Hur har krig påverkat aktiemarknaden historiskt sett?

När Ryssland invaderade Ukraina blinkade världens börser rött. Krig innebär osäkerhet och osäkerhet är något som investerare skyr som pesten. Eller – är det verkligen så?

I denna artikel berättar jag sanningen om hur krig påverkat börsen historiskt sett och varför det kan vara läge att ta sig en funderare.

Köpa eller sälja? Läs vidare så berättar jag vad jag anser om detta.

Historiska data visar vad som händer med börsen vid krig

Finansmannen Nathan Rothschild har myntat det numera berömda uttrycket ”Köp till ljudet av kanoner, sälj till ljudet av trumpeter”.

Men stämmer det?

Det är en relativt enkel sak att testa med tanke på att det finns gott om data från världens börser att analysera. Enklast är att titta på data från de amerikanska börserna. Dels finns det konsistenta kursdata från långt tillbaka i tiden, dels är den amerikanska börsen tongivande för andra börser, inte minst Stockholmsbörsen.

Nyligen (2020) gjorde ett forskarteam, LPL Research, en genomgång om hur börsen påverkats av krig, kriser, terroristattacker och andra större geopolitiska händelser.

De kom fram till följande resultat:

Forskarna använde data från S&P 500 från 1957 och framåt. För händelser dessförinnan har man använt ett simulerat S&P 500-index.

Tabellen visar vad som hände och när det hände. Därefter ser du hur mycket börsen föll på en dag och hur mycket den föll som mest under krisen (total drawdown).

De två högra kolumnerna visar hur många dagar det tog innan börsen nådde sin bottennotering under krisen och hur lång tid det tog innan den återhämtat sig helt.

Krig har begränsad effekt på aktiemarknaden

En snabb titt i tabellen avslöjar att aktiemarknaden klarat av krig och kriser förvånansvärt bra.

En enskild dag reagerade börsen kraftigast i samband med att Nordkorea invaderade Sydkorea 1950, 11 september 2001 och attackerna i Pearl Harbor 1941. Då sjönk börsen med 5,4%, 4,9% och 3,8% respektive.

Men tittar vi på hur mycket börsen föll som mest under något av alla de krig och kriser som förekommer i jämförelsen ser vi att det aldrig blev särskilt dramatiskt på finansmarknaden.

Det största totala fallet kom efter attackerna i Pearl Harbor. Då föll aktieindexet med 19,8% innan det började klättra uppåt igen. På andra plats hittar vi Iraqs invasion av Kuwait. Då föll börsen med 16,9% innan den återhämtade sig. På tredje plats finns Nordkoreas invasion av Sydkorea – 12,9% föll aktieindex som mest då.

Tar vi alla de krig och kriser som var med i undersökningen är den genomsnittliga drawdown endast -5%!

Sett i det större perspektivet är inte ens extremfallen i listan särskilt iögonfallande. Sparar man på börsen får man räkna med att innehaven faller med 10, 20, 30 eller till och med 50 procent ibland. Dessa dippar till följd av krig var i det perspektivet små.

Påverkan av krig på aktier är kortvarig

En annan observation som vi kan göra utifrån data från börsen är att den negativa effekten av krig på aktiekurserna är kortvarig.

Bland de krig, kriser och terrorattentat som fanns med i undersökningen tog det i snitt endast 22 dagar tills botten nåtts. Efter 47 dagar hade aktiemarknaden återhämtat sig helt och hållet.

Längst tid att nå bottennotering respektive full återhämtning var i samband med bombningen av Pearl Harbor. Då tog det 143 dagar tills botten nåtts. Efter 307 dagar hade aktieindex återhämtat sig. Det är ändå mindre än ett år efter en så pass allvarlig attack på amerikansk mark mitt under pågående världskrig.

I närtid har vi attackerna den 11 september 2011. Då tog det bara 11 dagar att nå botten och 31 dagar för aktiemarknaden att återhämta sig.

En liten varning

Det bör nämnas att det ibland kan vara nödvändigt att lyfta på blicken en aning och se utvecklingen ur ett lite större perspektiv. Bara för att aktiemarknaden återhämtat sig efter x antal dagar betyder inte att den inte fortsatte att falla senare.

Vi kan ta exemplet med 11 september. Aktiemarknaden repade sig förvisso efter 31 dagar. Men det var, vad som skulle visa sig, mitt i en björnmarknad. Efter några månader fortsatte börserna att falla ytterligare och någon egentlig början på återhämtning blev det inte förrän under 2003.

I grafen ser du hur 11 september inte hade någon stor effekt för stunden. Frågan är – hur mycket bidrog denna händelse på pågående björnmarknad? Frågan är hypotetisk men kanske hade det inte dröjt så länge som till 2003 innan vi kom in i tjurmarknad igen.

Sammanfattning

Om vi tittar på historiska data kring hur börsen har regerat på krig och andra allvarliga oroligheter ser vi att effekten inte är så stor som man skulle kunna tro.

Efter ett initialt tapp sker en återhämtning inom knappt två månader i snitt. Ingen händelse har tagit mer än ett år att återhämta sig ifrån.

Det är lugnande besked i tider som dessa. Dessutom har det totala tappet när det varit som värst aldrig varit särskilt skrämmande. Det historiskt största fallet i samband med krig var vid attacken av Pearl Harbor då index föll med knappt 20 procent.

Här är några slutsatser:

• Vid krig, kris eller terrorattentat har börsen nått botten efter 22 dagar i snitt.
• Det har aldrig tagit mer än 143 dagar att nå botten.
• De flesta geopolitiska kriser har en genomsnittlig drawdown på endast 5%.
• Det tar i snitt 47 dagar för börsen att återhämta sig vid krig, terrorism eller kris.
• I samtliga fall har börsen återhämtat sig till fullo inom ett år.
• Det är historiskt sett bra att köpa aktier kort efter att ett krig startat.

Varför är det så?

En rimlig förklaring är regeringar vidtar åtgärder i samband med krig i syfte att stötta marknaden. Det kan vara att trycka pengar eller spendera mer för att stimulera ekonomin.

En annan förklararing är att marknaderna till viss del redan prisat in krig innan det bryter ut. Vissa krig och andra hemskheter är dock mindre förutsägbara och då kan marknaden reagera häftigare.

Men hur som helst verkar uttrycket ”köp till ljudet av kanoner, sälj till ljudet av trumpeter” inte vara helt galet ändå. Om samma dynamik fortfarande gäller innebär det alltså att dippen i samband med att ett krig bryter ut ska ses som ett köptillfälle – allt annat lika.