Regeringens förslag om a-kassan har många och allvarliga brister

Regeringen vill på sikt införa en obligatorisk a-kassa. Men med den nu föreslagna finansieringen i botten hade akademikerna tjänat på att göra sin egen a-kassa, fristående från staten. - Den förhöjda avgiften överträffar med 150 procent vad som behövs för vår a-kassas kostnader. AEA:s medlemmar får betala 1000 kronor mer än vad som behövs varje år. Detta är en ren straffbeskattning av akademiker, säger SACO-ordföranden Anna Ekström. SACO har haft en vecka på sig att överväga det utkast till lagrådsremiss om a-kassans finansiering som är kopplat till regeringens budgetförslag. Idag har SACO tillsammans med medlemsförbunden diskuterat lagrådsremissen. SACO avkräver regeringen en mer grundlig beredning, eftersom de föreslagna förändringarna delvis är illa underbyggda och inte lever upp till målsättningarna. De är dessutom i flera delar orimliga och rättsosäkra för flera grupper, däribland akademikerna. SACO inser att regeringen på kort tid underkastat sina förslag från valrörelsen en hastig beredning. Resultatet är tyvärr att den eftersträvade kopplingen mellan avgifter för de yrkesaktiva och arbetslösheten inom deras sektor, har förfuskats. I praktiken påförs samtliga a-kassor en stor ökning av avgifterna, oavsett nivån på arbetslösheten. För akademikerna inom AEA (Akademikernas erkända arbetslöshetskassa) blir resultatet av förslaget anmärkningsvärt: Idag är avgiften runt 90 kronor. Ökningen skulle innebära att akademiker skulle få betala 223 kronor utöver dagens avgift. Skulle akademikernas arbetslöshet minska drastiskt, exempelvis med hälften, skulle avgiften inte minska med mer än fem (5) kronor. Redan med prognosen för nästa år rörande arbetslösheten för akademiker, skulle den föreslagna höjningen innebära att akademikerna överfinansierar kostnaden för den egna gruppens arbetslöshetsarsättningar med 600 miljoner kronor, eller 1000 kronor per medlem och år. Situationen för akademikerna framstår som extra absurd i och med att regeringen dessutom föreslagit att taket för utbetald ersättning minskar, från att omfatta månadslöner på upp till 80 procent av 20.075 kronor, ned till maximalt 80 procent av 18.700 kronor. Eftersom avgifterna på de anställdas löner tas ut på hela lönesumman, ökar regeringen den del av arbetsgivaravgiften som är skatt, alltså helt frikopplat från förmåner den dag den anställde blir arbetslös och måste förlita sig till a-kassan för sin försörjning. Skulle regeringens förslag till lagrådsremiss genomföras i praktiken, innebär det att 1. den tänkta kopplingen till branschens arbetslöshetsnivåer förfuskas, 2. akademikerna nästa år överfinansierar sin egen arbetslöshet med 600 miljoner kronor, 3. sänkningen av taket i utbetalningarna leder till att akademikerna i praktiken ytterligare kraftigt överfinansierar a-kassesystemet, 4. a-kassans villkor försämras för studerande, lågavlönade och deltidsarbetande, framför allt många kvinnor. SACO anser att lagrådsremissen är resultatet av en hafsig beredning, desto mer konkreta besparingskrav och en märklig brist på hänsyn till vad som skulle underlätta regeringens kommande ambitioner att göra a-kassan obligatorisk för alla med löneinkomst. Kommentarer: SACO-ordföranden Anna Ekström, 070-549 35 50. SACO:s kommunikationschef John Ahlmark, 070-610 01 19. Remissyttrandet i sin helhet finns på http://www.saco.se/templates/saco/document.asp?id=4941 www.saco.se