns behov eller Polisens kartor – vad ska styra barns tillgång till föreningsidrott?
Onsdag 24 juni 16.00–16.40
Arrangör: Riksidrottsförbundet
Plats: Civilsamhällesarenan
Tillgången till idrott och föreningsverksamhet ser olika ut beroende på var du växer upp. Idrottsrörelsen arbetar aktivt med att främja barn och ungas deltagande i föreningsidrotte. Förutom rörelse och bättre hälsa skapas även gemenskap, glädje och tillhörighet – en meningsfull fritid – som är en av nycklarna för att vårt samhälle och vi som individer ska se möjligheter och ha framtidstro. Satsning Idrottsklivet är en uppväxling av det arbetet och möjliggörs av medel från regeringen genom ett årligt stöd på 100 miljoner. Syftet är att stärka idrottsrörelsen i de områden som Polismyndigheten benämner som utsatta områden. Men utmaningar med stillasittande, växande hälsoklyftor, otrygghet, ohälsa och kriminalitet avgörs inte av linjer som Polisen har dragit på en karta. En undersökning från Riksidrottsförbundet visar att det finns stora behov av satsningar även i områden som inte är med på Polisens lista över utsatta områden. Enligt Riksidrottsförbundets analys handlar det om ytterligare 200 områden med stora behov där det bor cirka 130 000 barn.
Hur kan fler barn och unga ges möjlighet till en meningsfull fritid?
Vad kan politiken på nationell och kommunal nivå bidra med?
Medverkande:
Jakob Forssmed, Socialminister, KD
Louise Thunström, riksdagsledamot, S
Vicki Skure-Eriksson, kommunalråd och ordförande i nämnden för idrott, fritid och förebyggande, Västerås stad, C
Anna Iwarsson, ordförande , Riksidrottsförbund
Marina Tillberg, verksamhetsledare, Basketbollförbundet
Anna Båtelson Höjer, projektledare, Friidrottsförbundet
När lokaler står tomma – vem vågar lösa momsknuten?
Torsdag 25 juni 14.00–15.00
Arrangör: Fastighetsägarna, Riksidrottsförbundet
Plats: Cramérgatan, Uppsala universitet, B-huset, Huvudentré, sal B15
Lokaler finns. Behovet är enormt. Ändå möter inte utbudet efterfrågan, varför är det så? Runt om i Sverige tvingas idrottsföreningar tacka nej till barn och unga för att de inte får tillgång till lokaler. Samtidigt står lokaler tomma eller hyrs ut till andra. Varför är det så? Svaret stavas moms. Dagens momsregler gör det osäkert och ibland olönsamt för fastighetsägare att hyra ut till verksamheter som inte bedriver momspliktig verksamhet i lokalen. Resultatet blir ett system där idrott, kultur och andra delar av civilsamhället ställs utanför lokalmarknaden – trots att behovet är stort och samhällsnyttan uppenbar. Jakten på lokaler har blivit ett konstant hinder för att utveckla verksamheten för många idrottsföreningar och i värsta fall ett hot mot dess existens.
Hur påverkar regelverket möjligheten för fastighetsägare att hyra ut och vilka avvägningar är det som faktiskt görs i praktiken?
Kan vi skapa ett system där alla kan hyra alla slags lokaler, oavsett momsstatus?
Medverkande:
Johan Karlsson, skattejurist , Riksidrottsförbundet
Ulrika Hansson, skattejurist , Fastighetsägarna Sverige
Eric Westroth (SD), vice ordförande , skatteutskottet
Ida Ekeroth Clausson (S), ledamot, skatteutskottet
Alireza Akhondi (C), ledamot, civilutskottet
Mia Ljungblom, ordförande, Korpen Gotland
Marie Flodman, verksamhetschef, Korpen Gotland
För mer information kontakta
Anna Setzman
Kommunikations- och presschef Riksidrottsförbundet
070-564 52 16
Ämnen
Kategorier
Regioner
Riksidrottsförbundet (RF) är idrottsrörelsens samlande organisation med uppgift att stödja, företräda, leda och samordna idrottsrörelsen i gemensamma frågor, såväl nationellt som internationellt. Riksidrottsförbundet har 72 medlemsförbund (specialidrottsförbund, SF) som tillsammans har cirka 18 000 idrottsföreningar. Totalt samlar idrottsrörelsen cirka 3,1 miljoner medlemmar. RF har 19 distrikt som arbetar med att stödja idrottsföreningar runt om i landet.
