FN:s specialrapportör uppmanar Sverige att ratificera ILO-konvention om urfolks rättigheter

Historisk rapport
FN har för första gången granskat situationen för ett folk vars landområden korsar statsgränser*. Det är första gången en FN-rapport publiceras som på en och samma gång berör ett urfolk i flera länder. I rapporten framhåller Anaya att detta möjliggjorts tack vare tillmötesgående från sametingen och regeringarna i Finland, Norge och Sverige.

Viktig modell
- Anayas rapport är banbrytande på många sätt. Anaya tydliggör att det är sametingen som är navet för samiskt självbestämmande i Sverige, Norge och Finland. De representerar en viktig modell för urfolks självbestämmande som kan inspirerar utvecklandet av liknande institutioner på andra håll i världen, säger Sametingets styrelseordförande Ingrid Inga.

Positivt
Inledningsvis poängterar James Anaya att de nordiska ländernas urfolkspolitik är relativt utvecklad i ett internationellt perspektiv, men att situationen inte är tillfredställande. Som positiva exempel nämner han till exempel det gränsöverskridande samarbetet med en nordisk samekonvention. Han har även noterat att den svenska grundlagen sedan den 1 januari 2011, explicit erkänner att samerna är ett folk och inte en minoritetsgrupp i Sverige.

Självbestämmande
Det samiska folkets rätt till självbestämmande går mycket längre än den huvudsakligen rådgivande roll som sametingen har idag, menar Anaya. Han påpekar för tydlighetens skull att samerna inte har någon önskan att skapa en egen samisk stat. Den rättigheten ger inte heller internationell folkrätt. Rapporten är mest kritisk till situationen för samerna i Sverige. Anaya synliggör särskilt bristen på självbestämmande, brist på respekt för samernas rätt till mark och vatten och skydd av dessa rättigheter, samt brist av behöriga samisktalande lärare.

Rovdjurspolitik
Noterbart är att Anaya också tar upp frågan om svensk rovdjurspolitik som undergräver förutsättningarna för en bärkraftig renskötsel i Sverige. Anaya redovisar i rapporten att de pågående klimatförändringarna sätter en ytterligare press på framförallt de traditionella näringarna som renskötsel, genom t ex massiva utbyggnader av vindkraft i de samiska områdena.

James Anayas slutsatser och rekommendationer för de nordiska länderna är följande:

• De nordiska länderna måste tillförsäkra samerna ett reellt självbestämmande och ge samerna möjligheter att utvecklas som ett folk i flera länder, samt att samerna garanteras alla fri- och rättigheter som urfolk enligt folkrätten. Anaya rekommenderar Sverige och Finland snarast ratificerar ILO:s konvention 169 i konsultation med det samiska folket.

• Sverige bör ge Sametinget ett friare mandat i förhållande till staten och myndigheterna. Sverige bör utreda Sametinget roll och funktion i förhållande den rådande myndighetsstrukturen, med målsättningen att öka Sametingets självständighet och beslutsmakt. I detta sammanhang tar han också upp behovet att en konsultationsordning mellan den svenska regeringen och Sametinget. Anaya påpekar också att Sametinget måste ges tillräckligt med ekonomiska medel för att effektivt ska kunna identifiera och implementera sitt självstyre.

• Anayas rapport innehåller också rekommendationer som rör rätten till land, vatten och naturresurser. Regeringarna i de nordiska länderna måste garantera det samiska folket en hållbar bas för sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling.

• Det traditionella samiska territoriet bör gränsbestämmas, kraven på den höga bevisbördan för den samiska parten i domstol bör revideras och samerna bör ges rättshjälp vid sådana rättegångar.

• De nordiska staterna rekommenderas vidta åtgärder för minska de negativa följderna för de samiska näringarna vid utbyggnad av förnyelsebar energi.

• De nordiska staterna rekommenderas i sin utformning av rovdjurspolitiken ta särskild hänsyn till rennäringens fortlevnad och ge rennäringen full kompensation för förluster.

• Anaya rekommenderar att staterna och Sametingen bör fördubbla sina ansträngningar att revitalisera de samiska språken och stärka utbildningsprogrammen för det samiska språken och kulturen. Staterna rekommenderas att omedelbart tillse att adekvata budgetmedel ställs till  förfogande för att kunna implementera dessa målsättningar. Anaya rekommenderar också staterna att se till att fler lärare utbildas i de samiska språken.

- Rapporten kommer att vara ett viktigt instrument, både för sametingen och regeringarna i Finland, Norge och Sverige att följa upp, stärka och utveckla en modern samepolitik, säger Ingrid Inga, styrelseordförande i Sametinget.

Nordisk samekonvention
Anaya uppmärksammar också de påbörjade förhandlingarna med en nordisk samekonvention som en viktig del i ansträngningarna att stärka gränsöverskridande samiskt självbestämmande för samerna som ett folk.

- Inom Sametinget i Sverige pågår för närvarande arbetet med att utforma förslag till ny samepolitik. En första redovisning av det arbetet ska ske till ansvarig minister under Jokkmokks vintermarknad, berättar Inga. Anayas rapport bekräftar Sametingets roll och mandat som organ för ett utvecklat samiskt självbestämmande, men med ett större oberoende i sitt beslutsfattande från staten. Rapporten pekar också på behovet av friare ekonomiska resurser för identifiering, utveckling och implementering av självbestämmande.

- Sametingen i Sverige, Norge och Finland ska nu analysera rapporten gemensamt, avslutar Ingrid Inga.

Kontakt
Ingrid Inga
Sametingets styrelseordförande
070-773 77 62

*Den 14-16 april 2010 besökte FN:s specialrapportör för urfolkens mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, professor James Anaya, Sápmi. Konferensen ägde rum i Rovaniemi och var ett arrangemang av Samiskt parlamentariskt Råd. Vid mötet medverkade representanter för de tre sametingen, regeringstjänstemän från Norge, Sverige och Finland, samt representanter för samiska organisationer. Den 13 januari 2011 offentliggjordes professor Anayas rapport om det samiska folkets situation.

Diskussionerna i Rovaniemi berörde fyra områden:

• samiskt självbestämmande
• rätten till land och vatten och naturresurser
• utbildning för barn och ungdomar, samt
• nordiska samekonventionen