Marknadskommentar från Säkra 22 juni

Denna vecka tar vi en titt på hur det gått för de svenska aktiefonderna under året, och konstaterar att det är stor spridning i avkastning. Vi tar också upp ett antal saker att fundera på när man sätter ihop en svensk fondportfölj. I marknadskommentaren denna vecka återfinns också som vanligt reflektioner kring aktiemarknadens rörelser, Federal Reserve och BNP-prognoser.

Hur har det gått för de svenska fondförvaltarna?

Vi tänkte passa på att också se hur det har gått för några av de svenska fonderna inom kategorierna Sverige och Sverige småbolag. Ser vi till kategorin Sverige är spridningen mellan fonderna stor, både vad gäller avkastning och storlek på fonderna. Som referens i vår jämförelse sätter vi Nordnet Indexfond Sverige som är en fond med exponering mot de 70 mest omsatta aktierna på börsen, till skillnad från många andra indexfonder som enbart ger exponering mot de allra största bolagen, samtidigt missar man även i Nordnets fond, utvecklingen bland småbolagen men mer om det senare. I skrivande stund har denna fond givit en avkastning om -3,4% räknat från årsskiftet.

Hur har då de mer aktiva förvaltarna klarat sig, jo bäst bland de större fonderna har Handelsbankens Sverigefond lyckats med en avkastning på +8,4% och är därmed den ena av endast två fonder (med mer än 1 miljard i förvaltat kapital) som lyckats att ge positiv avkastning i år. Det är naturligtvis en mycket stark bedrift men samtidigt något av ett underbetyg till många andra förvaltare. Bland övriga fonder som lyckats bättre tillföra ett tydligt mervärde relativt indexfonden återfinns Spiltan Stabil (+1,4%), Cliens Sverige (-0,2%), samt Lannebo Hållbar Sverige (-2,6%). I andra änden av skalan återfinns exempelvis flera av storbankernas fonder som Swedbank Robur Sverigefond Mega (-8,7%) och Nordea Swedish Stars (-10,3%). Dessa två fonder hade vid den senaste uppdateringen cirka 30 miljarder under förvaltning och är därmed bland de största aktörerna på marknaden, men ingen av dem har alltså lyckats särskilt väl i år vilket de har gemensamt med många andra av de större fonderna.

Bland småbolagen finns inte indexfonder på samma sätt, så vi nöjer oss med att jämföra utfallen bland aktörerna. Även här tittar vi på fonder med mer än 1 miljard under förvaltning, och precis som för storbolagsfonderna så är det stor spridningen i utfall. Ser vi till de riktigt stora aktörerna (mer än 10 miljarder) så finns vinnaren i Swedbank Robur Småbolagsfond Sverige som har en avkastning på +6,2%. I toppskiktet hittar vi även Handelsbanken Svenska Småbolag och SEB Sverige Småbolag C/R som båda har en avkastning på -1,2%. Bland fonderna med lite mindre kapital under förvaltning (1–10 miljarder) finns det flera aktörer som lyckats prestera en positiv avkastning, Länsförsäkringar Småbolag Sverige, AMF Aktiefond Småbolag och C Worldwide Sweden Small Cap ligger främst av dessa med mellan +1,5% och +2,4% hittills i år. Bland fonder som inte lyckats lika väl finner vi Carnegie Småbolagsfond (-10,9%) samt Didner & Gerge Småbolag (-8,7%).

Beroende på ditt val har alltså avkastningen under året kunnat te sig väldigt olika, mellan bästa och sämsta fond bland de vi studerat skiljer det sig så mycket som 15–20% både bland breda Sverigefonder och småbolagsfonderna. Generellt sett brukar mindre fonder ha enklare att lyckas, då det finns en större flexibilitet i förvaltningen där man inte tvingas att köpa bolag på grund av likviditetsskäl, eller där man inte har problem att vrida om förvaltningen när man vill göra förändringar i sin portfölj. Men det är ingen absolut sanning att mindre fonder från nischade fondbolag lyckas bäst, vi noterar att Handelsbanken och Swedbank låg bäst till i de två fondkategorierna vi tittat på. Inte heller är historisk avkastning alltid en bra värdemätare för hur man lyckas framgent, men visst kan ge det en indikation på hur förvaltaren lyckas i olika marknadsklimat och hur man presterar över längre tidsperioder med både upp- och nedgångar. Emellertid krävs ofta en betydligt mer genomgripande analys för att avgöra vilka möjligheter fonden har att leverera i framtiden, till exempel bör man studera vilken typ av investeringar förvaltaren föredrar och hur de arbetar i övrigt med sin förvaltning med allt ifrån analyser, företagsbesök, administration, och inte minst om teamet som står bakom förvaltningen idag är densamma som tidigare eller om det skett förändringar.

Det är en rätt komplex materia och inte ens med alla fakta framme är det säkert att du kan hitta framtida vinnare. Dessutom kan man ställa sig frågan om index är en bra måttstock för dig att använda när du utvärderar dina investeringar eller om andra faktorer är mer relevanta. Med tanke på att det också är orimligt att förvänta sig att förvaltare alltid ska slå ett index eller lyckas varje år, så kan följande vara något att fundera på:

1. För att få exponering mot hela marknaden bör du kombinera stor- och småbolagsfonder, småbolag har över tid visat sig ge en högre avkastning men med något större svängningar. Någonstans mellan 15–25% av börsen kan sägas bestå av småbolag, beroende på vilken gränsdragning man gör. Tänk på att en småbolagsfond med mycket kapital under förvaltning han ha svårare att investera i mindre bolag utan ofta får placera en relativt stor del av kapitalet i ”större småbolag”.
   
2. Väljer du en aktiv Sverigefond så kan det även där löna sig att titta lite extra på de fonder som har lite mindre kapital under förvaltning, på den svenska marknaden är en fond som har över 10 miljarder att anse som relativt stor. Störst på marknaden är bjässar som Folksam LO Sverige, Didner & Gerge Aktiefond och AMF Aktiefond Sverige, vilka samtliga har mer än 30 miljarder kronor i förvaltat kapital sina fonder. Avkastningen för aktiva fonder inte bara kan, utan ska avvika från börsen som helhet, det är det som man betalar extra för. Men det finns ingen garanti för att fonden alltid går bättre än index, vissa år kommer vara bra och andra mindre bra.
   
3. Väljer du en indexfond kommer du att erhålla en avkastning i nivå med det index som fonden följer minus avgifter. Var noga med att kontrollera att det är det index du vill ha som fonden följer. Många svenska indexfonder replikerar utvecklingen på OMXS30, vilket enbart är de 30 största aktierna på börsen och över tid har det visat sig ge en betydligt sämre avkastning än att ha en bredare exponering. Billigt är alltså inte alltid bra, men står valet mellan två indexfonder med samma inriktning så ska man alltid välja den billigaste.
   
4. Du kan kombinera aktiva fonder med varandra eller med en indexfond, men det finns ingen poäng att ha fler än en indexfond. Aktiva fonder lyckas inte alltid, men har som mål att över tid kunna leverera ett mervärde. Väljer du en bas i en indexfond kan du lägga en aktiv fond på toppen och därmed förhoppningsvis få en jämnare utveckling över tid än om du bara valt en aktiv fond, men också en bättre avkastning över tid än om du bara haft en indexfond. Eller så kombinerar du två aktiva fonder och accepterar att utfallet kommer att variera för de båda och du kommer att få genomsnittet, men med möjligheten att slå index över tid. Tänk dock på att om du har för många aktiva fonder så finns risken att de tar ut varandra, och till slut får du samma utfall som för en indexfond, men med betydligt högre avgifter.
   
5. För den lite mer avancerade och spekulativa kan följande vara en tanke, välj ut ett antal aktiva fonder som lyckats på lång sikt och köp alltid den som gått sämst den senaste tiden (till exempel senaste året). Vi vet att olika börsklimat passar förvaltarna lite olika, och vi vet att börsen böljar fram i olika mönster, så den som gått sämst kanske är den som går bäst nästa period.
   
6. Det finns ofta beslut vilka i det långa loppet är viktigare än vilken fond du ska ha, som att se till att du totalt sett har rätt risk i portföljen, eller avgöra om du behöver du rebalansera för att återställa risken till utgångsläget. Tala med din rådgivare för att sätta upp en bra strategi för ditt sparande.

Först så går det upp, så går det ned, så går det upp, så går det ned…

När pandemin slog till stod världens börser på toppnivåer, efter en extremt stark börshöst, vilket följdes av ett av historiens kraftigaste och snabbaste börsfall. I förra marknadsbrevet noterade vi dessutom att aktierörelsen sedan botten varit exceptionell, och betonade att även om börsen i det närmaste var tillbaka på samma nivåer som tidigare som är det allt annat än ”vanligt” igen. Vi tog också upp att det är vanligt med både två och tre större nedgångsperioder på de finansiella marknaderna i en krisperiod som denna innan en definitiv vändning kan vara i sikte.

Från toppen för ett par veckor sedan föll också det svenska indexet OMXS30 med runt 10 procent till inledningen på denna vecka, med till synes ganska lite nyheter som förklarar nedgången. Men oro kring en andra våg av virusepidemin i såväl USA som Kina har kommit på agendan, och att antal fall per dag faktiskt fortsätter att öka globalt sett har påverkat stämningsläget. Lägg till fortsatt social oro i USA, samt att makrostatistiken visserligen visar på uppgångar från botten men alltjämt inte ger entydiga signaler om vi kan vänta en snabbare eller långsammare återhämtning. Men denna vecka kom ytterligare en snabb studs uppåt efter att den amerikanska centralbanken Federal Reserve presenterade ett nytt stödprogram där banken kommer att köpa företagsobligationer direkt på marknaden. Att det möttes av positiva tongångar på marknaden är inte oväntat, men frågan är varför åtgärden vidtas? Det ligger inte långt bort att tro att centralbankens bedömning kring det aktuella läget är ganska dystert, men det är inget som man tar in i kalkylen just nu utan man gläds åt alla stimulanser som kommer.

I sammanhanget är det också intressant att notera att Federal Reserves beslut i allt högre utsträckning påverkas av rörelser på aktiemarknaden, ett samband som förstärkts sedan mitten av 1990-talet men som dessförinnan inte ens existerade. Kopplingen till konsumtionen lyfts särskilt fram som en anledning till att aktiemarknadens rörelser bedöms ha avgörande påverkan på såväl centralbankens tillväxtprognoser, som räntebeslut och andra stimulansåtgärder. I det långa loppet kan man fråga sig om det är en hälsosam utveckling eller om det riskerar att skapa en spiral där man till slut inte vågar tillåta en börsnedgång utan att möta det med massiva åtgärder, och därmed långsiktigt öka sannolikheten för att en allt större bubbla blåses upp?

Under förra veckan publicerade Federal Reserve också sina senaste prognoser för den amerikanska ekonomins utveckling. Där framgår att centralbanken nu räknar med att BNP faller med -6,5 procent under året och att arbetslösheten stiger till 9,3 procent, att jämföra med förväntningarna vid ingången av året då en tillväxt på 2,0 procent och en arbetslöshet på 3,5 procent låg i korten. Av prognoserna framgår också att det kommer dröja en bit in i 2022 innan ekonomin är tillbaka på samma nivå som vid det senaste årsskiftet, alltså omkring två år i ekonomisk tillväxt som försvunnit. Samtidigt kommer arbetslösheten även efter 2022 ligga kvar på en klart högre nivå än innan Covid-19 slog till. Situationen i Europa bedöms som något värre, med brantare BNP-fall under året för flera av de större ekonomierna och en svagare återhämtning under följande år, mycket till följd av de totala nedstängningar som skett. I en prognos från OECD framgår att BNP såväl Frankrike, Storbritannien som Italien väntas falla med 11–14 procent beroende på scenario för virusspridningen, medan Tyskland klarar sig något bättre med en nedgång på 7–9 procent.

I takt med att bilden klarnar kommer prognoserna bli allt bättre och vi kan med större precision avgöra hur realistiskt det är med olika återhämtningsscenarion. Men fram till dess kommer vi med all säkerhet att fortsätta slitas mellan hopp och förtvivlan.

För mer information

Vi kommer löpande att återkomma med fler kommentarer av faktorer som vi anser är av betydelse för att belysa skeendena på de finansiella marknaderna och hjälpa våra kunder. Har du frågor om din situation ber vi dig att kontakta din rådgivare inom Säkra.

Säkra Liv & Pension