​Tre kvinnor dödade under julhelgen - Mäns mord och våld mot kvinnor och tjejer måste stoppas

Under julhelgen i år har tre kvinnor hittats dödade. I samtliga fall är en närstående man misstänkt för brottet. Under 2018 mördades 22 kvinnor av en man de hade eller hade haft en nära relation med. Antalet kvinnor och tjejer i Sverige som mördades av en före detta eller nuvarande partner var under perioden 2008-2017 i snitt 13 kvinnor per år, enligt statistik från Brå, Brottsförebyggande rådet. Förra året skedde en markant ökning till 22. Det är en kvinna nästan varannan vecka som mördas i vårt land.

- Kvinnor vill inte dö. De har strategier och söker hjälp för att undkomma mannens våld men samhället är dåligt på och har i delar blivit sämre på att skydda våldsutsatta kvinnor och deras barn, det är vår tydliga uppfattning, säger Roks ordförande Jenny Westerstrand.

Ett exempel är den polisinsats som uteblev i år natten mot annandag jul när en kvinna i Kungsbacka ringde om sin hotfulla sambo och som två timmar senare sköts till döds av honom.

- Det ska inte hända i ett land som har pratat sig hest om mäns våld mot kvinnor i nära trettio år. Det ska inte hända i ett land som undertecknat Istanbulkonventionen med dess förpliktelser att vidta åtgärder mot våldet. Ändå händer det, och händer igen och igen, med allt högre frekvens, säger Jenny Westerstrand.

- Det är en extremt oroande utveckling, men inte oväntad. Nu syns konsekvenserna av den monumentala undervärdering av hur svår våldsfrågan är och hur djupt fäste våldet har i vår kultur som samtliga regeringar sedan 2006 har uppvisat. Det var då man påbörjade utmönstringen av 90-talets feministiska politik och perspektiv på våld där kön och våld hölls ihop och analyserades i ljuset av varandra, säger Jenny Westerstrand.

För att effektivt kunna jobba mot mäns våld mot kvinnor krävs ett mer omfattande samarbete mellan myndigheter.

- Vi måste gå tillbaka till den kunskap som bar kvinnofridsreformerna under 90-talet och formulera insatser och reformer med stöd av det feministiska perspektiv som bar dem. Riksdag, regering och kommuner måste gemensamt och ovillkorligt slå vakt om den skyddande verksamhet de ideella kvinno- och tjejjourerna bedriver. Vi räddar liv, säger Jenny Westerstrand.

Roks kvinnojourer arbetar just nu i motvind. Ett av flera exempel är det nålsöga som boende på en kvinnojour har blivit. Kvinnor tvingas gå genom socialtjänsten för att få ”placeringen skyddat boende”, samtidigt är socialtjänsten överbelastad och underfinansierad och använder sig ökad utsträckning mot ”skyddade boenden” som inte är kvinnojourer.

- Där saknas den långa kunskapstradition och de metoder de ideella kvinno- och tjejjourerna har utarbetat och priset för en plats är inte sällan trefalt mot vad en kvinnojour tar. Färre kvinnor får hjälp och de får sämre stöd i det systemet. Och kraven på att kvinnan ska kunna bevisa att hon är jagad och dödshotad för att få bo på en kvinnojour har kommit smygande. Samtidigt missas, som i det tragiska fallet på juldagen, inte sällan kvinnans egen bedömning av hur farlig hennes förövare är, säger Jenny Westerstrand.