År 2020: större inkomster och lägre räntor för hushållen – samt ökade skulder och en differentierad bostadsmarknad

Först de goda nyheterna! Utsikterna för de finska hushållen för år 2020 är goda. Även om en trög världsekonomi bromsar upp Finlands ekonomiska tillväxt, kan man förvänta en liten tillväxt i såväl lönerna som köpkraften. Sysselsättningsläget förblir stabilt. Även tillgångarna utvecklas i en positiv riktning – i synnerhet i tillväxtcentra. Samtidigt kastar disproportionen mellan lediga arbetsplatser och arbetstagare samt skuldsättningen en skugga över hushållens utsikter. Detta framgår av Sparbankens konjunkturöversikt för hushåll.

Trots världsekonomins svaga tillväxt var Finlands ekonomiska utveckling ifjol i överraskande bra form, och bruttonationalprodukten väntas öka med cirka 1,5 procent. Det sämre tillstånd som världsekonomin befinner sig i håller nu sakta på att överta Finland. I år förutses Finlands ekonomiska tillväxt stanna av vid en procent, men det ser ändå ut som att vi undviker en allvarligare recession.

”Upp- och nedgångarna i Finlands ekonomiska konjunkturer leder inte direkt till omvälvningar i hushållens vardag, utan de känns snarare på arbetsmarknaden. Ekonomins tillstånd påverkar hur mycket arbete det finns att tillgå och på vilka villkor arbetet erbjuds”, säger Henna Mikkonen, chefsekonom vid Sparbanken.

År 2018 myllrade det på arbetsmarknaden i Finland då arbetslöshetsgraden sjönk och sysselsättningsgraden ökade snabbt. Ifjol jämnade utvecklingen ut sig och situationen förblir stabil i år. Sysselsättningen tillväxt avtar och arbetslösheten stannar i närheten av dagens nivå. Med andra ord finns det inte någon förbättring i sikte, men heller inte någon försämring.

Däremot har man tagit ett kliv mot det bättre vad gäller långtidsarbetslösheten. Mängden långtidsarbetslösa har halverats sedan kulmen år 2016, och arbetslösheten bland unga, dvs. 15–24-åringar, har klart sjunkit. Dock ökade arbetslösheten bland unga på nytt en aning i fjol. Också det att mängden långtidsarbetslösa unga har slutat sjunka orsakar bekymmer. Detta vittnar om att en del unga har svårigheter med att få ett fotfäste i arbetslivet.

Finland står även inför ett annat problem: de lediga jobben matchar inte arbetstagarna. Andelen svåranställda arbetsplatser av de lediga jobben överstiger redan 50 procent. Detta beror på många orsaker, såsom kompetensbrist, välfärdsfällan, icke-lockande arbete samt oviljan hos människor att flytta till en ny ort efter arbete.

En måttlig prisstegring gynnar konsumenten

För närvarande håller man inom många branscher på att förhandla om löneförhöjningarna för de närmaste åren.

”Även om det fortfarande är för tidigt att noggrant uppskatta löneförhöjningarnas storlek, ser det ut i ljuset av de uppgörelser som man redan nått ut som att inkomstnivåerna ökar med cirka 2–3 procent per år den närmaste framtiden”, uppskattar Mikkonen.

I år lär inflationen vara måttlig, det vill säga priserna förväntas stiga med drygt en procent. Prisstegringen i såväl Finland som övriga Europa har varit mycket måttlig redan en längre tid. Ifjol steg priserna i Finland i genomsnitt 1,0 procent.Tack vare de ökade förvärvsinkomsterna, skatteändringarna och den förväntade inflationen väntas hushållens köpkraft öka även i år. Även pensionärernas inkomster växer, då arbetspensionerna stiger med 1,2 procent.

Finländarnas tillgångar ökar – och skulle öka ännu snabbare, om vi gjorde ett par saker annorlunda

Finländarnas största tillgångspost är bostaden. Detta är naturligt, eftersom finländarna föredrar ägarboende och en bostad hör till människans grundbehov. Även placeringsbostäder har vuxit i popularitet, och därför påverkas hushållens tillgångar avsevärt av bostädernas prisutveckling inom den närmaste framtiden.

I tillväxtcentra som Helsingfors, Tammerfors och Åbo stiger bostadspriserna, dock måttligt. I år antas bostadshandeln bli trögare än ifjol. Ivern bland konsumenterna att köpa bostad är stor, men det minskade utbudet dämpar bostadshandeln.

”Det lönar sig för hushållen att diversifiera sina tillgångar i såväl bostaden som andra objekt. Betydelsen av att diversifiera besparingar och placeringar betonas i synnerhet i områden där bostadspriserna sjunker”, konstaterar Henna Mikkonen.

När finländare har pengar över, är det många som sätter in dem på banken. Av finländarnas finansiella tillgångar finns över en tredjedel i insättningar.

”Det vore bra att inse att den verkliga avkastningen på insättningar (efter inflation) är negativ. Enligt vår uppskattning är den negativ även i år. Därför kan placering i exempelvis aktier eller aktiefonder på lång sikt öka finländarnas tillgångar effektivare än insättningar”, reflekterar Mikkonen.

År 2019 gav aktier en utmärkt avkastning. Aktiernas avkastning – 30 procent i världen och 20 procent i Finland – är klart högre än medelvärdet på lång sikt.

I år kan man inte förvänta sig så höga avkastningar på aktiemarknaden, men aktierna tros trots detta ge en bättre avkastning än ränteplaceringar.

Hushållen skuldsätter sig – men som tur är euribor låg

Samtidigt som hushållens finansiella tillgångar har ökat så har också skuldsättningen gjort det. Enligt Finlands Banks statistik har husbolagslånen och konsumentkrediterna ökat mest. Utländska konsumentkreditgivare (s.k. snabblånsbolag) saknas i statistiken, vilket betyder att man inte känner till deras exakta antal.

”De senaste åren har det efterlysts ekonomiska färdigheter, och det finns ett klart behov för detta. Nästan 390 000 finländare har en betalningsanmärkning”, påpekar Henna Mikkonen.

Den rekordlåga räntenivån underlättar dock de skuldsatta hushållens situation.

”Även om skuldsättningen har ökat, betalar hushållen för närvarande rekord lite ränta i relationmed deras inkomster. De korta euribor-räntorna ligger på minus, vilket lär fortsätta även de närmaste åren. Med andra ord kommer inte en räntestegring att omvälva hushållens finansiella situation de närmaste åren”, kommenterar Mikkonen.

Emellertid bör man även om man har ekonomin under kontroll förbereda sig på att räntorna stiger för eller senare.

”Man bör relatera sin egen skuld till sina inkomster, men också skuldstrukturen spelar roll. Skulder som ökar tillgångarna, såsom bostadsrelaterad skuld, är en ”bättre” skuld än skulder som går direkt till konsumtion”, påminner Henna Mikkonen, chefsekonom vid Sparbanken.

Ytterligare information:

Henna Mikkonen, chefsekonom, Sparbanken
henna.mikkonen@saastopankki.fi, 040 564 7918

I Sparbankens konjunkturöversikt granskas rådande fenomen i Finlands ekonomi, vilka påverkar särskilt hushållens ekonomiska situation. Dessa är bland annat arbetsmarknadsläget, utvecklingen av inkomstnivåerna, prisstegringen, bostadsmarknadsläget samt hushållens skuldsättningsgrad och faktorer som påverkar tillgångarna.