Från 2016 fram till idag har andelen kvinnor i landslagsledning ökat från 25 procent till 33 procent. Kvinnor med huvudansvar har också ökat från 16 procent till idag 28 procent. Ett allt mer jämställt ledarskap gör elitidrotten bättre och det gäller både förtroendevalda och landslagsledning. Att fler kvinnor är ledare på högsta nivå är bra men utvecklingen går för sakta.
Nästan hälften av landets kommuner har i år minskat det ekonomiska kontantstödet till idrottsföreningarna. I år ger de i genomsnitt 110 kr per invånare i föreningsstöd jämfört med 156 kronor 2013. Riksidrottsförbundets ordförande Karin Mattsson Weijber menar att det är en oroande utveckling som riskerar att slå mot barn och ungdomar i ekonomiskt utsatta familjer.
Varför idrottar ungdomar i en förening? Eller varför gör de inte det? Och hur skulle de vilja att föreningsidrotten var organiserad för att börja eller stanna kvar? De frågorna tar idrottsforskaren Susanna Hedenborg upp i Riksidrottsförbundets rapport ”Unga i och om framtidens idrottsorganisering”. Sammanhållning, glädje och flexibilitet är tre nyckelord och drivkrafter.
