Räntefonder, hur fungerar de?

Räntefonder investerar i räntebärande värdepapper som ges ut av exempelvis staten, bostadsinstitut eller företag. Till skillnad från aktiefonder är räntefonder inte beroende av läget på börsen, utan påverkas istället främst av förändringar på räntemarknaden.

Räntefonder anses av många vara ganska tråkiga instrument då de jämfört med aktiefonder ger en betydligt lägre förväntad avkastning.

Syftet med räntefonder är dock inte att de ska vara några fantastiska kursraketer (för det ändamålet finns istället aktiefonder och aktier) - utan snarare att de ska fungera som en krockkudde i portföljen. Ett instrument som skyddar dig mot alltför stora förluster.

I den här artikeln ges du en kort introduktion till hur räntefonder fungerar, och varför de är värdefulla att ha i portföljen.

Räntefonder investerar i räntebärande värdepapper - det vill säga lån

Räntefonder investerar i så kallade räntebärande värdepapper, vilka ges ut av olika aktörer i syfte att få in pengar till verksamheten. Staten, kommuner, företag och bostadsinstitut är vanliga emittenter av räntepapper.

En investering i ett räntepapper är alltså ett lån, för vilket investeraren (i det här fallet fonden och du som fondägare) sedan erhåller ränta. Antingen löpande under lånets duration, eller som en klumpsumma då lånet avslutas och återbetalas.

Olika räntepapper har olika lång löptid - somliga har endast en duration på en eller ett par månader, medan andra kan ha uppemot 30 år. Utifrån löptiden kategoriseras räntefonder enligt följande:

• Korträntefonder: Investerar i räntepapper med en löptid på max 12 månader. Kallas även penningmarknadsfonder eller likviditetsfonder.
  
  
• Långräntefonder: Investerar i räntepapper med löptid som överstiger 12 månader. Kallas även obligationsfonder.
• Investerar i räntebärande värdepapper
• Räntepapper kan ha olika långa löptider
• Korträntefonder har låg risk och låg avkastning, medan långräntefonder har högre risk och högre avkastning
• Påverkas av förändringar i ränteläget
• Icke-korrelerade med börsen
• Används främst som stötdämpare i portföljen, snarare än för att ge hög avkastning

Korta räntefonder ligger riskmässigt på ungefär samma nivå som sparkonton med insättningsgaranti. Detta på grund av den korta löptiden. Samtidigt är också avkastningen mycket låg.

Långräntefonder ger bättre avkastning än korträntefonder, men har också högre risk. Ju längre löptid ett räntepapper har, desto mer riskfyllt blir det.

Räntefonder påverkas av räntemarknaden - inte börsen

Eftersom värdet på ett lån inte förändras av hur läget på börsen ser ut, är räntepapper och således räntefonder icke korrelerade med aktiemarknaden.

Istället är det läget på räntemarknaden som huvudsakligen påverkar värdet på räntefonder. En vanlig missuppfattning är dock att räntefonder stiger i värde när räntan höjs, och sjunker i värde när räntan sänks.

I själva verket är det precis tvärtom. Sänkta marknadsräntor får räntefonder att öka i värde, medan höjda räntor får dem att sjunka i värde. Här påverkas också långa räntefonder mer än korta.

Väldigt förenklat kan detta tvärtom-förhållande förklaras med att efterfrågan på befintliga räntepapper ökar/minskar när ränteläget förändras.

Denna icke- korrelation med börsen gör räntefonder till ett värdefullt instrument att inkludera i portföljen. Tack vare att de inte påverkas negativt av nedgångar på aktiemarknaden, fungerar de som en slags stötdämpare eller broms.

Summa summarum är återhållsamma räntefonder bra och viktiga komplement till mer riskfyllda investeringsalternativ som aktier och aktiefonder.

Sammanfattning Räntefonder