EN FILM OM ATT LEVA MED MS

Ny informationsfilm om hur det är att leva med MS (multipel skleros) och hur nya effektiva behandlingar kan hjälpa människor med MS att leva ett bra och aktivt liv

Informationsfilmen om MS är framtagen av läkemedelsföretaget Genzyme i samarbete med Neuroförbundet. Genzyme har som mål att förbättra livet för människor med MS. Filmen kommer att visas på olika digitala nyhetskanaler i samband med den internationella MS-dagen som inträffar 27 maj.Filmen hittar du här.

- Syftet med filmen är att sprida kunskap om MS och visa att det fortfarande förekommer en förlegad syn på vad diagnosen MS innebär. MS behöver inte alltid leda till att personer som drabbas blir svårt funktionsnedsatta och rullstolsburna – med dagens nya bromsbehandlingar finns det hopp om att leva ett normalt liv, säger docent Jon Tsai, medicinsk rådgivare för MS hos Genzyme i Sverige.

Vem får MS?

Ungefär 20.000 personer i Sverige lever med diagnosen MS, och knappt 1000 personer blir diagnosticerade med sjukdomen varje år. De flesta är mellan 20 och 40 år när de får sin diagnos. Det finns cirka två miljoner människor med MS i världen, sjukdomen är vanligare på norra halvklotet. Norden, Brittiska öarna och Nordamerika tillhör högriskområdena. MS orsakas av en kombination av miljö och genetiska faktorer.

- Historiskt sett har MS varit en ganska tråkig diagnos, men med de nya effektiva behandlingar som kommit kan man radikalt förbättra prognosen på sikt, det vill säga att man har mycket större chans att leva ett bra och aktivt liv – trots en MS-diagnos, säger professor Fredrik Piehl, Karolinska Institutet.

Jennie som medverkar i filmen fick sin MS-diagnos 2002, men hon hade förmodligen sitt första skov redan 1994 då hon drabbades av en synnervsinflammation, ett vanligt symtom på MS

- Vissa dagar tänker jag att jag kanske är frisk, säger Jennie. Men jag brukar jämföra mig med en gammal mobiltelefon som går bra så länge batteriet är någorlunda laddat, men som blir trött framåt kvällen när energin tar slut.

Om MS

MS är en autoimmun sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) och ger återkommande inflammationer som angriper isoleringsskiktet, myelinet, runt nervtrådarna. De inflammatoriska processerna gör att nervtrådarna inte kan leda fram impulserna på ett optimalt sätt och dessutom kan nervcellerna i sig skadas. Det innebär att personer med MS på sikt förlorar neurologiska funktioner.

MS är en gradvis fortskridande sjukdom. Det finns olika typer av MS och sjukdomsbilden varierar även inom respektive typ av MS. Vanligtvis framträder MS i attacker, så kallade skov. Vilka besvär personer med MS drabbas av är beroende av vilka nervbanor som drabbas. Vanliga symtom är muskelsvaghet, koordinationsrubbningar, syn och balansrubbningar och ibland påverkas även på minne och arbetskapacitet. Det finns olika former av MS där skovvis förlöpande MS (RRMS) är den vanligaste. Vid RRMS får man flera skov under kortare eller längre sjukdomsperioder med försämring och delvis eller full återhämtning mellan skoven.

Idag finns inget botemedel mot MS, men tidigt insatt behandling kan bromsa sjukdomsförloppet, minska risken för nya skov och även förhindra skador i centrala nervsystemet (CNS) och funktionsnedsättning

Läs mer om MS på ms-guiden.se.

Socialstyrelsen och Läkemedelsverket arbetar för närvarande med att ta fram Nationella riktlinjer inklusive behandlingsrekommendationer för MS. Dessa beräknas vara klara under 2016.