4,4 miljoner bostadslägenheter i Sverige

Kalkylerat bostadsbestånd 2005-12-31 Enligt SCB:s kalkylerade bostadsbestånd fanns cirka 4,4 miljoner bostadslägenheter i hela riket vid slutet av år 2005, vilket är en ökning med 0,6 procent sedan 2004. Bostadsbeståndet fördelar sig på 2,0 miljoner lägenheter i småhus och 2,4 miljoner lägenheter i flerbostadshus. Sedan 1990 har bostadsbeståndet i storstadsområdena ökat med 11,7 procent medan motsvarande ökning för övriga riket är 7,3 procent. Se nedanstående diagram. Bostadsbeståndets förändring 1990-2005. Storstadsområdena och Övriga riket. 1990=100. http://www.scb.se/templates/pressinfo____167445.asp Förändringar under 2000-talet Riket Sveriges totala bostadsbestånd har ökat med 2,6 procent sedan år 2000. Av den sammanlagda ökningen av lägenheter i småhus och flerbostadshus har cirka 117 000 tillkommit genom nybyggnad. Antalet lägenheter i flerbostadshus som tillkommit via ombyggnad är cirka 20 500. Under samma period har ungefär 15 600 lägenheter rivits. Län – Stockholm ökar mest Stockholms län uppvisar den största ökningen av bostadsbeståndet sedan år 2000. Där har ökningen varit 4,4 procent. Hallands och Uppsala län uppvisar båda ökningar på cirka 4,3 procent. Däremot har bostadsbeståndet minskat i Gävleborgs och Jämtlands län, med 0,4 respektive 0,1 procent. Storstadsområdena – Nacka ökar mest Bostadsbeståndet i Stor-Stockholm har ökat med 4,4 procent sedan år 2000. Motsvarande siffror för Stor-Göteborg och Stor-Malmö är 4,3 respektive 4,0 procent. De kommuner som uppvisar störst ökning inom Stor-Stockholm är Nacka och Solna där beståndet ökat med 10,1 respektive 9,6 procent. I Stor-Göteborg har Kungsbacka kommun haft den största ökningen med 8,0 procent och i Stor-Malmö har Kävlinge kommuns bostadsbestånd ökat med 8,6 procent. Övriga riket – Strömstad ökar mest Det övriga rikets bostadsbestånd exklusive Storstadsområdena har ökat med 1,6 procent sedan år 2000. Strömstads kommun, med en ökning på 10,5 procent, har haft den största ökningen av sitt totala bostadsbestånd. Andra kommuner med stora bostadsbeståndsökningar är Knivsta +9,9, Håbo +7,9 samt Växjö +7,4 procent. Laxå är den kommun vars totala bostadsbestånd minskat mest sedan år 2000, -10,1 procent. Smedjebacken och Munkfors är också kommuner med kraftigt minskat bostadsbestånd, -7,7 respektive -5,5 procent. Antal lägenheter i det kalkylerade bostadsbeståndet¹ efter hustyp och region. År 2005 http://www.scb.se/templates/pressinfo____167445.asp Fotnot: Bostadsbeståndsberäkningarna utgår från Folk- och bostadsräkningen 1990 och uppdateras med årliga rapporterade förändringar. Förändringarna är främst färdigställda nybyggnader av bostäder, färdigställda ombyggda flerbostadshus och påbörjade rivningar. Förändringar som inte tagits hänsyn till är permanentning av fritidshus, ändrad användning av permanentbostäder till fritidshus samt rivning av de småhus som ej rapporteras till SCB. Definitioner och förklaringar SCB:s kalkylerade bostadsbestånd Under perioden 1960-1990 samlades uppgifter om bostadsbeståndet in via de Folk- och bostadsräkningar som genomfördes vart femte år. Den senaste officiella statistiken som finns tillgänglig över bostadsbeståndet i Sverige är från 1990, då den sista Folk- och bostadsräkningen gjordes. Avsaknaden av aktuell statistisk information om bostadsbeståndet är för många statistikanvändare besvärande. För att i någon mån råda bot på problemet med avsaknaden av bostadsbeståndsstatistik har SCB tagit fram en modell för att skatta bostadsbeståndet. Bostadsbeståndsberäkningarna utgår från Folk- och bostadsräkningen 1990 (FoB90) och uppdateras med årliga rapporterade förändringar. Förändringarna är främst färdigställda nybyggnader av bostäder, färdigställda ombyggda flerbostadshus och påbörjade rivningar. I beräkningen har hänsyn inte kunnat tas till permanentning av fritidshus, ändrad användning av permanentbostäder till fritidshus samt de rivningar av småhus som ej rapporteras till SCB. I bostadsbeståndet ingår inte fritidsbostäder och lägenheter som uteslutande används till annat än bostad t.ex. kontor, läkarmottagning, hotell och dylikt. Bostadsbeståndet efter upplåtelseform, m.m. SCB kan på uppdragsbasis ta fram ytterligare statistik om bostadsbeståndet 2005. Vi kan bland annat redovisa bostadsbeståndet fördelat på olika lägenhetstyper (1 rk, 2 rk, 3 rk osv.), ursprunglig byggnadsperiod, ägarkategorier och upplåtelseformer (bostadsrätt, hyresrätt, äganderätt). En viktig faktor vid skattningarna av bostadsbeståndet efter upplåtelseform och ägarkategori är försäljningar av flerbostadshus. Genom att granska de enskilda köpen av flerbostadshus har antalet lägenheter som t.ex. övergått från hyresrätt till bostadsrätt beräknats. Vi kan därför även redovisa uppgifter på omvandling från hyresrätt till bostadsrätt för lägenheter i flerbostadshus samt förändring av ägarkategori. Mer om ... Läns- och kommunsiffror finns att hämta i Sveriges statistiska databaser som nås via SCB:s webbplats. Gå in under ämnesområde Boende, byggande och bebyggelse och rubriken bostadsbestånd (kalkylerat). Där finns även information om statistikens kvalitet, framställningssätt samt tabeller och diagram m.m. Producent SCB, Enheten för byggande och bebyggelsestatistik Box 24 300 104 51 Stockholm Fax 08-506 949 05 Förfrågningar Marcus Otterström Tfn 08-506 942 24 E-post byggande.bebyggelse@scb.se Var god ange källa när uppgifter ur detta pressmeddelande återges. Uppdaterad: 2006-05-12