Vändning som gynnar den vanliga bostadsköparen inom synhåll på bostadsmarknaden

I år finns det inga tecken på att bostadshandeln skulle bli klart livligare eller å andra sidan heller att nedgången skulle fortsätta. I fjol såldes 2,9 procent färre gamla bostäder och 8,3 procent färre nya bostäder än år 2017. Fastän det finns många osäkerhetsfaktorer som påverkar vår bostadsmarknad och det blir vanligare att bo på hyra, vill största delen av finländarna ändå äga sitt hem. Bostadsvisningarna har lockat relativt mera förstabostadsköpare och familjer än tidigare.

– Ägarboende blir i inflyttningsområden fortfarande i regel klart förmånligare än att bo på hyra, konstaterar Sparbanksgruppens chefsekonom Timo Vesala. – Fastän bostadspriserna skulle sjunka en aning kompenseras den bostadsinkomst som ägarboende ger av prissänkningen. Att man sparat till en egen bostad märker man konkret senast när bostadsskulden är betald. Då kan många njuta av att bo rymligt på ett bra ställe och med måttliga boendekostnader.

– Nu ser det ut som att det håller på att ske en förändring i omständigheterna på vår bostadsmarknad, en förändring som gynnar den vanliga förstabostadsköparen och bostadsbytaren. De som redan länge har planerat att byta bostad har äntligen börjat aktivera sig. Också flera gamla familjebostäder kommer nu till försäljning, konstaterar Sb-Hems verkställande direktörJukka Rantanen. – Man kan bara hoppas att den makroekonomiska cykeln och de allmänna förhållandena hålls tillräckligt goda och folk vågar fatta köp- och bytesbeslut.

Bostäder köps och säljs alltid

– Det lönar sig att minnas att bostäder alltid köps och säljs, under alla omständigheter – oberoende av ekonomiska hotbilder. Om antalen på årsnivå svänger några procent upp eller ner har det inte så stor betydelse, fortsätter Rantanen. Om priserna sjunker lite är det heller ingen katastrof. Det gör det lättare för förstabostadsköparen och också för bostadsbytaren är det viktigt att mellansumman hålls ungefär lika stor.

– Många tänker att man under alla omständigheter borde få minst samma pris för en bostad som man själv betalat. Alltid är det inte möjligt. Ägarboende blir ändå inte nödvändigtvis olönsamt fastän bostadspriserna skulle gå ner en aning, säger Timo Vesala.

Aktiva nu är unga förstabostadsköpare och familjer

– Lite tillspetsat kan man säga att boomen inom nybyggnationen åren 2016-2018 i stället för vanliga barnfamiljer gynnade investerare och dem som bor på hyra. I de nybyggnadsobjekt som byggdes i våra tillväxtcentra fanns många små bostäder som lockar investerare. På grund av investerarnas minskade intresse kan marknadsläget och utbudet nu förändras så att det är gynnsammare för familjer, fortsätter Timo Vesala.

– Investerarna är på väg bort från marknaden och utbudet av nybyggnadsobjekt har äntligen blivit mera mångsidigt. Nu finns det också större familjebostäder som inte intresserar investerarna, berättar Jukka Rantanen.

– Förutsättningarna för att unga förstabostadsköpare ska aktivera sig har åtminstone förbättrats. I fjol började sysselsättningen bland 25–34-åringar äntligen bli bättre och deras sysselsättningsgrad ökade mest av alla åldersgrupper, berättar Timo Vesala.

– Det är klart att de osäkra tiderna, trots många positiva tecken, fortsätter på vår bostadsmarknad så länge som det finns hot och stora frågetecken kring den allmänna ekonomiska utvecklingen och globala politiken. Det är exceptionellt svårt att förutse hur antalet sålda bostäder och kvadratpriserna utvecklas, konstaterar Jukka Rantanen.

– Utvecklingen på bostadsmarknaden påverkas också av de nya trenderna inom boendet och den förändrade inställningen till ägarboende. Jag anser ändå att en egen bostad fortfarande är ett av de säkraste investeringsobjekten för finländarna, säger Rantanen. – Visst vore det ändå bra om hushållen placerade sina finansiella tillgångar också i andra objekt, tillägger Timo Vesala.