Marknadskommentar från Säkra 1 oktober

Även om det väntas ett historiskt kraftfullt fall i global BNP så ser det enligt nya prognoser något ljusare ut än innan sommaren. Framförallt är läget bättre i stora ekonomier som USA och Kina, men det finns en stor osäkerhet i bedömningarna. De närmaste veckornas spridning av covid-19 får stor påverkan på prognoserna. Med anledning av att fondbranschen meddelat att de tar fram nya riskmått för räntefonder blickar vi tillbaka på vårens händelser på räntemarknaden och ser på några av de bakomliggande orsakerna till beslutet om förändrad riskklassificering.

Inte lika mörkt som tidigare enligt OECD

Under förra veckan skrev OECD upp sina prognoser för den globala tillväxten, där en tillväxt på -4,5 procent nu är förväntat vilket är att jämföra med den tidigare prognosen på -6,0 procent. Större uppjusteringar har skett i framförallt USA och Kina, men även i Europa är bilden något ljusare än för ett kvartal sedan, även om BNP bedöms falla med hela 7,9 procent i euroregionen. Samtidigt har situationen också förvärrats i ett antal länder, där framförallt Indien, Mexiko och Sydafrika sticker ut som negativa exempel. I de två förstnämnda länderna väntas att BNP falla med 10,2 procent under året, medan ekonomin i Sydafrika väntas backa med 11,5 procent. Även om bilden globalt inte är lika mörk som tidigare lyfter OECD också fram att återhämtningen tappat något i styrka under slutet av sommaren, vilket framförallt märks av i servicesektorn och i huvudsak för de delar av denna som bygger på direkta kontakter mellan människor och/eller som är knuten till internationella resor.

Samtidigt varnar organisationen för att den fortsatta utvecklingen för covid-19 naturligtvis kan komma att störa bilden, där nya nedstängningar ligger i farans riktning med okända effekter. I analysen nämns dessutom att OECD inte räknar med att ett vaccin kommer att finnas på plats förrän i slutet av 2021, vilket om det stämmer innebär att vi kommer att få leva med restriktioner under minst ett år framöver. Förutom att få fram ett säkert och effektivt vaccin finns även stora logistiska utmaningar i att få detta distribuerat till människor världen över, och det lär således kunna dröja innan man på bred front kan bekämpa sjukdomen välden över.

Vi kan också notera att smittspridningen åter verka ta fart i bland annat Europa, där nya antal smittade antingen passerat toppnivåerna från i våras eller börjat närma sig dessa. Bland dessa länder återfinns bland annat Frankrike, Storbritannien och Danmark. Hur de närmaste veckorna utvecklas med såväl antal smittade som avlidna lär ge stora avtryck i den politiska agendan och således även på ländernas och hushållens ekonomiska situation.

Ny riskindikator för räntefonder

När det stormade som mest under våren blev det uppenbart att den svenska räntemarknaden brottas med en del problem. Det framkom bland annat att privatpersoner många gånger inte uppfattat vilka risker det kan finnas med ränteplaceringar och under den mest turbulenta perioden stängde till och med ett antal fonder handeln för sina andelsägare då de inte klarade av att hantera den uppkomna situationen.

Placeringar i företagsobligationer har under senare år blivit allt populärare, där den generellt låga räntenivån tillsammans med en historiskt hög avkastning är de tydligaste orsakerna. Men alla har inte varit medvetna om de risker som finns förknippade med dessa investeringar. Att en högre förväntad avkastning också innebär en högre risk i placeringarna gäller för räntemarknaden precis som för annat. Då den underliggande räntan är på rekordlåga nivåer är det svårt att räkna med att få någon meningsfull avkastning om det inte adderas andra riskmoment, i olika former av räntefonder handlar det då ofta om att addera kreditrisk eller hantera löptiden på placeringarna. Kreditrisken i företagsobligationer utgår från att det är större risk att låna ut till ett företag än till exempelvis den svenska staten, då det finns större risk att företaget inte kan betala tillbaka pengarna de lånat. Ju svagare finansiell ställning företaget bedöms ha desto större bedöms kreditrisken vara. Rent praktiskt innebär att det adderas en premie till den underliggande räntan, och ju högre kreditrisk företaget har desto större premie kräver investerare för att låna ut sina pengar, och därmed är den potentiella avkastningen högre givet att betalningarna från företaget sker enligt plan. Det extra påslag (premie) som bolag med sämre kreditvärdighet måste betala benämns ofta spread.

När coronakrisen tog fart började marknadens aktörer att lägga in en betydligt större säkerhetsmarginal än tidigare i sina kalkyler (då risken ökat för betalningsinställelser), vilket gjorde att spreaden steg till de högsta nivåerna sedan finanskrisen, dvs att man krävde högre räntor för att låna ut pengar. Resultatet blev stora värdefall bland företagsobligationer, framförallt de med högre risk, och i flera företagsobligationsfonder föll värdet med 10–15 procent på kort tid. Men även fonder som utåt sett haft en profil som lågriskplaceringar har successivt tagit större risker och vissa fall tänjt sina mandat ordentligt för att kunna skapa avkastning och locka placerare till fonden. Bland dessa finns exempel där värdefallet var uppemot 5 procent, vilket är en enorm nedgång för placeringar som ofta marknadsförs som alternativ till bankkonto.

I en marknad som präglas av stor osäkerhet finns samtidigt få eller inga köpare av de obligationer som tillhör bolag med hög kreditrisk. Så när många av fondandelsägarna trycker på säljknappen samtidigt kan man inte kan sälja högriskplaceringarna, utan fonden tvingas istället att avyttra de mer kvalitativa innehaven. Konsekvensen kan då bli att det som blir kvar i fonden är generellt sett svagare placeringar, vilket i sin tur innebär att risken i fonden faktiskt stiger för de som valt att stå kvar. Eftersom det blir mycket svårt att hantera denna turbulenta miljö valde vissa fondbolag att stänga sina fonder för handel, vilket är en helt korrekt åtgärd för att skydda samtliga andelsägare. Men det sätter också fingret på att riskerna man tagit i fonden många gånger inte återspeglar det som slutkunderna faktiskt trodde att man köpte. Den riskklassificering som använts bygger på en skala som går från 1 till 7 (s.k. KIID-risk), och har man enbart tittat på denna så har man lätt kunnat få bilden att företagsobligationsfonder i princip är riskfria vilket är direkt missvisande.

I ett försök till självsanering har fondbolagen nu kommit överens om en ny form av rapportering för att vara tydligare med hur riskerna ser ut i fonderna. Men det är en lång väg att vandra för att göra det helt transparent och begripligt för de som i slutändan har räntefonderna på sina depåer. Ränteplaceringar har definitivt sin plats i en balanserad portfölj och det finns många starka förvaltarteam hos fondbolagen, men det är viktigt att veta att obligationer inte fungerar på samma sätt om aktier, att marknaden inte är lika transparent, och att det därför kan krävas en mer genomgripande analys för att förstå såväl risker som möjligheterna i de alternativ som finns tillgängliga. Kontakta gärna din rådgivare på Säkra kring ränteplaceringar och din portfölj som helhet.

För mer information

Vi kommer löpande att återkomma med fler kommentarer av faktorer som vi anser är av betydelse för att belysa skeendena på de finansiella marknaderna och hjälpa våra kunder. Har du frågor om din situation ber vi dig att kontakta din rådgivare inom Säkra.

Säkra Liv & Pension