En ny rymdlag

I slutet av november redovisade rymdlagsutredningen sitt arbete med den uppdaterade versionen av den svenska lagen om rymdverksamhet. Vad skulle detta kunna innebära för rymdverksamma aktörer i Sverige? ”Har Vi Åkt Till Mars Än?” gör ett djupdyk i rymdlagar och rymdregler.

En ny rymdlag - en ny rymdminister

Efter regeringsombildningen i slutet av året fick Sverige en ny rymdminister. Anna Ekström (S) tog den 30 november över efter Matilda Ernkrans (S). I samband med detta publicerade rymdlagsutredningen också sin utredning rörande den nya svenska rymdlagen. Anna Ekström berättar om arbetet och syftet med en ny rymdlag och säger att de internationella samarbetena och möjligheterna att övervaka klimatförändringar är de aspekter som gör att den svenska rymdindustrin och rymdnärvaron behöver hållas stark.

– Det var på tiden att vi gjorde en ordentlig genomgång av rymdlagen och att vi har gjort den här översynen har varit väldigt välkommet. Jag ser fram emot att jobba vidare med det här förslaget, säger Anna Ekström.

Enligt Anna Ekström går det inte i nuläget säga hur eller när de kommer arbeta vidare med rymdlagsförslaget i utredningen men hon säger att regeringsskiftet som skedde i slutet av november inte kommer att påverka handlingsplanen för rymdlagsförslaget. Således skulle den nya svenska rymdlagen – eller åtminstone delar av lagförslaget – kunna träda i kraft den första januari 2023.

Utredningen

Göran Lundahl, domare och lagman i Göteborgs tingsrätt är den som lett arbetet med rymdlagsutredningen. Han berättar att det är av stor vikt att hålla reglerna rörande rymden lika uppdaterade och aktuella som de teknologiska framstegen inom rymdbranschen.

– Det sker en väldigt snabb teknisk utveckling och en utveckling från att det tidigare varit ett fåtal stater som sysslat med rymdverksamhet. Nu är det många fler länder som har rymdambitioner och dessutom många fler privata aktörer, säger Göran Lundahl.

Den teknologiska utvecklingen och det större intresset för rymden från nya aktörer i branschen är enligt Göran Lundahl en del av syftet med rymdlagsutredningen. En annan är faktumet att den befintliga lagstiftningen är från 1982 och därför inte är lika tillämpningsbar i den föränderliga rymdbranschen.

– Vi behöver en större förutsägbarhet. Inte minst för att attrahera bra forskning och näringslivets pengar och satsningar till vår svenska rymdverksamhet, säger Göran Lundahl.

Myndigheten

Rymdstyrelsens generaldirektör Anna Rathsman är nöjd med utredningens förslag. Hon berättar att hon ser fram emot att börja agera efter lagförslaget och att det är viktigt med den sortens tydliga definitioner som finns i utredningen och lagförslaget.

– Framför allt är det bra att det ligger ett gediget arbete bakom. Att man lagt ner tid och energi på att förstå området och att ta fram det regelverk som vi tror behövs, säger Anna Rathsman.