Forskarna Helder André och Anders Kvanta vid S:t Erik/KI som arbetat med studien. Foto: Johanna Hanno och Eva Tov
Forskarna Helder André och Anders Kvanta vid S:t Erik/KI som arbetat med studien. Foto: Johanna Hanno och Eva Tov

Nyhet -

​Nya kunskaper om sjukdom i näthinnan kan ge säkrare läkemedel

Synskada vid åldersförändringar i gula fläcken och diabetesretinopati beror på läckande blodkärl, vilket orsakas av proteinet VEGF. Nu visar en ny studie i tidskriften eLife att VEGF orsakar kärlläckage och bildning av nya blodkärl i näthinnan på två biologiskt olika sätt. De nya rönen kan lägga grund för framtida säkrare läkemedel, enligt forskarlagen bakom studien vid S:t Eriks Ögonsjukhus/Karolinska Institutet, Uppsala Universitet och Max Planck Institute for Molecular Biomedicine.

Anders Kvanta, vad har ni undersökt i studien?

– I studien undersöker vi hur VEGF orsakar kärlläckage och om det sker på samma sätt som blodkärlsnybildning. Läkemedel mot VEGF, Eylea och Lucentis, bromsar både kärlläckaget och bildandet av nya blodkärl. Men att hämma tillväxten av nya blodkärl i ögat kan leda till att blodkärl och nervceller skadas och dör, säger Anders Kvanta, adjungerad professor vid Karolinska Institutet och överläkare vid S:t Eriks Ögonsjukhus, som tillsammans med KI/S:t Erik-forskaren Helder André arbetat med studien.

Vilket är studiens viktigaste resultat?

– Vi visar att VEGF orsakar kärlläckaget och bildning av nya blodkärl på två biologiskt olika sätt, säger Anders Kvanta

Vilken betydelse kan resultatet ha för patienterna?

– Studierna ger ny detaljkunskap om hur läkemedel mot VEGF fungerar och varför de är så effektiva mot kärlläckage. Eftersom VEGF orsakar kärlläckage och blodkärlsnybildning via olika mekanismer kan man tillverka nya läkemedel som enbart bromsar kärlläckaget utan att riskera att skada näthinnan genom påverkan på blodkärlsnybildning, säger Anders Kvanta.

Hur går ni vidare med framtida studier?

– Vi planerar att framställa och testa läkemedel som selektivt förhindrar uppkomst av läckande kärl, säger Anders Kvanta.

Publikation

"Vascular permeability in retinopathy is regulated by VEGFR2 Y949 signaling to VE-cadherin", Ross Smith, Takeshi Ninchoji, Emma Gordon, Helder André, Elizabetta Dejana, Dietmar Vestweber, Anders Kvanta och Lena Claesson-Welsh, eLife, online 21 april 2020, d2020;9:e54056 doi: 10.7554/eLife.54056

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Forskare Helder André. Foto Johanna Hanno.

    2019 års Nobelpris om syrebrist i celler av stor betydelse för ögonforskning

    Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin, för upptäckter av hur celler känner av och anpassar sig efter syretillgång, har banat väg för förståelsen av många ögonsjukdomar. – Mekanismerna för att känna av syrebrist är grundläggande för att förstå hur syrebristen kan bli sjuklig och leda till ögonsjukdomar, säger Helder André, forskare vid S:t Eriks Ögonsjukhus och Karolinska Institutet.

  • Anders Kvanta, adjungerad professor vid Karolinska Institutet och överläkare på S:t Eriks Ögonsjukhus är en av forskarna bakom studierna. Foto: Sofia Thorsson

    Framsteg i produktion av näthinneceller för behandling av blindhet

    ​Forskare vid Karolinska Institutet och S:t Eriks Ögonsjukhus har hittat ett sätt att förfina framställningen av näthinneceller från embryonala stamceller för behandling av blindhet hos äldre. Med hjälp av gensaxen CRISPR/Cas9 har de även lyckats modifiera cellerna så att de kan gömma sig från immunförsvaret och på så vis förhindra avstötning.

  • David Epstein vill göra skillnad för patienter med sjukdomar på ögats näthinna. Foto: Johanna Hanno

    ​Uppföljning efter små ingrepp gör stor skillnad

    Han vill göra skillnad för patienter med sjukdomar på ögats näthinna och slutar inte fascineras över hur snabbt ett enkelt ingrepp kan förbättra en människas livskvalitet. ​– De behandlingar jag ger i form av injektioner i ögat, för att få bort svullnaden i gula fläcken, görs på några få minuter, säger överläkaren och forskaren David Epstein.

  • Avancerad torr AMD med geografisk atrofi. Den svarta markeringen visar området med celldöd. Foto: S:t Eriks Ögonsjukhus

    Karolinska Institutet, S:t Eriks Ögonsjukhus och Novo Nordisk samarbetar med målet att bota åldersförändringar i gula fläcken

    KI och S:t Eriks Ögonsjukhus ingår samarbete med läkemedelsbolaget Novo Nordisk för att utveckla en ny behandling av åldersrelaterad makuladegeneration. Novo Nordisk kommer att ge stöd och 48 miljoner kronor i finansiering för att möjliggöra en klinisk fas 1-studie där nya näthinneceller framställda från embryonala stamceller ska transplanteras till patienter med åldersförändringar i gula fläcken.

  • David Epstein, överläkare i medicinsk retina vid S:t Eriks Ögonsjukhus, utför många ögoninjektioner varje dag. Foto: Jens Sølvberg

    Injektionsmottagningen byggd för framtiden

    Med nya väntrum och smart planering ska S:t Eriks Ögonsjukhus klara av att möta det växande trycket på ögoninjektioner. Varje dag får runt hundra kroniskt sjuka patienter en lindrande injektion i ögonen.
    S:t Eriks Ögonsjukhus är idag den största aktören i Region Stockholm som bedriver injektionsverksamhet. Ingreppet innebär en snabb injektion i ögat och är en lindrande behandling för patienter

Fyll i din epostadress för att följa St Eriks Ögonsjukhus

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa St Eriks Ögonsjukhus .

Okej