Allt fler 65+ i arbete!

Det har skett en tredubbling av antalet äldre anställda i offentlig sektor under en fyraårsperiod. Detta enligt en studie redovisad i SCB:s nya rapport Fokus på näringsliv och arbetsmarknad. En annan studie visar på att löneskillnaden inte är så stor mellan privat och offentlig sektor för många yrkesgrupper. År 2004 var 9 700 anställda äldre än 64 år mot 3 300 år 2000. Den största procentuella ökningen har skett bland 65- och 66-åringarna. Antal anställda äldre än 64 år (65+) inom offentlig sektor Diagram på: http://www.scb.se/templates/pressinfo____168602.asp Dessutom tenderar gruppen 65+ att arbeta allt fler timmar. År 2004 var den genomsnittliga tjänstgöringsomfattningen 52 procent mot 42 procent år 2000. Läkare, tandläkare, sjuksköterskor samt universitets- och gymnasielärare är exempel på yrken i offentlig sektor där det blivit vanligare att arbeta efter 64 års ålder. (Referens: Allt fler 65+ i arbete! av Staffan Brantingson, Margareta Carlsson, Peter Gidlund och Jenny Karlsson). Högre lön i privat sektor Diagram på: http://www.scb.se/templates/pressinfo____168602.asp I en annan studie jämförs medellönen för ett antal yrkesgrupper i offentlig respektive privat sektor. Utgångspunkten är ett antal yrkesgrupper med tillräckligt många anställda i båda sektorerna. Lönen är högre i privat sektor för de flesta studerade yrkesgrupperna, även om skillnaden för många grupper är marginell. Tre yrkesgrupper med stora skillnader i lön mellan offentlig och privat sektor är företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän (skillnad 10 400 kr/mån), dataspecialister (skillnad 7 400 kr/mån) samt jurister (skillnad 13 700 kr/mån). För några yrkesgrupper är det lönemässigt ingen skillnad om man arbetar i privat eller offentlig regi. Det gäller t.ex. vård- och omsorgspersonal med yrken som barnskötare, undersköterskor, vårdbiträde och som omfattar drygt 436 000 anställda. För sjuksköterskor ser det däremot ut att löna sig att arbeta inom privat sektor. Skillnader i lön kan bero på många faktorer. Om man antar att lönen ökar med åldern, skulle t.ex. en grupp med fler äldre kunna ha en högre medellön enbart på grund av att de är äldre. Med hjälp av s.k. standardvägning kan denna effekt tas bort. Tabellen nedan visar månadslön i respektive sektor samt hur hög lönen är i offentlig sektor i förhållande till privat sektor. I den högra kolumnen redovisas dessutom resultatet efter en standardvägning (stdv), där hänsyn tagits till ålder, kön, tjänstgöringsomfattning, utbildning och region. Genomsnittlig månadslön för ett urval av yrkesgrupper efter sektor Andel i privat sektor Offentlig sektor kr/mån Privat sektor kr/mån Lön i offentlig sektor/lön i privat sektor Stdv lön i offentlig sektor/stdv lön i privat sektor Yrkesgrupper inom hälso- och sjukvård Barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens 13 25 200 26 900 94 96 Hälso- och sjukvårdsspecialister 24 45 000 46 100 98 92 Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. 42 21 900 24 600 89 89 Sjuksköterskor 17 23 600 26 000 91 93 Vård- och omsorgspersonal 15 18 600 18 600 100 100 Kontorsyrken Bokförings- och redovisningsassistenter 88 19 200 21 400 90 89 Kontorssekreterare och dataregistrerare 56 18 700 21 500 87 89 Övrig kontorspersonal 70 18 600 20 500 91 90 Yrkesgrupper inom ekonomi, data och juridik Dataspecialister 88 26 900 34 300 78 81 Datatekniker och data­operatörer 92 21 600 26 700 81 83 Företagsekonomer, marknadsförare och per­sonaltjänstemän 76 24 700 35 100 70 74 Jurister 48 30 200 43 900 69 80 Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. 77 20 400 25 000 82 87 Yrkesgrupper inom service och säkerhet Kundinformatörer 91 18 100 18 600 97 97 Städare m.fl. 71 16 200 16 500 98 97 Säkerhetspersonal 54 20 500 20 500 100 97 Tidningsdistributörer, vaktmästare m.fl. 59 17 600 19 100 92 92 Yrkesgrupper inom kök och restaurang Köks- och restaurangbiträden 62 16 400 16 200 101 98 Storhushålls- och restaurangpersonal 70 17 900 18 300 98 97 (Referens: Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor av Clara Ferdman och Sofia Nilsson) Ytterligare tre artiklar om näringsliv och arbetsmarknad Överensstämmelse mellan utbildning och yrkets kvalifikationskrav (författare: Karin Björklind, Claes-Håkan Gustafson och Ann-Charlotte Larsson). Om utbildningens och andra faktorers betydelse för personers möjligheter att få ett ledningsarbete eller ett arbete som normalt kräver högskoleutbildning. En slutsats som kan dras från studien är bl.a. att en treårig eftergymnasial utbildning inom företagsekonomi, handel och administration ökar chanserna för att få ett chefsjobb. Förändringar i den registerbaserade arbetsmarknadsstatistiken (författare: Sara Ekmark och Marita Rydstedt). Om ett avslutat utvecklingsarbete som innebär snabbare publicering av den årliga statistiken och en bättre redo¬visning av egenföretagare. Lokala arbetsmarknader – egenskaper, struktur och utveckling (författare: Gunnar Hedin och Björn Tegsjö). Om den funktionella indelningen i drygt 80 lokala arbetsmarknader, som grundar sig på statistik om arbetspendling. Vidare redovisas hur många som byter jobb i olika typer av lokala arbets¬marknader och om dessa väljer att flytta eller långpendla. Förfrågningar kan ställas direkt till författarna via e-post med adress: fornamn.efternamn@scb.se. Publikation Fokus på näringsliv och arbetsmarknad hösten 2005 (IAM 2006:1) Mer om ... Information om statistikens kvalitet, framställningssätt samt tabeller och diagram m.m. finns på SCB:s webbplats. Producent SCB, Avd för näringsliv och arbetsmarknad, Analysenheten 701 89 ÖREBRO Fax 019-17 70 85 Förfrågningar Leif Haldorson Tfn 019-17 67 75 E-post leif.haldorson@scb.se Var god ange källa när uppgifter ur detta pressmeddelande återges.