Bostadspriserna: kommer de att stiga eller sjunka?

Bostadsprisutvecklingen är ett ständigt diskussionsämne. Men varför förutspås år efter år en prisnedgång, till och med ett prisras, frågar Antti Toivanen, verkställande direktör för Sb-Hem.

Antti Toivanen, bostadshandelsproffs, inleder med att själv svara på sin fråga om varför bostadspriserna är ett ständigt föremål för intresse:

– Bostadshandeln intresserar finländare nu och alltid – av den enkla anledningen att cirka 70 procent av finländarna bor i ägarbostäder och den största delen av oss har sin största personliga förmögenhet i väggarna runt oss, det egna hemmet.

Vissa experter inom finländsk ekonomi och ekonomer förutspår emellertid år efter år en prisnedgång. Varför?

– Det är en bra fråga. Lite skämtsamt skulle jag kunna jämföra detta med casinospel: om man alltid väljer svart, kommer man också att vinna någon gång. Och då kan man förstås säga ”vad var det jag sa”. En annan orsak är att prisändringarna är synliga och betraktas på kort sikt, t.ex. på månads- eller kvartalsnivå. Jag tycker att det ändå är mycket viktigt att komma ihåg att samtidigt varierar människors faktiska behov, och i en mycket längre cykel.

Toivanen framhäver att just på grund av detta ger en betraktelse av priser på kort sikt en ofullständig bild av bostadshandeln.

– De effekter som varar längre än ändrade behov är enligt min åsikt ett mycket intressantare fenomen. När man ser på detta i ett femårsperspektiv, finns det inte någon tidsperiod i vår historia då en investering i bostäder på grund av bostadsprisutvecklingen i genomsnitt skulle ha varit negativ. Det är klart att det kan förekomma enstaka regionala undantag eller motsatta exempel som beror på bostadens skick, men jag anser att de bara är undantag som bekräftar denna viktiga regel.

Vyn i backspegeln bekräftar Toivanens resonemang
Toivanen blickar i backspegeln och ser på bostadshandeln längre bak i tiden.

– Bostadsprisutvecklingen i Finland har traditionellt varit mycket stabil förutom den starka uppgången i slutet av 1980-talet samt recessionen på 1990-talet, då priserna drabbades av den största nedgången i vår historia. Då levde vi emellertid i en helt annan typ av ekonomisk miljö: då hade vi finsk mark och en självständig ekonomisk politik, en tid då räntenivåerna och ändringar av dem var häftiga mätt med nuvarande mått.

Han påpekar att dessutom låg vårt ekonomiska maskineris motståndskraft mot tryck då på en helt annan nivå jämfört med nuläget.

– Det anmärkningsvärda under recessionen var emellertid att vi på några år klättrade upp även ur denna svacka och kom in på en ny tillväxtkurva.

Vi klarade också av det verkliga stresstestet
När det sker en nedgång i ekonomin förutspår många experter att bostadspriserna ska börja sjunka dramatiskt. Toivanen däremot anser att liknande priskrascher som hände under den förra recessionen inte i praktiken är möjliga eller att de åtminstone är mycket, mycket osannolika.

– Bostadsmarknaden gick igenom ett verkligt stresstest 2008 i form av den globala finanskrisen. Finanskrisen hade alla element som hade kunnat få bostadspriserna att rasa också i Finland, men hur gick det sedan? Det kom ingen priskrasch och vår nationella reserv stod på sig. Marknaden återhämtade sig snabbt efter den lilla nedgången och priserna steg fort till samma nivå som före krisen.

Vad borde egentligen hända för att priserna skulle krascha?
– Jag kommer inte på några förnuftiga orsaker som jag uppriktigt skulle kunna tro på. Därför är det bäst att fokusera på de fakta som förhindrar en dramatisk krasch. Själv anser jag att det finns fyra viktiga faktorer som bevarar prisstabiliteten: en mycket låg räntenivå, överhettade hyror, små nybyggnadsvolymer samt en fortsatt urbanisering. Den femte orsaken – grädden på moset – som jag vill lyfta fram är att 90 procent av finländarna vill bo i en bostad som de äger.

Då kommer vi tillbaka till den ursprungliga frågan: kommer bostadspriserna att stiga eller sjunka?
– Svaret är enkelt: på lång sikt kommet priserna att stiga. Frågan är bara på hur lång sikt man vill betrakta företeelsen. Statistikcentralen hittar säkert indikatorer och uppföljningsperioder på en månad, ett kvartal eller till och med ett år, där man kan konstatera en prisnedgång som gäller till och med hela landet. Om jämförelsen görs för perioder på tre, fem eller tio år, ser slutresultatet mycket annorlunda ut.

Toivanen, en expert inom bostadshandeln med lång erfarenhet, konstaterar att det förutom fastighetsinvesterare inte finns en bostadsköpare som skulle köpa en bostad för bara en månad eller ett kvartal.

– Jag möter många människor som köper en bostad som sitt hem eller bas för sin familj för resten av livet, och jag vågar säga att då är investeringen även ekonomiskt lönsam. Om vi ser på de vanliga inköpspriserna i Finland och glömmer eventuella undantagsförhållanden och -situationer med koppling till ett visst område eller en viss bostad, kan vi sammanfattningsvis säga att köp av bostad alltid är en positiv investering. Därför vill jag avslutningsvis framföra ett viktigt budskap om bostadshandel: vår nationella reserv, finländarnas bostäder är säkra, bara vi tar hand om deras värde. Och det lönar sig alltså att ta hand om det.