​Hur långt planerar du din egen ekonomi?

Vi lever i en värld där planering har gjorts verkligt lätt. Information finns det nästan obegränsat av, allt vi behöver göra är att öppna datorlocket så har vi tillgång till det ena fina verktyget efter det andra till exempel för hantera tiden, göra listor och budgetera våra egna inkomster och utgifter. När det har blivit så lätt att planera är det många som till och med planerar sin egen begravning. Att planera sin egen ekonomi däremot verkar inte intressera alla, åtminstone inte på lång sikt. Det här framgår av Sparbankens undersökning Så sparar Finland 2016, där nästan hälften av de närapå tre tusen som svarade berättade att de planerar sin ekonomi mindre än ett år framåt åt gången. Dessutom sade över 10 % av dem som svarade att de inte planerar eller kan planera sin ekonomi överhuvudtaget.

Varför är det då så många av oss som struntar i planera sin ekonomi? Ett år eller mindre är en ganska kort tid åtminstone när det kommer till att planera ekonomin, om än bättre än att inte planera alls. Borde inte vår egen ekonomi, att planera och hantera den, finnas högt på prioritetsordningen i allas våra liv, om nu inte på första platsen men ganska nära ändå. Det är ju ändå fråga om oss själva och vår egen välfärd och ekonomiska trygghetskänsla. När vi planerar och sköter vår egen ekonomi har vi ryggen fri i överraskande situationer och som bonus får vi också den sköna sorgfria känslan när vår ekonomi i jämn och säker takt rullar vidare. Låter inte det som något att sträva efter?

Hur når man då den där jämna och sköna situationen? Allra först ska man veta hur mycket som blir över av lönen efter alla obligatoriska utgifter. Det tar du lätt reda på genom att följa dina utgifter i ett par månader och skriva upp allt. Om du har avbetalningsavtal eller kreditkort ska du försöka betala allt så fort som möjligt så slipper du dyra räntor och kan spara också de pengarna.

När du vet hur mycket du har över efter de obligatoriska utgifterna är det dags för beslut. Allt det där ”extra” går ju så lätt till allt möjligt onödigt på sparandets bekostnad. Men tänk om du innan du slösar resten av pengarna beslutar dig för att betala till dig själv i stället. Det betyder att du alltid på lönedagen gör en automatisk överföring från ditt brukskonto till ett sparkonto eller en fond, så att du inte ens hinner märka av hela summan. Bestäm dig för om du sparar t.ex. 10 % av din lön och håll dig till beslutet. Om vi tänker att den månatliga sparsumman är 100 euro så har du om ett år redan 1 200 utan att du märkt det och om fem år 6 000 euro! Om du överför samma summa till en fond kan du beroende på typen av fond vänta dig en avkastning på i genomsnitt 5–10 %, vilket om fem år redan skulle innebära 7 000–8 000 euro.

Att lyckas med sparandet sporrar till att fortsätta spara och kanske till och med höja på sparsumman. Du kan märka att du inte ens saknar det dyra specialkaffet varannan dag eller nya elektroniska apparater när de gamla fortfarande fungerar. Större njutning än att slösa ger det att allt emellanåt se efter hur mycket besparingarna har ökat och ta sig tid att fundera på sina egna drömmar. Det är nämligen helt möjligt för dig att förverkliga dina drömmar nu när du fått fart på sparandet.

Ett litet tips:

En fjärdedel av dem som besvarade enkäten berättade att de planerar sin ekonomi mera än två år framåt. Om du ännu inte helt är vd för din egen ekonomi och känner en sådan människa kan du fråga hur hen har börjat och hur det har gått. Du kan få goda tips och mera iver att sköta din egen ekonomi och din vän är säkert glad att kunna hjälpa dig.

Du kan också boka en avgiftsfri tid till Sparbankens Ekonomistund där du tillsammans med en expert går igenom din situation och vilka möjligheter att spara du har. Tro mig, dina drömmar är närmare än du tror.

Låt oss modigt börja tala om vår egen ekonomi!