Trots att konjunktursignalerna är oklara och vi i flera fall får tudelade budskap i statistiken har aktiemarknaden visat en stark utveckling under det första halvåret. Men uppgången är smal och fokuserad till ett antal större IT-bolag, medan andra sektorer visat en mer dämpad utveckling.
I USA har man efter segdragna diskussioner kunnat finna en principiell överenskommelse om att höja det så kallade skuldtaket. Därmed verkar man kunna undvika de negativa konsekvenser som annars väntade såväl den inhemska ekonomin som på de finansiella marknaderna. Samtidigt har det åter blossat upp en osäkerhet kring Covid med kraftigt stigande nivå av rapporterade fall i Kina.
Efter bankfrossan i mars har aktiemarknaden återhämtat sig snabbt den senaste månaden. IT-sektorn har åter tagit taktpinnen och visar hittills i år en uppgång på hela 17 procent, medan ett globalt aktieindex nu stigit med 7 procent. Värderingen av aktiemarknaden är hög, men sett till nivån de senaste åren sticker det inte ut.
Den senaste tidens bankoro väcker obehagliga minnen från finanskrisen och sätter fingret på att vi befinner oss i en ny miljö där inflation och högre räntenivåer blir kännbara på flera håll i ekonomin. Nu letar analytiker och bedömare efter både nya oroshärdar och signaler om händelserna den senaste tiden kan komma att påverka centralbankernas agerande under våren.
Trots motvind med inflation och oro kring såväl covid som kriget i Ukraina är den globala tillväxten oväntat stabil. I de senaste uppdateringarna från IMF kan vi till och med se små uppjusteringar av BNP-prognoserna. Osäkerheten kring makroutvecklingen verkar inte heller bryta den positiva trenden som aktiemarknaden som hittills håller i sig, med tvåsiffriga uppgångar på flera börser.
Vi står för tillfället mitt i rapportperioden för fjolårets avslutande kvartal, och inte överraskande kämpar många företag med höga kostnader i spåren av den stigande inflationen. Årets första halvår väntas bjuda på svag vinstutveckling för bolagen, men med ett trendskifte under andra halvåret.
Vad ligger framför oss under 2023, ett år då Sverige väntas gå in i lågkonjunktur och inflationen sannolikt inte fallit tillbaka till 2 procent? Vi lyfter fram några faktorer som kan påverka utvecklingen på kort och lång sikt och resonerar kring hur vi kan förhålla oss till de nya förutsättningarna.
Marknadens fokus ligger fortfarande på inflationsutvecklingen och humöret styrs av den senaste statistiken. De senaste månaderna finns tydliga tecken på att USA lyckats vända inflationstrenden, men än så länge går det inte att se något trendbrott i Sverige.
I mitten av oktober startade ett lättnadsrally på börsen, med en snabb studs uppåt på många marknader. Trots det är utvecklingen på Stockholmsbörsen kraftigt negativ om vi ser ett år tillbaka, men det ser inte likadant ut överallt i världen. De senaste åren har värderingen på aktiemarknaden stigit, och i takt med börsfallet har vi närmat oss mer normaliserade nivåer.
Nu har regeringen fastställt prisbasbeloppet för 2023. Det nya beloppet uppgår till 52 500 kronor vilket innebär en höjning med hela 4 200 kronor. Nu riskerar många entreprenadverksamheter att stå underförsäkrade, varnar Säkra.
Räntehöjningarna har kommit tätt från centralbankerna och tonen är skarpare än tidigare. Aktiemarknaden har inte reagerat positivt på signalerna utan fortsätter sin kräftgång under september. Men för en svensk investerare som placerat på den globala aktiemarknaden har utvecklingen inte varit särskilt dramatisk.
Sommaren har bjudit på en stark börs, när inflationsoron åtminstone tillfälligt mattades av samtidigt som bolagen visat sig vara motståndskraftiga. Men oron finns fortfarande kvar och makrosignalerna ger ingen tydlig vägledning, och det finns anledning att tro att volatiliteten kan bestå.