Structor hjälper en student till Samhällsbyggnadsdagarna!
Structor hjälper studenten Tobias Cederlund till Samhällsbyggnadsdagarna 2016! Tobias läser vid Lunds Tekniska Högskola.
Structor hjälper studenten Tobias Cederlund till Samhällsbyggnadsdagarna 2016! Tobias läser vid Lunds Tekniska Högskola.
Cowi hjälper studenten Nina Eneborg till #sbdagarna2016! Nina har gått 1 år av utbildningen, fastighetsförvaltning vid JEI John Ericsson Institutet. Nina har praktiserat samt sommarjobbat som förvaltare på SKL FS Slussgården. Grattis Nina och tack Cowi säger vi på Samhällsbyggarna!
Vem blir Årets Samhällsbyggare? Nominera din kandidat!
Projektledarhuset är partner under Samhällsbyggnadsdagarna 2016! - Det är verkligen roligt att presentera Projektledarhuset som partner under #SBDAGARNA2016, säger Sara Haasmark, vd på Samhällsbyggarna. Med fler kompetenser, erfarenheter och synpunkter skapar vi ett bättre och mer hållbart samhälle för alla avslutar Sara.
NCC hjälper en student till Samhällsbyggnadsdagarna 2016! Marianne Kähkönen som är student på högskolan väst, läser lantmäteriingengörsprogrammet och går sista året nu i höst. Tack NCC för att ni #hjälperenstudent
NCC hjälper en student till #sbdagarna2016! Vill ni också vara med och sponsra en student till Samhällsbyggnadsdagarna 2016? Inför Samhällsbyggnadsdagarna 2016 ger vi nu företag möjligheten att sponsra en student som vill delta under dagarna. Ni betalar 50% av ordinarie biljettpris 6 995 kr.
Är du student och vill till #sbdagarna2016? Anmäl ditt intresse till oss så meddelar vi dig om du får en företagssponsrad plats till Samhällsbyggnadsdagarna. Anmäl namn, mail och Universitet/högskola du går på till info@samhallsbyggarna.org Redan nu har NCC och Cowi anmält att de ska hjälpa studenter till Samhälsbyggnadsdagarma. Hjälp en student till #sbdagarna2016! #hjälpenstudent
Erik Brandsma, generaldirektör på Energimyndigheten är huvudtalare på Samhällsbyggnadsdagarna Framtiden är smart, digital och hållbar Välkommen till två dagar av nätverkande, mingel, kunskap och information!
På Byggindustrins hemsida står nu rubriken ”Så sparar bygg 20 miljarder”. Det är Industrifakta som tagit fram uppgifter om att 20 miljarder kronor skulle kunna sparas genom effektivisering via bättre kommunikation inom byggandet. Läs Tina Karrbom Gustavssons inlägg på Samhällsbyggarbloggen.
Samordnings- och energiminister är öppningstalare på Samhällsbyggnadsdagarna 12 -13 oktober 2016 Samhällsbyggnadsdagarna 2016 Framtiden är smart, digital och hållbar Välkommen till två dagar av nätverkande, mingel, kunskap och information! Under Samhällbyggnadsdagarna har vi flera inspirerande, tankeväckande och aktuella gemensamma pass och 80 pass med teman inom
Tänk dig att en kommun planerar bygga en cykelväg längs en del av en väg, vilket medför markintrång i ett par bebyggda småhusfastigheter. I syfte att uppskatta fastigheternas markvärde gör du som värderare en ortsprissökning bland försäljningar av obebyggda småhusfastigheter. Sökningen resulterar i noll försäljningar inom området de senaste 10 åren. Hur går du rent praktiskt tillväga?
I en tid när bostadsbyggande återigen bara handlar om stora siffror finns det skäl att titta på hur andra gör för att få ett långsiktigt hållbart byggande – städer som framtiden vill och kan behålla. I Tyskland sprider sig konceptet att tillsammans med de blivande grannarna själv ta ansvar för att bygga ett hus. Resultatet är förbluffande. Varför tvekar vi i Sverige om att haka på?
Det har funnits framtidsforskare i alla år – redan i antiken. Experter som har siat om hur samhället och världen kommer att gestalta sig. Men blev det som de trodde? Nja, inte så ofta, menar historikern och vetenskapsjournalisten Henrik Höjer.
Många av de områden som bebyggs i våra städer måste först saneras från föroreningar. Den miljövinst som uppstår genom sanering ger samtidigt upphov till en betydande miljöbelastning då stora mängder jord ofta körs till deponier för att ersättas med rena jordar. Detta för med sig både stora utsläpp av växthusgaser och att naturresurser nyttjas som ersättningsmassor. Men med ett mer riskbaserat tänk
I Sverige försöker vi lösa bostadsbristen på traditionellt sätt –genom storskaligt byggande. Resultatet är att det går trögt. Det finns dock alternativ. Kanada, USA och Norge har alla gjort lyckade satsningar med att skapa fler bostäder i redan befintliga villaområden. Och nu finns liknande planer ocksåi Sverige. Enligt Boverket behöver det byggas 700 000 nya bostäder i Sverige till 2025.
Två av Västlänkens totalt åtta kilometer löper genom ”göteborgslera”. För att ta sig igenom den används ”cut-and-cover-teknik.” – Förenklat innebär det att vi gräver ned oss och gjuter en tunnel i betong. Det säger Ulf Angberg vid Teknikverket i Göteborg och kommunikationsansvarig för bygget av Västlänken.
Den alltmer eskalerande bostadsbristen samt det ackumulerade behovet av samhällsservice, som en följd av nybyggnationerna, har skapat en ökad acceptans för moduler med tillfälligt bygglov. Att ge tillfälliga bygglov har för många kommuner varit räddningen som löser de akuta behoven. Regina Kevius ifrågasätter hållbarheten med moduler och paviljonger.
Vi behöver fler bostäder i Sverige, närmare 700 000 på tretton år. Men vi behöver tänka längre än till antalet bostäder. Och extra viktigt är det nu när det är så många bostäder vi behöver bygga på kort tid. Vi behöver agera mycket långsiktigt och ta hänsyn till ett stort antal frågor, samtidigt som vi måste agera skyndsamt. Läs vad Sara Haasmark, vd Samhällsbyggarna skriver om bostadsbyggandet.
Missade ni Samhällsbyggarnas seminarium i Almedalen? Misströsta inte! Ni kan se inspelningen här! Hur bygger vi ett hållbart samhälle? Vilka hinder gör att utvecklingen inte sker snabbare? Är det de hinder vi tror att det är, eller finns det andra förklaringar?
Samhällsbyggarnas seminarium Lås upp hindren för ett hållbart samhället kan ses live! Under 45 minuter kommer vi samtala med personer som berättar om aspekter som kan få oss att tänka nytt, se nytt och sätta ihop deras perspektiv med förutfattade uppfattningar om vilka hinder som finns för att samverkan och utveckling ska ske mer effektivt.