​Sb-Hems verkställande direktör: bostadsmarknaderna återhämtar sig i Finland

I år kommer bostadshandeln i gång, tror Sb-Hems verkställande direktör Antti Toivanen.

Antti Toivanen, verkställande direktör för Sb-Hem, konstaterar att år 2015 var en tid för positiv uppgång och en aning bättre än branschfolkets genomsnittliga förväntningar, men detta år kommer att bli betydligt bättre.

- Av föregående år väntade man sig något i stil med 2014, men ett litet plus blev det. För i år spår vi såväl tilltagande nybyggnad som ökad handel med gamla bostäder. I fråga om köpmängderna väntar vi oss till och med en ökning på fem procent i jämförelse med föregående år.

Enligt Antti Toivanen berodde bostadsmarknadens lilla tillväxt i första hand på vändningen inom byggnadsbranschen, tillräcklig tillit hos konsumenterna, återhämtningen inom finansieringsbranschen och att marknaden åter såg kunder som köpte sin första bostad.

- Byggnadsverksamheten återhämtade sig. Byggföretagens omsättningar växte föregående år med upp till sju procent. Det ser ljust ut i den branschen och det är en mycket viktig drivkraft – nybyggnad påskyndar ju också försäljningen av gamla bostäder. Enligt en långsiktig prognos kommer det att finnas tillräckligt med arbetsplatser i Finland även i framtiden. Det att arbetslösheten håller sig kring nio procent är dock ur ett europeiskt perspektiv en helt rimlig nivå.

Toivanen lyfter också fram andra faktorer som påskyndat bostadshandeln: på sommaren var konsumenternas tillitssiffror i Finland på en stabil nivå och överlag högre än vad man kunde ha trott genom att studera de nationalekonomiska indikatorerna. Också finansieringsmarknaderna hade bättre dragkraft och bostadslån för konsumenter var och är fortfarande förmånliga.

- Men den faktor som förde fjolåret på plussidan var helt klart de överhettade hyresmarknaderna. Hyrespriserna är helt differentierade från ändringarna i konsumentpriserna. Vi fortsätter också att hetta upp hyresmarknaderna i Finland genom våra politiska beslut. Däremot var det mycket lätt att driva igenom minskningen av bostadslånens ränteavdrag, av allt att döma eftersom räntenivån är så låg. Och att bo i ägarbostad, den boendeform som folket helst vill ha, stöds inte. I vilket fall som helst driver de höga hyrorna många att köpa en bostad.

Enligt Toivanen borde man i Finland kunna stimulera uttryckligen den fritt finansierade bostadsproduktionen. Boendekostnaderna sjunker om man ökar produktionen, i synnerhet i tillväxtcentra.

- För närvarande fokuserar man för mycket på produktion av hyreshus, även om jag visserligen förstår logiken i att man – om det görs på rätt sätt – genom att stöda hyresboende kan lugna ner bostadsmarknaderna.

Toivanen förklarar att man genom ett snabbt beslutsfattande borde kunna bygga bostäder i rätt storlek och att planläggningen borde fungera flexiblare och bättre. Föreskrifterna kunde vara mer individuella.

- Till exempel två värma bilplatser är en absolut nödvändighet när vi är tillräckligt långt borta från centrum och servicen. Bestämmelserna tenderar bli för allmänna och slutanvändaren glöms bort. Här spelar planläggningen och kommunerna en viktig roll. Planläggningen, kommunerna och byggföretagen – denna triangel borde fungera bra tillsammans. Statens roll är i själva verket ganska liten.

Även om det allmänna ekonomiska läget i Finland inte direkt stöder bostadspriserna, förväntar sig Toivanen inte några större korrigeringsåtgärder. Överlag är han inte intresserad av genomsnittsprisernas månatliga förändringstakt eller att fundera kring och analysera normal pendelrörelse, utan snarare av en mer långsiktig uppföljning.

- Fler än två tredjedelar av finländarna bor i ägarbostäder, men för en normal konsument är årliga – för att inte tala om månatliga – förändringar av liten betydelse. Av större betydelse är bostädernas prisutveckling på lång sikt. För den finländske konsumenten är trender på fem–sju år av betydelse, eftersom det är den normala intervallen mellan bostadsbyten.

Om man ser på statistiken lika långt tillbaka ser man enligt Toivanen att utvecklingen har varit stark och relativt jämn. Början präglades av en uppgång efter finanskrisen som övergick i de tre senaste årens recession. I denna prövotid har man dock glömt att de flesta fortfarande har kvar sina arbetsplatser.

Tillbaka till det normala
Toivanen anser att bostadshandeln ifjol övergick till en normalare cyklicitet.

- Vi är dock på en lägre nivå i fråga om antalet köp, men det förekommer mindre fluktuation, vilket speglas i stabilare tillit hos människor. Det här hör inte till de bästa perioderna, men vi är på väg mot en normalare tillvaro. Ännu 2014 förekom det onormal störande fluktuation i någon mån – då visste man inte alltid vilken månad handeln gick bra och när den inte gjorde det.

- Jag vågar påstå att största delen av köpen som görs av nödvändighetsskäl kommer att vara bra också i framtiden. Den behovsbaserade bostadshandeln dyker i varje fall upp med jämna mellanrum. Oavsett situationen, måste man byta bostad.

Enligt Toivanen kommer priserna i områden med inflyttningsöverskott knappast att sjunka inom de närmaste tio åren, då Finlands befolkning söker sig till tillväxtcentra. I områden med inflyttningsunderskott och bortfall av arbetsplatser kan det dock vara svårare.

- Boende kostar alltid vare sig man bor på hyra eller äger bostaden. Det kan vara lönsammare att äga till och med om bostadens värde sjunker. Utöver försäljningspriset påverkas ekvationen av bland annat köppriset, boende-, underhålls- och finansieringskostnader och finansieringstiden.