Trenderna på såväl aktie- som räntemarknaden reverserades under årets första månad, med en svagare börs och stigande räntor. Både makrosignaler och bolagsrapporter pekar på en inbromsning i ekonomin, men pekar snarast på en mjuklandning än ett kraftigt stopp i den ekonomiska aktiviteten. Centralbankernas besked bjöd inte på några större överraskningar, även om amerikanska Federal Reserve flaggade
Ledande indikatorer tyder på en svag svensk tillväxt under 2024, och även globalt tyder det mesta på att återhämtningen låter dröja på sig. Med inflationshotet borta väntar sig marknaden nu snabba räntesänkningar, frågan är dock om man tagit ut för mycket i förskott. Börsen avslutade året positivt, där den svenska aktiemarknaden steg med hela 8 procent under december.
Den globala tillväxten väntas inte visa någon större förbättring under 2024, samtidigt som Sverige uppvisar negativ BNP-tillväxt för andra kvartalet i rad och därmed är i recession. Riksbanken valde att kvarstå med styrräntan, och räntehöjningscykeln bedöms vara över.
Svensk ekonomi fortsätter att visa en svag trend, där såväl industri som hushåll i Sverige är försiktiga i sin syn på framtiden. Efter att initialt ha reagerat positivt på Riksbankens åtgärder så tappade kronan åter under oktober. I USA valde centralbanken Federal Reserve att kvarstå med en oförändrad ränta för andra mötet i rad.
Ord väger ibland tyngre än handling och när centralbankerna fortsätter att peka på behovet av högre räntor under en längre tid, även om de inte de facto höjer räntorna, så sätter man marknader i gungning. Fortsatt stigande realräntor, framför allt i USA, skapar återigen negativ avkastning på både ränte- och aktiemarknaden.
Även om aktiemarknaden under den senaste månaden varit relativt svag har utvecklingen hittills under 2023 överträffat de flesta förväntningarna, vilket dock inte gäller för Stockholmsbörsen. Den svaga valutan och oro för bland annat fastighetssektorn har påverkat utvecklingen negativt under året.
De makroekonomiska signalerna visar att den globala konjunkturavmattningen fortsätter och att den svenska ekonomin redan vacklar. Räntehöjningscykeln verkar dock gå mot sitt slut även om hösten kan bjuda på ytterligare någon höjning från centralbankerna.
Trots att konjunktursignalerna är oklara och vi i flera fall får tudelade budskap i statistiken har aktiemarknaden visat en stark utveckling under det första halvåret. Men uppgången är smal och fokuserad till ett antal större IT-bolag, medan andra sektorer visat en mer dämpad utveckling.
I USA har man efter segdragna diskussioner kunnat finna en principiell överenskommelse om att höja det så kallade skuldtaket. Därmed verkar man kunna undvika de negativa konsekvenser som annars väntade såväl den inhemska ekonomin som på de finansiella marknaderna. Samtidigt har det åter blossat upp en osäkerhet kring Covid med kraftigt stigande nivå av rapporterade fall i Kina.
Efter bankfrossan i mars har aktiemarknaden återhämtat sig snabbt den senaste månaden. IT-sektorn har åter tagit taktpinnen och visar hittills i år en uppgång på hela 17 procent, medan ett globalt aktieindex nu stigit med 7 procent. Värderingen av aktiemarknaden är hög, men sett till nivån de senaste åren sticker det inte ut.
Den senaste tidens bankoro väcker obehagliga minnen från finanskrisen och sätter fingret på att vi befinner oss i en ny miljö där inflation och högre räntenivåer blir kännbara på flera håll i ekonomin. Nu letar analytiker och bedömare efter både nya oroshärdar och signaler om händelserna den senaste tiden kan komma att påverka centralbankernas agerande under våren.
Trots motvind med inflation och oro kring såväl covid som kriget i Ukraina är den globala tillväxten oväntat stabil. I de senaste uppdateringarna från IMF kan vi till och med se små uppjusteringar av BNP-prognoserna. Osäkerheten kring makroutvecklingen verkar inte heller bryta den positiva trenden som aktiemarknaden som hittills håller i sig, med tvåsiffriga uppgångar på flera börser.
