Bjud upp din dator – till dans!

Är det möjligt att använda sina egna rörelser för att kommunicera med teknik? Kan kroppen och dess aktivitet fungera som ett gränssnitt byggt utifrån människans förutsättningar och hennes rörelseglädje? I en ny doktorsavhandling skriver Jin Moen, Interactive Institute, om möjligheter att samspela med teknik utifrån rörelse och dans. Dett finns redan enkla interaktionsformer som är byggda på rörelse, tex dansmattor. Men dagens tekniska ut-veckling utgår oftast från vad som är tekniskt möjligt och systemen bygger därför på hur man kan styra och beordra tekniken utifrån bestämda regler. Därmed styr systemen hur man kan göra och vilka konsekvenser detta ska få. I avhandlingen lyfts därför begreppet rörelsekvalitet fram. Eftersom människor utför och upple-ver rörelser olika, måste en interaktionsform baserad på rörelse tillåta många varianter av rörelser. Moen har fokuserat på ”hur man gör något” snarare än ”vad man gör”. Det är inte vilken rörelse man gör, utan hur den känns, som är det viktiga. Ett rörelsebaserat gränssnitt ska kunna användas av alla, utifrån individens egen förmåga. Moen har också utifrån sina kunskaper som danspedagog och civilingenjör inom människa- datorinteraktion skapat ett exempel, en prototyp på ett gränssnitt, BodyBug. Hon konstaterar att rörelse som interaktionform kräver eftertanke. I vilken miljö ska det hela användas? Hur människor upplever att de rör sig, och vad som är OK att göra beror mycket på i vilken situation de ska utföra rörelsen. - Rörelser är personliga och uttrycksfulla, och hur vi rör oss styrs av var vi befinner oss. I vissa situationer försöker vi undvika vissa rörelser, vi försöker att “bete oss” ordentligt, säger Jin Moen. Men det kan förändras när samhället ändras. Till exempel är vi numera ganska vana vid att våra medmänniskor pratar ut i luften och gestikulerar, när de använder öronsnäcka till mobilen. Moen visar i sin avhandling på nya perspektiv för att förstå hur interaktion grundat på rörelse kan utformas och vilka svårigheter, men också möjligheter, som är förknippat med detta. Avhandlingen ”KinAesthetic Movement Interaction – Designing for the Pleasure of Motion” lyfter särskilt fram vilka utmaningar ett rörelsebaserat gränssnitt har, när glädjen att röra sig är det grundläggande, snarare än uppgiften att beordra tekniken. Avhand-lingen använder sig av ett konstnärligt förhållningssätt, och fokus ligger mer på vilka möjligheter det ger att para dans och datorer än på konkreta kommersialiserbara tillämpningar. Jin Moen arbetar vid Interactive Institute, genom sitt deltagande i forskarskolan Estetiska lärprocesser. Jin är doktorand i människa-datorinteraktionn inom den tvärvetenskapliga MDI-forskargruppen vid Skolan för datavetenskap och kommunikation, Kungliga Tekniska Högskolan. Avhandlingen läggs fram vid KTH i Stockholm den 24:e februari kl 13.30 i sal F3, Lindstedtvägen 26. Välkommen!