Ny krönika på #hållbarstad - Plocka skräp för social hållbarhet!

Håll Sverige Rent har en årlig skräpplockarkampanj som jag anmäler mig till både privat och genom mitt arbete. Nu plockar jag skräp året runt, men extra mycket under kampanjtiden. Varför? För att skräp påverkar.

Det mest uppenbara är barnhänder eller djurtassar som skär sig på glas eller annat vasst på grund av att skräp inte kastas i papperskorgar. Och otaliga är de bilder vi sett på fåglar som fastnat i olika förpackningar och sedan sakta svultit till döds, eller som ätit skräp och haft hela kroppen full av plast.

Men skräp, som hamnar längs vägar eller i lekparker och på skolgårdar, påverkar också vår känsla och vår syn på området. När ett område är skräpigt tenderar skadegörelse att öka. När skadegörelsen ökar, minskar ett områdes trygghet. När vi inte känner oss trygga vill vi helst inte bo i området. När fler vill flytta minskar området i värde. Priserna på bostäder går ner och service försvinner. Självklart sker detta över tid, det sker inte över en dag. Men det sker.

Broken Windows kallas en teori som menar att byggnader förfaller om de inte underhålls eller repareras snabbt efter skadegörelse och ett krossat fönster leder till fler krossade fönster. Teorin menar att dåligt beteende föder dåligt beteende och ju snabbare som det trasiga åtgärdas desto snabbare minskas risken för en negativ händelseutveckling.

Det finns exempel när detta gäller just skräp och otrygghet i bostadsområden. När skräpet plockas snabbare och det underlättas för de som bor och verkar i ett område att sortera skräp på rätt sätt så minskar risken för att ett område känns otryggt. Precis som när reparationer utförs snabbt, när trasiga lampor lagas och när trasiga lekplatser fixas, så känns ett område tryggare.

Så därför kommer jag fortsätta att både plocka #ettskräpomdagen och kampanjplocka med Håll Sverige Rent. För skräpplockning är en trygghetsfråga. Skräpplockning är social hållbarhet.

Sara Haasmark, vd Samhällsbyggarna

Publicerad i Hållbar stad