Anna Arsenova och Astrid Flygare Floderer prisas för bästa examensarbete i hållbart samhällsbyggande 2025

Samhällsbyggarnas pris för bästa examensarbete i hållbart samhällsbyggande går till Anna Arsenova och Astrid Flygare Floderer för deras examensarbete "Green and Blue Infrastructure: Cooling down and Regulating Urban Microclimates in Two Densifying Neighborhoods in Stockholm".

Juryns motivering:

En välskriven uppsats som metodiskt undersöker en aktuell problematik rörande klimatförändringar, varmare och blötare, och särskilt dess påverkan på den täta stadens invånare. På basis av andra studier samt genom applicering på verkliga förhållanden i samarbete med berörda intressenter bidrar uppsatsen till ny kunskap.

Ämnet har grundligt behandlats både genom teoretiska genomgångar och genom en undersökning grundad på faktainsamlande för att belysa en viktig fråga inom ämnesområdet, grön-blå infrastruktur.

Juryn bedömer att examensarbetet analyserar intressanta aspekter på aktuella frågor och presenterar slutsatser som är möjliga att tillämpa i det praktiska arbetet inom ämnesområdena. Författarna presenterar sitt ämne och sitt material på ett balanserat och lättläst sätt, utifrån komplexa förutsättningar. Uppsatsen har ett tydligt nyhetsvärde.

I en tid där klimatanpassning har blivit allt viktigare för ett bra samhälle bidrar författarna med nya aspekter på befintlig kunskap. Detta genom att använda multikriterieanalys och optimeringsverktyg för två områden i Sundbybergs kommun. Uppsatsen är en bra grund för Samhällsbyggarnas fortsatta bidrag till en hållbar utveckling. Anna Arsenova & Astrid Flygare Floderer är därmed värdiga mottagare av stipendiet.

Arbetet undersöker hur grön och blå infrastruktur (GBI) kan användas för att reglera mikroklimat och motverka urbana värmeöar i två förtätande områden i Sundbybergs stad. Genom litteraturstudier, multikriterieanalys och värmeregleringsanalys i InVEST identifieras vilka typer av GBI som har störst kylande effekt samt var de är mest lämpliga att integrera.

Resultaten visar att de mest effektiva åtgärderna är koncentrerade till tätbebyggda delar med höga yttemperaturer och begränsad vegetation. Träd framstår som det mest fördelaktiga alternativet ur ett temperaturreglerande perspektiv då de kombinerar skuggning, transpiration och kostnadseffektivitet. I områden som redan har rik vegetation och lägre temperaturer är ytterligare åtgärder mindre nödvändiga.

Studien visar att de kan tydliggöra centrala samband mellan markanvändning, vegetationsstruktur och lokal värmereglering även om analyserna har metodmässiga avgränsningar. Genom att tillämpa ett datadrivet och planeringsinriktat angreppssätt bidrar arbetet med viktiga insikter till planerare och beslutsfattare om hur GBI kan stärka motståndskraften mot klimatförändringar i urbana miljöer. Arbetet understryker därmed det praktiska värdet av GBI som strategi för att skapa mer resilienta och termiskt behagliga städer i Sverige.

Varför valde ni att skriva om just detta ämne i ert examensarbete?

Vi har länge varit intresserade av samspelet mellan människa och miljö. Det intresset fördjupades under vår masterutbildning på KTH som hade en tydlig miljöinriktning. Idén till uppsatsen växte fram när vi reflekterade över hur städer i kallare klimat hanterar allt varmare somrar. Samtidigt ser vi hur klimatförändringar och ökad förtätning gör att urbana värmeöar blivit en allt större utmaning. Genom att studera länder med längre erfarenhet av värmeböljor såg vi snabbt att grön-blå infrastruktur (GBI) är en växande strategi för värmereglering.

I Sverige har grön-blå infrastruktur mest studerats med fokus på dagvattenhantering, vilket gjorde oss nyfikna på dess potential i en svensk kontext. Genom vårt arbete ville vi även bidra med nya perspektiv och praktiska förslag som kan vara användbara inom framtida stadsplanering.

Vad betyder det här priset för er?

Det är en stor ära och ett bevis på att en egen liten idé kan växa till ett projekt med både vetenskaplig och praktisk tyngd. Det känns också väldigt roligt att allt hårt arbete, från idé och metodutveckling till analyser och visualiseringar, har gett resultat.

Samtidigt har själva processen varit ovärderlig. Vi har fått fördjupade kunskaper om grön-blå infrastruktur, och lärt oss mycket om hur dessa kan utvärderas i en svensk kontext. Våra handledare, Berit Balfors (KTH) och Christine Brådenmark (WSP), förtjänar ett stort tack för att de uppmuntrade oss att vara både ambitiösa och innovativa. Självklart är vi också stolta över varandra som efter 5 års studier gjort detta tillsammans!

För oss är priset också en möjlighet att väcka intresse för implementering och utvärdering av grön-blå infrastruktur. Vi hoppas att vårt arbete kan ge inspiration till att fortsätta utveckla grön och blå infrastruktur i svensk stadsplanering!

Jury 2025

Olle Hansson, Agneta Persson, Lars Pellmark, Karin Hermansson, Anna Dahlman Petri, Agnieszka Zalejska-Jonsson, Erik Dotzauer, Eric Båve
Samhällsbyggarnas sektion för hållbar utveckling

Per Fladvad, Olof Hulthén och Mats Textes Stiftelse – Structorstiftelsen står för prissumman på 50 000 kronor. Vinnare utses av Samhällsbyggarnas sektion för hållbar utveckling och priset delas ut under Samhällsbyggnadsdagarna 8-9 oktober som hålls på Stockholmsmässan i Stockholm.

Astrid Flygare Floderer

Utbildning: Fil. kand. i Samhällsplanering (Stockholms Universitet) och Tekn. master i Hållbar samhällsplanering och stadsutformning (KTH)

Nuvarande jobb: För närvarande praktikant på WSP Globen, där jag fördjupar mina kunskaper inom hållbar samhällsbyggnad och ser fram emot att fortsätta utvecklas genom nya utmaningar i branschen.

Kontakt: astrid.flygarefloderer@gmail.com

Anna Arsenova

Utbildning: Fil. kand. i Samhällsplanering (Stockholms Universitet) och Tekn. master i Hållbar samhällsplanering och stadsutformning (KTH)

Nuvarande jobb: Student

Kontakt: anna.arsenova@hotmail.com