Säker Vatten AB

Vart femte år uppdateras Branschregler Säker Vatteninstallation, vilket innebär att nya regler börjar tillämpas den 1 januari 2021. Genomgående har ”enkelhet och samordning” varit ledorden för de nya Branschreglerna. Allt för att bidra till att göra vatteninstallationer ännu säkrare.

-Processen med att arbeta fram de nya Branschreglerna har pågått under 2,5 år och inneburit otaliga möten och remissrundor. Målet var att ta fram så bra, tydliga och användarvänliga regler som möjligt, säger Fredrik Runius, som ansvarar för att arbeta fram Branschreglerna.

Stor vikt har lagts vid att samordna Säker Vattens branschregler med övriga organisationers regelverk, allt för att göra det så enkelt som möjligt för installatörer och projektörer att göra rätt och därmed undvika vattenskador.

De största förändringarna i Branschregler Säker Vatteninstallation 2021:1 är:

• Branschreglerna har samordnats så långt det är möjligt med BKR (Byggkeramikrådet) och GVK (Golvbranschens våtrumskontroll).
• Branschreglerna innehåller fler bilder och illustrationer för att förtydliga hur texterna ska tolkas. Det finns också syftestexter som beskriver bakgrunden till de olika kraven.
• Begreppet ”våtzoner” har slopats.
• Ett avsnitt om vattenanslutna apparater utanför kök har tillkommit eftersom kaffemaskiner och vattenautomater allt oftare placeras i korridorer och konferensrum.
• För rörgenomföringar genom vägg med tätskikt har avståndet mellan rören ökats för att underlätta montering av tätskikt korrekt.

Projekterings- och installationsarbeten som startats efter den 1 januari 2021 ska utföras enligt Branschregler Säker Vatten 2021:1.

Även om Branschregler Säker Vatteninstallation 2021:1 börjar gälla först den 1 januari 2021, ligger de nu färdiga på tryckeriet och kommer inom kort att distribueras till alla auktoriserade Säker Vatten-företag. De finns också tillgängliga digitalt via www.säkervatten.se från och med den 17 september.

De flesta försäkringsbolag kräver att installationer ska utföras enligt Branschreglerna av auktoriserade Säker Vattenföretag. Det finns över 2000 auktoriserade VVS-företag och 22 000 utbildade montörer. Du hittar dem på www.sakervatten.se

För mer information, kontakta:
Fredrik Runius, 08-762 75 72.

Liselott Gustafsson fortsätter som ordförande i ytterligare två år, föreningen byter namn, endast auktoriserade VVS-företag kan vara medlemmar och varje företag har en röst. Det är i korthet några av nyheterna som klubbades igenom i föreningen VVS-auktorisations årsmöte.

På grund av Corona-pandemin hölls årsmötet den 16 juni digitalt via Zoom med stöd av röstningsverktyget GoPlenum.

-Det gick över förväntan och jag är nu övertygad om att det här är ett riktigt bra alternativ till fysiska möten, säger Liselott Gustafsson, omvald ordförande från Umeå.

Föreslagna stadgeändringar klubbades igenomUnder flera år har det funnits behov av att se över stadgarna. Inför dagens årsmöte hade styrelsen tagit fram förslag till nya stadgar. Förslagen, som klubbades igenom enhälligt under årsmötet, innebär tre större förändringar:

Föreningen byter namn från VVS-auktorisation till Intresseorganisationen Säker Vatten.

Endast auktoriserade VVS-företag kan vara medlemmar.

Varje medlem (företag) har en röst, och för varje 10:e branschlegitimation får företaget ytterligare en röst.

Dessutom gjordes några mindre justeringar framför allt av språklig karaktär i stadgarna. För att stadgeändringarna ska bli giltiga krävs ytterligare ett årsmötesbeslut. Ett extra årsmöte är därför planerat till hösten.

Årsmötet innehöll även val av ledamöter och suppleanter för kommande år. Årsmötet gick på valberedningens linje och valde följande styrelse:

Liselott Gustafsson, ordförande, Gustafssons Rör, Umeå
Magnus Sundqvist, vice ordförande, Rörtjänst i Örebro
Andreas Lavrell, Nytorps Rör, Stockholm
Patric Karlsson, Limmareds Rör, Limmared
Richard Ohlsson, Rörläggaren, Malmö
Ola Lundh, Assemblin VS, Malmö
Patric Lindberg, Bravida, Stockholm
Daniel Lundberg, Caverion, Kiruna

Suppleanter
Magnus Johansson, Johanssons Rör, Luleå
Jörgen Hjelm, Hjelms Rör, Smedjebacken
Ted Rustas, Mälarrör Installation, Stockholm
Dick Christensson, SweRör J Borg, Göteborg
Johan Bertilsson, Holmströms Rör, Helsingborg

Bolagsstyrelsen
Ledamöter:
Liselott Gustafsson, ordförande, Gustafssons Rör, Umeå
Magnus Sundqvist, vice ordförande, Rörtjänst i Örebro
Peter Westman
Thomas Helmerson
Thomas Lundgren, vd

Suppleanter
Jörgen Hjelm, Hjelms Rör, Smedjebacken
Andreas Lavrell, Nytorps Rör, Stockholm

Årets Vattenskadeundersökning, som baseras på försäkringsbolagens skadestatistik för vattenskador, visar att badrummet inte längre är det mest drabbade rummet. Samtidigt fortsätter antalet vattenskador orsakade av läckande ledningar att minska, medan utrustning allt oftare orsakar vattenskador.

Vattenskadeundersökningen ges ut av Vattenskadecentrum, där de större försäkringsbolagen samt VVS-och tätskiktsbranscherna ingår. Rapporten bygger på försäkringsbolags skaderapporter under 2019. Därmed ger den en god överblick över vattenskador i Sverige.

-Det är alarmerande att köken står för 33 % av skadorna. Orsaken till det är antagligen att vi har bättre våtrumskydd i badrummen, medan köken får allt mer teknisk utrustning kopplad till vatten utan att rummet i sig är utrustat för att klara vattenläckage, säger Thomas Helmerson på Vattenskadecentrum.

Totalt sett dominerar skador på rör bland samtliga vattenskador, men tendensen de senaste fem åren är att antalet ledningsskador minskar och att utrustning som kyl, frys och diskmaskin orsakar allt fler vattenskador. Och tro inte att en ny maskin är en garanti mot vattenskada – vattenskadestatistiken toppas av maskiner som är yngre än 10 år.
I bad- och duschrum är det vanligast med läckage genom tätskikt i golv, medan rörläckage hamnar på andra plats. Den största anledningen till läckage i rör och ledningssystem är korrosion.

Vattenskador kostar årligen fastighetsägare 6 miljarder kronor per år, och samhället ca 10 miljarder kronor.

-Vattenskadecentrums mål är att kunskapen via undersökningen ska leda till förbättrade byggmetoder, material och utbildning för dem som arbetar i branscherna som berörs. På så sätt ska både antalet vattenskador och kostnaderna för dem minskas. Ingen vill drabbas av en vattenskada, men tyvärr visar nuvarande statistik att det inte är frågan OM man drabbas, utan NÄR, säger Thomas Helmerson.

Här inträffar vattenskador oftast:

1.Kök

2.Bad/dusch

3.Tvättstuga

De vanligaste anledningarna till att vattenskador sker:

1.Ledningssystem

2.Utrustning

3.Tätskikt i våtrum

Här hittar du hela Vattenskadeundersökningen med komplett statistik: 

http://www.vattenskadecentrum.se/

För mer information, kontakta:
Thomas Helmerson, 0709-62 75 27, thomas.helmerson@sakervatten.se

Om Vattenskadeundersökningen:
2019 års Vattenskadeundersökning omfattar vattenskador som besiktigades och inrapporterades till försäkringsbolagen under perioderna 1 januari till 31 december 2019. Skadorna omfattar villor, kedjehus, flerbostadshus och fritidshus. Samtidigt finns det ett mörkertal– mindre skador och oförsäkrade hus finns inte med i statistiken.Vattenskadeundersökningen sammanställs av Vattenskadecentrum, vars mål är att statistiken ska leda till ytterligare förbättring av byggmetoder, material och utbildning för de som arbetar i de branscher som berörs. På så sätt ska både antal och kostnaderna för vattenskador kunna sänkas och risken för olägenheter för boende minskas väsentligt. I Vattenskadeundersökningen redovisas de rapporterade vattenskador i bostadshus under 2019 tillsammans med flerårsjämförelser från tidigare vattenskadeundersökningar.

- Stora Legionelladagen blir en fullmatad seminariedag med de senaste rönen från både nationell och internationell forskning, teknik och hälsoområdet presenterat av bland andra Folkhälsomyndigheten, KTH, Boverket och RISE, säger Thomas Helmerson, initiativtagare till dagen och portalen Stoppa Legionella.

Legionella är en livsfarlig bakterie som förekommer naturligt i vår miljö, bland annat i vattentäkter. Genom dricksvattnet kommer legionellabakterien in i fastigheters tappvattensystem. Där kan legionellabakterien förökas och i vissa fall orsaka legionärssjuka eller pontiacfeber. Tillväxten av bakterierna sker främst i temperaturintervallet mellan 20–45 °C. Därför är tappvattensystem, vattentankar, bubbelpooler, duschar, öppna kylsystem och vatten i ventilationssystem vanliga installationer där legionella växer till.

- Forskning och teknik för att minska legionellaspridning går framåt, men inte tillräckligt fort. Genom att samla Sveriges kompetens kring legionella hoppas vi kunna sprida information men också få igång ytterligare initiativ för att minska legionellariskerna, säger Thomas Helmerson.

Här hittar du hela programmet: 

http://www.stoppalegionella.se/stora-legionelladagen-2020

Media är välkomna att följa hela eller delar av seminariedagen, som hålls på World Trade Center i Stockholm den 12 mars kl 8:30-15:00.

För mer information, kontakta:

Thomas Helmerson, 0709-62 75 27, thomas.helmerson@sakervatten.se

I nästa utgåva av Arkitektens handbok, som lanseras i dag, finns för första gången ett kapitel om plats för installationer med.
-Det är ett stort steg mot bättre och säkrare VVS-installationer, säger Fredrik Runius, teknikansvarig Säker Vatten.

VVS-installatörer råkar ofta ut för problemet; det finns inte plats för att göra optimala installationer. Följden blir nödlösningar, ibland till och med undantag från branschreglerna. Tyvärr händer det alltför ofta även i nybyggnationer.
-Genom att arkitekterna får verktyg om hur mycket utrymme som behövs, kan de planera för VVS-installationer och rita in plats för installationer i tidiga skeden. Då kan många nödlösningar och ibland felaktiga installationer undvikas, säger Fredrik Runius.

Arbetet med innehållet i Arkitektens handbok är väl förankrat. Det startade med SBUF projektet Arkitektens hjälpmedel, som omfattade framtagande av hjälpmedel för att arkitekter i ett tidigt skede ska kunna utforma våtrum och schakt så att tappvatteninstallationer kan utföras på ett korrekt sätt.
-Vi är väldigt glada att få in information om säkra vatteninstallationer och den plats som krävs i Arkitektens handbok. Det är ett stort steg mot färre vattenskador och minskad risk för bakterietillväxt i installationer! menar Fredrik Runius.

På hemsidan säkervatten.se finns det under fliken ”Bygga Rätt” exempel på olika väggtyper som anger minimimått för olika typer av installationer. För att ytterligare underlätta för arkitekter att rita in rätt utrymme för installationer, har Säker Vatten tagit fram typbadrum.

Arkitektens handbok ges ut av Studentlitteratur.

För mer information, kontakta:

Fredrik Runius, 08-762 75 72, fredrik.runius@sakervatten.se

Går du i husbyggartankar? Var uppmärksam på att huset du bygger uppfyller branschreglerna för att undvika den livsfarliga, vattenlevande bakterien legionella.

- De viktigaste förebyggande åtgärderna är att projektera tappvattensystem där varmvattnet är varmt och kallvattnet kallt, samt att undvika stillastående vatten, säger Stefan Rex, VD för Säker Vatten.

Legionella förekommer naturligt i vår miljö, och genom dricksvattnet kommer legionellabakterien in i fastigheternas tappvattensystem. Där kan bakterien förökas och i vissa fall orsaka legionärssjuka eller pontiacfeber. Spridningen av bakterien sker framför allt via vattendroppar i dusch, luftkonditionering och kyltorn. Den som smittas får lunginflammation, ofta med hög feber, diarré, muskelvärk och huvudvärk. Sjukdomen är mycket allvarlig och kräver ofta intensivvård. Men det är relativt enkelt att bygga bort de största legionellariskerna. Det viktigaste tipset är att inte montera kallvattenledningar så att de riskerar att värmas upp av till exempel närliggande varmvattenledningar, värmeledningar/golvvärme eller varma rum. Ett tips är också att installera termometrar som anger temperaturen i utgående tappvarmvatten.

Sprids i duschen
Legionella sprids genom vattendroppar och trivs bäst vid 30-40 grader, vilket gör både bubbelbadet och duschen till favoritmiljöer för legionella. En enkel åtgärd för att motverka legionellatillväxt i duschslangen är att se till att vattnet rinner ut och att installera ett duschmunstycke som minimerar aerosoler. En annan favoritplats för legionellabakterierna är i handdukstorkar som är inkopplade på tappvarmvattnet. Vilket bör undvikas helt.

- I Tyskland förbjuds denna typ av handdukstorkars installationer nästa år på grund av risken för legionella, säger Stefan Rex.

Eftersom ljummet vatten är legionellabakteriens favoritmiljö, är det värt att tänka till lite extra kring varmvattenberedaren. Säker Vatten menar att man ska säkerställa att så kallade förrådsberedare och ackumulatortankar håller en temperatur på minst 60 grader, eftersom de har större volym och lättare får legionellatillväxt än genomströmningsberedare. Om varmvattnet håller lägre temperatur, som till exempel i värmepumpar, ska varmvattnet hettas upp till 60 grader minst en gång per vecka.

- Det är relativt enkelt att bygga bort legionellariskerna, ändå tenderar legionellautbrotten att öka. Genom att sprida information via portalen www.stoppalegionella.se hoppas vi kunna bidra till att minska antalet legionellautbrott i Sverige, avslutar Stefan Rex.

Under sommaren drabbas allt fler av den livshotande lunginflammationen legionärssjuka, som framför allt sprids via inandning av vattendroppar till exempel i duschen. Och tyvärr ökar antalet legionellafall för varje år. En vanlig orsak är att tappvattentemperaturerna är för låga, vilket gör att bakterierna växer till i rören.

Legionella är en bakterie som förekommer naturligt i vår miljö, bland annat i vattentäkter. Genom dricksvattnet kommer legionellabakterien in i fastigheternas tappvattensystem. Där kan legionellabakterien förökas och i vissa fall orsaka legionärssjuka eller pontiacfeber. Spridningen av bakterien sker framför allt via vattendroppar i dusch, luftkonditionering och kyltorn. Den som smittas får lunginflammation, ofta med hög feber, diarré, muskelvärk och huvudverk. Sjukdomen är mycket allvarlig och kräver ofta intensivvård. Dödligheten är 5-20 procent.
Men det går att förebygga legionella!
Allra bäst trivs bakterien i vattenledningar där vattenomsättningen är låg och temperaturen är 20-45 grader, vilket är vanligt i till exempel en sommarstuga som används sporadiskt, eller i en handdukstork. I Tyskland har man till och med beslutat att ta bort handdukstorkar som är installerade på tappvarmvatten eller varmvattencirkulerande under 2020 på grund av risken för legionella.

- Det starkaste vapnet mot legionella är att säkerställa att bakterierna aldrig växer till i vattenledningar. Kontrollera därför regelbundet att temperaturen i utgående tappvarmvatten håller 55-60 grader, säger Stefan Rex, VD för Säker Vatten, som också står bakom portalen www.stoppalegionella.se.

Det första kända utbrottet av legionärssjuka noterades 1976 i Philadelphia, USA. Utbrottet skedde på ett hotell i samband med att en organisation kallad ”American Legion” bestående av amerikanska krigsveteraner, höll en kongress. Totalt insjuknade 221 personer och 34 personer avled. Ventilationssystemet tros ha orsakat spridningen av sjukdomen som sedan fick namnet legionärssjuka (Legionnaires’ disease). Den då okända bakterien fick senare namnet Legionella pneumophila som orsak till sjukdomen.

På www.stoppalegionella.se finns fakta om legionella, samt en rad tips på hur man kan förebygga den fruktade sjukdomen. Här finns också information om kända legionellautbrott i Sverige och utomlands.

Här trivs legionella bäst:

För låga varmvattentemperaturer

För höga temperaturer i kallvattenledningar.

Varmvattencirkulation, till exempel i vattenburna handdukstorkar.

Blindledningar med stillastående vatten, till exempel i ledningar till ett tvättställ som inte används.

I dag lanserar Säker Vatten ett användarvänligt beräkningsprogram som utifrån givna förutsättningar på ett enkelt sätt beräknar vilken isoleringstjocklek som krävs för att uppfylla Boverkets byggregler och Säker Vattens branschregler för tappkallvatten i varma utrymmen.

Enligt branschregler Säker Vatteninstallation ska tappvattenledningar i schakt, kopplingslådor och bjälklag där temperaturen kan bli högre än rumstemperaturen, utformas så att den beräknade temperaturen på stillastående kallvatten inte blir högre än 24 °C på 8 timmar.

-Därför har vi tagit fram ett beräkningsprogram som kan användas i projekteringsskedet för att beräkna vilken isolertjocklek och dimensioner som är mest optimala att använda i det specifika fallet. Beräkningsprogrammet genererar en rapport om vilka material som används samt beräkningsgrundande temperaturer vilket underlättar för kontrollansvarig och besiktningsmannen när slutbesiktning av byggnaden ska göras, säger Fredrik Runius, teknikansvarig hos Säker Vatten.

Beräkningsprogrammet har arbetats fram tillsammans med en VVS konsult och verifierats av en energiexpert vid KTH och finns tillgängligt för auktoriserade VVS-företag och auktoriserade VVS-konsulter via Säker Vattens hemsida.