Finansräkenskaper 2007: Högt finansiellt sparande förra året

För graf vänligen se: http://www.scb.se/templates/pressinfo____254017.asp

Hushållens finansiella sparande var 93 miljarder kronor år 2007. Det är främst en rekordhög bankinlåning samt försäkringssparandet som gör sparandet så högt. År 2006 var sparandet 22 miljarder och år 2005 48 miljarder kronor.

Det finansiella sparande räknas fram som nettot av de transaktioner av finansiella tillgångar och skulder som sker under ett år. Under 2007 uppgick transaktionerna i finansiella tillgångar till 282 miljarder och transaktionerna i skulder (skuldökningen) till 189 miljarder, vilket ger ett finansiellt sparande på 93 miljarder kronor.

Stor insättning på bank
Nettoinsättningarna på bankkonton var rekordstort förra året och slutade på 156 miljarder kronor. Det kan jämföras med 94 miljarder år 2006 och 50 miljarder år 2005. Andra kvartalet var bankinlåningen hela 57 miljarder kronor. Det är den högsta siffran någonsin i finansräkenskapernas historia. Även fjärde kvartalets bankinlåning på 26 miljarder är en hög siffra, speciellt för att vara ett fjärdekvartal då hushållen tidigare år tagit ut mer pengar från sina konton än de satt in. Troligen beror det på att förmögenhetsskatten avskaffades förra året.

Hushållen sålde av aktier och fonder
Under 2007 fortsatte hushållen göra sig av med aktier och fonder vilket de börjat med redan året innan. Under 2007 gick börsen upp och ner, men landade till slut på minus 6,8 procent för helåret. Hushållen sålde mer aktier och fonder än de köpte under samtliga kvartal 2007. Nettoförsäljningen av aktier var 39 miljarder, vilket är lite mindre än de 44 miljarder som nettosåldes året innan. Däremot var 2007 års fondförsäljning på 38 miljarder större än 2006 då den var 15 miljarder.

Vid sidan av bankinlåningen är det försäkringssparandet som bidrar mest till det finansiella sparandet. Det totala försäkringssparandet uppgick under 2007 till 149 miljarder kronor. Även 2006 var det 149 miljarder. Försäkringssparandet, inklusive PPM, delas upp i individuellt och kollektivt avtalade försäkringar. Dessutom finns övriga försäkringstekniska reserver, som består av förskottsbetalningar av premier och reserver för oreglerade skador. Hushållens sparande i kollektiva försäkringar uppgick till 106 miljarder, av vilka PPM-sparande utgjorde 32 miljarder kronor. 2006 var det kollektiva försäkringssparandet 89 miljarder, varav 29 miljarder i PPM. Det individuella försäkringssparandet var 39 miljarder under 2007, vilket är lägre än året innan då det var 50 miljarder kronor. Hushållens fordran i övriga försäkringstekniska reserver ökade under 2007 med 5 miljarder kronor.

Lika stor skuldökning som förra året
Hushållens skulder ökade med 189 miljarder kronor under 2007. Det är lika mycket som året innan. Hushållens skuldökning bestod som vanligt till övervägande del av lån tagna i banker och bostadsinstitut. Sådana lån utgjorde 182 av de 189 miljarderna. Totalt uppgick hushållens skulder vid årets slut till 2 193 miljarder kronor, varav 1 847 miljarder eller 84 procent bestod av lån i banker och bostadsinstitut. Hushållens studielån hos CSN uppgick den sista december till 179 miljarder kronor och stod för 8 procent av den totala skuldbördan

Hushållens nettoförmögenhet sjönk
Den finansiella nettoförmögenheten sjönk under 2007. De finansiella tillgångarna ökade under året med 95 miljarder, men skulderna ökade mer, med 192 miljarder. Det innebär att nettoförmögenheten sjönk med 97 miljarder. De finansiella tillgångarna var vid årets slut värda 5 342 miljarder och skulderna 2 193 miljarder. Det ger hushållen en nettoförmögenhet på 3 149 miljarder kronor.

Under 2007 sjönk hushållens innehav av aktier och fonder med 130 miljarder kronor till 1 232 miljarder. Det är dels till följd av nettoförsäljningen och dels till följd av värdeminskning. Även innehavet av försäkringar minskade i värde med 48 miljarder till 2 073 miljarder kronor, och detta trots årets försäkringssparande på 149 miljarder. Däremot ökade värdet på hushållens innehav av bostadsrätter och även hushållens tillgångar på bankkonton.

Graf: Utvecklingen av hushållens finansiella tillgångar, nettoförmögenhet och skulder 1995-2007

 

Högt finansiellt sparande för staten
Statens finansiella sparande uppgick 2007 till 64 miljarder kronor enligt finansräkenskaperna. Det är andra året i rad som staten visar ett positivt finansiellt sparande. Jämfört med år 2006 förbättrades statens finansiella sparande med 20 miljarder. Den positiva utvecklingen 2007 speglar de goda statsfinanserna med hög sysselsättning och ökade skatteintäkter.

Statens upplåning minskade enligt finansräkenskaperna totalt med 92 miljarder kronor, varav upplåningen via certifikat minskade med 65 miljarder och obligationsupplåningen med 52 miljarder. Övrig upplåning ökade däremot med 25 miljarder. Staten minskade sina tillgångar med 28 miljarder. En stor del av minskningen härrör från försäljningen av Telia-aktier som såldes under andra kvartalet 2007 för 18 miljarder kronor.

Den marknadsvärderade statskulden var vid utgången av 2007 1 306 miljarder kronor att jämföra med 1 415 vid årsskiftet 2006.

Definitioner och förklaringar

Revideringar och kompletteringar av finansräkenskaperna i samband med årsberäkningarna för 2007.

 

• Förskottsbetalningar av försäkringspremier och reserver för utestående fordringar (F.62)

I samband med beräkningarna för helåret 2007 har förskottsbetalningar av försäkringspremier och reserver för utestående fordringar (F.62) införts i finansräkenskaperna för perioden 2004-2007, helår och kvartal. Detta medför att det blir ett brott i tidsserien mellan 2003 och 2004. Enligt det Europeiska Nationalräkenskapssystemet 1995, ENS 95, finns krav på att förskottsbetalningar av försäkringspremier och reserver för utestående fordringar (F.62), dvs. försäkringstekniska reserver för andra försäkringar än liv- och pensionsförsäkringar, skall ingå som en del i försäkringstekniska reserver (F.6). Hittills har endast hushållens nettofordran i livförsäkringsreserver och pensionsfonder (F.61) redovisats i de svenska finansräkenskaperna. Förskottsbetalningar av försäkringspremier är den del av en försäkringspremie som avser en period efter den redovisade räkenskapsperioden. Förskottsbetalningar av försäkringspremier är försäkringstagarnas tillgångar och försäkringsbolagens skulder. Försäkringstagarna kan tillhöra vilken sektor som helst i ekonomin eller utlandet. Reserver för utestående fordringar hålls av försäkringsföretag för att täcka belopp knutna till krav som ännu inte är reglerade. Reserver för utestående fordringar är finansiella tillgångar hos förmånstagarna som kan tillhöra vilken sektor som helst i ekonomin eller utlandet.
För helåret 2007 hade försäkringsbolagen tillgångar på drygt 30 mdr kr och skulder på 393 mdr kr i form av förskottsbetalningar av försäkringspremier och reserver för utestående fordringar (F.62). De sektorer som har högst fordringar på försäkringsföretagen i detta tillgångsslag är hushållen och icke-finansiella företag med 276 respektive 54 miljarder kronor. Införandet av förskottsbetalningar av försäkringspremier och reserver för utestående fordringar (F.62) medför också att hushållens finansiella sparande har justerats upp för perioden 2004-2007. För år 2007 har hushållens finansiella sparande justerats upp med 5 mdr till 93 mdr kronor till följd av denna komplettering.

 

 

• Byte av källa för kommunal sektor

I och med beräkningarna av helåret 2007 har finansräkenskaperna övergått till det årliga Räkenskapssammandraget (RS) för samtliga kommuner och landsting i stället för den kvartalsvisa undersökningen Kommunernas och Landstingens Finansiella Tillgångar och Skulder (KTS). I och med bytet av källa utgår nu finansräkenskaperna och de reala nationalräkenskaperna från samma källa. Revideringar har gjorts för helåren 2004-2007 och även kvartalsberäkningarna har anpassats till de nya årsvärdena, både ställningsvärden och transaktioner. Revideringen innebär tidsseriebrott mellan 2003 och 2004.

 

Siffrornai textenom hushållen avserde egentliga hushållen inklusive hushållens icke-vinstdrivande organisationer. I hushållens icke-vinstdrivande organisationer ingår till exempel fackföreningar, religiösa samfund, stiftelser och organisationer som verkar i hushållens intresse.

Mer om ...

Information om statistikens kvalitet, framställningssätt samt tabeller och diagram m.m. finns på SCB:s webbplats.

Statistikansvarig myndighet
Finansinspektionen
Box 7821, 103 97 Stockholm
Fax 08-24 13 35
Tfn 08-787 80 00

Producent
SCB, Finans- och sektorräkenskaper
Box 24300
104 51 Stockholm

Förfrågningar
Maria Andersson
Tfn 08-506 940 74
E-post maria.andersson@scb.se

Marianne Biljer
Tfn 08-506 942 48
E-post marianne.biljer@scb.se

Var god ange källa när uppgifter ur detta pressmeddelande återges.