Starkare! Snabbare! Men bättre med teknik?

Teknikens framsteg sker med en sällan skådad hastighet – men det sker samtidigt som de faktiska teknikprylarna krymper och kommer allt närmare våra kroppar. De flätas samman med många delar av våra liv och hamnar också mellan oss själva och upplevelsen av den fysiska miljön runt omkring oss. Att använda teknikprylar i samband med olika former av extremsport utsätter utövaren för ett tudelat fokus och därigenom till riskfyllda scenarier. Detta är utgångspunkten för en ny avhandling på Designhögskolan i Umeå.

– I bästa fall kan dessa prylar ta död på den estetiska upplevelsen under fysisk aktivitet. Men i värsta fall ökar de också risken för farliga situationer, säger Rouien Zarin, interaktionsdesigner på RISE Interactive.

De flesta har nog hört talas om, eller själva varit inblandade i, någon form av incident i samband med teknik på språng. Många använder sina teknikprylar i samband med såväl cykling som skidåkning och bilkörning men det säger nästan sig självt att ett tudelat fokus i samband med hög fart inte är att rekommendera.

– Min forskning visar på att själva placeringen av tekniken kan bidra till att på ett säkert sätt utvidga våra mänskliga sinnen och samtidigt öka medvetenheten om världen omkring oss. När det gäller utformningen av idrottsapplikationer måste detta tillvägagångssätt utöver design och konstruktion också inkludera ett aktivt engagemang i verksamheten, i syfte att nå en djupare förståelse av sammanhanget, säger Rouien Zarin.

I sin avhandling har Rouien Zarin fokuserat på att designa prototyper för extrema miljöer. Men den nya kunskapen kan även tillämpas på teknik i vår vardag och visa på det sätt som teknologi interagerar med oss.

Så kallade ”wearables”, såsom smarta klockor och kameror, har misslyckats med att vinna en bred marknad eftersom människor inte ser så många fördelar med att använda dem. Många företag är också så intresserade av att vara först på marknaden att de förbiser de experimentella kvaliteterna på sina objekt.

– Tillverkare av tekniska enheter verkar främst vara intresserade av teknikdriven forskning. Men när vi använder datorer i och nära våra kroppar blir de mer intima och i de fallen behöver tekniken anpassas till behov, utseende och personers rörelsemönster och inte kräva fokus utan snarare erbjuda support. Annars kommer prylen bara bli ännu en grej som hamnar i byrålådan.

Förutom att undersöka erfarenheter kring sport i relation till teknik har Rouien Zarin utvecklat en rad konstruktionslösningar som syftar till att förbättra upplevelsen under träning. Liksom en serie riktlinjer och modeller för forskare och designers som är intresserade av att utforska detta område.

I sin forskning har Zarin utforskat olika material, sensorer och återkopplingsmekanismer för att hitta passande sätt att uppmärksamma saker medan man utför en sportaktivitet. I ett projekt undersökte Rouien Zarin utformningen av ett formföränderligt gränssnitt för att förmedla vägvisningsinformation under en mountainbike-tur genom att ta bort cyklistens behov av att lyfta blicken från vägen. Detta genom att låta själva cykeln agera navigator med hjälp av en pulserande mekanik i styret. En gps kopplad till mekaniken kan varsko cyklisten om förändringar i terräng eller färdväg utan att tvinga cyklisten att skifta fokus.

En annan undersökning bestod i att studera en bergsklättrares rörelsemönster för att hjälpa användaren att tänka på sina rörelser och främja bättre kroppskontroll under utövandet.

– Det finns ett stort antal av dessa uppkopplade bärbara enheter på marknaden, men fortfarande finns också ett behov av att skapa dessa mer designade artefakter för att ge en mer meningsfull upplevelse. För att locka fram goda relationer med tekniken måste vi bättre uppmärksamma de olika situationer där dessa interaktioner kan inträffa.

– Kanske ska vi sluta tänka på mobila tekniker som enheter, och istället se dem som bärbara ekosystem, det vill säga en konstellation av enheter som kan kopplas samman med andra enheter eller tjänster. Dessa kan givetvis vara individuellt intressanta men ge ett ännu bättre resultat när de samkörs.

Läs en digital publikation av avhandlingen http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-131924

För mer information, kontakta gärna:

Rouien Zarin

Telefon: 0762-653162 E-post: ru.zarin@ri.se

Webbsida: www.fighterfish.com/project/faster-stronger-better/

Rouien Zarin är uppvuxen i Kanada men sedan tio år bosatt i Umeå. Han är en sportentusiast och tycker om att klättra, åka skidor och cykla. Han har en kandidatexamen i design från the Royal Melbourne Institute of Technology i Australien och en masterexamen i interaktionsdesign från Designhögskolan vid Umeå universitet. Efter examen har han arbetat vid the Interactive Institute i Umeå som interaktionsdesigner samtidigt som han har doktorerat.

Om disputationen:

Tisdagen den 21 mars försvarar Rouien Zarin, Designhögskolan vid Umeå universitet, sin avhandling med titeln: "Faster. Stronger. Better? Designing for Enhanced Engagement of Extreme Sports". Disputationen äger rum klockan 13 i Projektstudion, Designhögskolan, Östra strandgatan 30 Fakultetsopponent är Tom Djajadiningrat, Creative Director of Philips Design in Eindhoven, Netherlands.