Marknadskommentar från Säkra 20 maj

Att gå tillbaka och se på de övergripande trenderna i ekonomin samt fokusera på långsiktiga värden på aktie- och räntemarknaden, och att inte ryckas med i de kortsiktiga rörelserna är sannolikt bra för många av oss. I denna veckas marknadskommentar har vi valt att gräva lite mer i aktuell makrostatistik och se på trenderna i bolagens kvartalsrapporter för det första kvartalet.

Bolagens vinster faller, men inte lika mycket som befarat

I fredags förra veckan hade omkring 90 procent av företagen i det amerikanska storbolagsindexet S&P500 rapporterat utfallet för årets inledande kvartal. I rapporterna framgår att två tredjedelar kunnat visa en starkare vinsttillväxt än vad bedömare väntat sig, i genomsnitt var rapportutfallen 2,1 procent bättre än analytikernas prognoser. Det är emellertid är något sämre än vad som är normalt vinstutfallen de senaste fem åren faktiskt varit närmare 5 procent starkare än vad som legat i förväntansbilden. Men att det var bättre än väntat bör samtidigt sättas i ett större sammanhang, för vinsterna föll med 13,8 procent jämfört med samma period under fjolåret, vilket är den svagaste utvecklingen sedan det tredje kvartalet 2009 då finanskrisen ledde till att vinsterna föll med närmare 16 procent. Så i korthet var det rekordstora vinsttapp, men inte riktigt lika illa som befarat.

Företagen i USA har, precis som i Sverige, varit försiktiga med att prata om framtiden med 35 av de 500 bolagen har trots allt gett en guidning kring utvecklingen, normalt vågar sig omkring tre gånger så många bolag uttala sig. Av de 35 bolagen som lämnat en prognos har 17 indikerat att det andra kvartalet blir starkare än det första, medan 18 bolag talar om en fortsatt försämring. Det är naturligtvis ett alldeles för litet underlag för att göra några säkra prognoser av, utan kanske framförallt ger signalen att utsikterna för företagen är minst sagt grumlig, och att de sannolikt har svårt att planera sin verksamhet då varken efterfrågan, bemanning eller kostnader går att överblicka. Med de stora nedstängningar vi haft världen över vore egentligen allt annat mer överraskande.

Aktieanalytikerna har samtidigt gjort anpassningar i sina antaganden och dragit ned vinstprognoserna kraftigt för det andra kvartalet. I förväntningarna ligger nu en nedgång i vinsterna om 42 procent i andra kvartalet, 24 procent i tredje kvartalet och 12 procent i fjärde kvartalet. Om analytikerna får rätt så kan vi därmed vänta oss en hel del negativa signaler från många företag under resten av året, men samtidigt väntas läget förbättras ju längre året går och för 2021 väntas åter en tvåsiffrig tillväxt i vinsterna (även om det naturligtvis är från en lägre bas).

Makrostatistiken pekar på långsam återhämtning

De allra flesta indikatorer och makroprognoser tyder fortsatt på en tydlig inbromsning men osäkerheten hos prognosmakarna är betydande, vilket de också medger. Inköpschefsindex som mäter aktiviteten och framtidstron i industrin har fallit världen över vilket vi tidigare tagit upp i marknadskommentarerna, och denna vecka kommer ytterligare mätningar för bland annat USA, Europa, Storbritannien och Japan. Dessa kommer sannolikt att studsa upp något från de extrema fallen som uppmättes under april, men samtidigt väntas indexen fortsatt indikera en tydlig inbromsning i aktiviteten. I takt med att signaler kommer om att samhällen åter kan öppnas upp, om än i långsam takt, och pressen därmed minskar väntas dock denna typ av sentimentsindikatorer att successivt förbättras.

Den svenska konjunkturbarometern och tyska ZEW-index är andra humörmätningar som kan vara värt att ha under uppsikt då de har en möjlighet att ge ytterligare insikt kring stämningsläget i Europa. Konjunkturinstitutet släppte under onsdagen en extramätning kring stämningsläget i svenskt näringsliv. I undersökningen framgår att samtliga branscher påverkats av krisen, men att utslaget i tjänstesektorn är än större än för industrin. Inom tjänstenäringen uppger 78 procent av företagen att omsättningen har minskat jämfört med ett normalläge, och närmare 10 procent av företagen har upplevt en nedgång på mer än 75 procent. För tillverkningsindustrin har 71 procent av företagen sett sin omsättning falla, och cirka 15 procent av de företag som svarat i undersökningen noterar en minskad omsättning på 50 procent eller mer. Omkring en tredjedel av företagen i tillverkningsindustrin säger dessutom att det finns en risk för att verksamheten ska behöva avvecklas, medan motsvarande siffra inom tjänstesektorn är 40 procent, och värst ser trenden ut inom hotell- och restaurangbranschen. Utfallet i undersökningen är inte oväntat, och det är ingen vild gissning att antalet konkurser kan komma att stiga kraftigt inom framförallt hotell och restaurang givet fortsatta reserestriktioner och rekommendationer om social distansering. Men Sverige som är en liten och öppen ekonomi med stort inslag av exportberoende företag är också i händerna på utvecklingen i omvärlden och efterfrågan från utländsk industri, och där ser vi alltså ännu ingen ljusning, även om den svenska strategin med att hålla samhället någorlunda öppet kan mildra vissa av effekterna på hemmaplan.

ZEW är en tysk mätning som visar investerares och analytikers syn på den tyska och europeiska ekonomin, med ett värde för nuvarande läge och en bedömning av framtiden. Under onsdagen presenterades undersökningen för maj, som visade en uppgång för andra månaden i rad för den framåtblickande mätningen efter bottennoteringen i mars. Utfallet visar att 63,6 procent av de tillfrågade såg framför sig en förbättrad ekonomisk aktivitet, medan 17,5 procent bedömde att läget kommer att bli värre. Det är naturligtvis positivt att det finns förhoppningar kring framtiden och sannolikt kommer optimismen att tillta ytterligare om fler länder öppnar upp och vi inte samtidigt får en ny uppgång i virussmittan. Som kontrast framgick i undersökningen att bedömarna ansåg att den aktuella situationen faktiskt försämrats relativt stämningsläget för en månad sedan, vilket i sin tur kan indikera att vi kommer att möta motgångar på vägen tillbaka då förbättringarna kanske inte kommer i den takt vi hoppats på.

I USA fortsätter sysselsättningsstatistiken att spegla dramatiken i den amerikanska ekonomin. Under april minskade antalet sysselsatta med hela 20,5 miljoner personer, den största nedgången som uppmäts, och arbetslösheten i landet steg därigenom från 4,4 till 14,7 procent. Veckostatistiken för nyanmälda arbetssökande visar dessutom att den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden fortsatt under inledningen på maj, även om siffrorna visar lägre nivåer än under april. Sedan slutet på mars då coronakrisen inleddes har totalt 36,5 miljoner amerikaner rapporterat sig stå utan försörjning. Det motsvarar nära nog en fjärdedel av den arbetsföra delen av befolkningen.

Men varför stiger aktiemarknaden?

Det kan naturligtvis te sig ologiskt att aktiemarknaderna återhämtat stora delar av den nedgång vi såg för ett par månader sedan, inte minst om vi tror att återhämtningen kan dra ut på tiden. Sedan årsskiftet har Stockholmsbörsen fallit med omkring 10 procent, medan tekniktunga Nasdaq i USA stigit med ett par procent. Det vittnar inte direkt om det som kallats den potentiellt största ekonomiska krisen sedan depressionen på 1930-talet. Men det ska också ses i ljuset av extrema åtgärder och stimulanser från regeringar och centralbanker, samt att räntorna är i det närmaste obefintliga. Pengar är gratis och investerare letar konstant efter möjligheter att skapa avkastning, och uttrycket TINA (There Is No Alternative) kommer säkert att användas även fortsättningsvis för de som förespråkar aktieinvesteringar. Vidare ska en aktiekurs i grunden återspegla ett företags värde sett över hela dess livscykel, och med ett långsiktigt perspektiv innebär inte hack i kurvan (även större sådana) att all framtida intjäning gått förlorad, utan i en förenklad värld kanske enbart skjutits fram något.

Det är oavsett inte orimligt att förvänta sig att de finansiella marknaderna kan komma att vara svajiga en ganska lång period framöver, då vi alla slits mellan hopp och förtvivlan. Någonstans lär vi dock komma tillbaka till ett mer normalt tillstånd och då lär fokus åter hamna på fundamentala faktorer som olika länders inflationsnivåer, BNP-tillväxt, skuldsättning och sysselsättning, samt företagens försäljnings- och vinstutveckling. I ett av de tidigare marknadsbreven i slutet av mars lyfte vi fram att ett sätt att se på värderingen på aktiemarknaden i osäkra tider är att titta på historiska vinster, och vi noterade att även om värderingen vid det tillfället var hög så var den inte uppseendeväckande. Sedan dess har börsuppgången varit snabb och vi är åter på nivåer som förutom tidigare i år bara noterats vid kraschen 1929 och i början av 2000-talet mitt i It-bubblan, men alltså över exempelvis nivåerna i samband med finanskrisen för ett drygt decennium sedan. Hur denna och andra värderingsparametrar förändras under året kommer vi att fortsätta följa, och kommentera i kommande marknadskommentarer.

För mer information

Vi kommer löpande att återkomma med fler kommentarer av faktorer som vi anser är av betydelse för att belysa skeendena på de finansiella marknaderna och hjälpa våra kunder. Har du frågor om din situation ber vi dig att kontakta din rådgivare inom Säkra.

Säkra Liv & Pension