Genomsnittslönen varierar mellan sektorerna

För tabeller och statistik, se http://www.scb.se/Pages/PressRelease____294241.aspx

Tjänstemän inom privat sektor hade den högsta genomsnittliga månadslönen, 33 500 kronor enligt Lönestrukturstatistiken för 2009. Den lägsta genomsnittliga månadslönen, 24 100 kronor, hade kommunerna. För arbetare inom privat sektor redovisas timlöner och den genomsnittliga totala timlönen var 142,40 kronor. Det var små förändringar av löneskillnaden mellan män och kvinnor när hänsyn tas till yrke, ålder, utbildning och arbetstid.

Den 2 september 2010 presenterar Medlingsinstitutet lönestrukturstatistik för hela ekonomin, med timlöner omräknade till månadslöner. Då presenteras även fördjupade analyser av löneutveckling och löneskillnaden mellan män och kvinnor.

Genomsnittlig månadslön/timlön¹ efter kön och sektor 2009²

Deltidslöner har räknats om till motsvarande heltidslöner. Ingen hänsyn tas till kvinnors och mäns olika fördelning mellan yrken, utbildningar, ålder eller arbetstid.

¹ Genomsnittslönen eller medelvärdet är summan av månads- eller timlönerna i respektive grupp delat med antalet personer i gruppen.
I genomsnittlig månads/timlön ingår för:
Privat sektor: fast lön, fasta tillägg, ackordskompensation, rörlig lön, ob-/skifttillägg samt tillägg för risk, smuts, värme o.d., förmåner, jour- och beredskapsersättning, väntetids- och restidsersättning utanför ordinarie arbetstid samt helglön för arbetare.
Kommuner, Landsting och Stat: grundlön inklusive fasta tillägg och rörliga tillägg som t.ex. ob-, jour- och beredskapsersättning.

² Mätperioden för lönestrukturstatistiken är en månad – september för privat och statlig sektor och november för kommuner och landsting. Det gör statistiken känslig för från vilket datum de nya avtalen gäller och om den nya lönen hade hunnit betalas ut vid mättillfället. Löneökningar efter mätmånaden är alltså inte noterade.

Mellan september 2008 och samma månad 2009 ökade den genomsnittliga totala månadslönen för tjänstemän i privat sektor med 2,7 procent till 33 500 kronor. För kvinnor var genomsnittslönen 29 200 kronor och för män 36 800 kronor.
1,3 miljoner privatanställda tjänstemän omfattas, 44 procent av dem var kvinnor.

Under samma period ökade den genomsnittliga timlönen (totallön) för arbetare i privat sektor med 2,5 procent till 142,40 kr. För kvinnor var den genomsnittliga timlönen (totallön) 131,80 kr och för män 146,40 kronor.

Den genomsnittliga timlönen (lön för arbetad tid) för arbetare i privat sektor ökade med 2,6 procent till 137,10 kr. För kvinnor var den genomsnittliga timlönen (lön för arbetad tid) 127,80 kr och för män 140,50 kronor.

1,1 miljoner privatanställda arbetare omfattas, av dem var 32 procent kvinnor.

I kommunerna ökade den genomsnittliga månadslönen från november 2008 till november 2009 med 3,8 procent till 24 100 kronor. För kvinnor var genomsnittslönen 23 700 kronor och för män 25 400 kronor.

767 000 arbetade inom denna sektor och 79 procent av dem var kvinnor.

Inom landstingen ökade den genomsnittliga månadslönen mellan november 2008 och samma månad 2009 med 4,0 procent till 29 700 kronor. För kvinnor var genomsnittslönen 27 600 kronor, för män 37 700 kronor.

Totalt arbetade 233 000 inom landstingen, av dem var 79 procent kvinnor.

Inom staten ökade lönerna under samma period med 4,5 procent till 30 400 kronor. För kvinnor var genomsnittslönen 28 600 kronor och för män 32 200 kronor.

222 000 arbetade inom denna sektor, av dem var 50 procent kvinnor.

Lokala krisavtal påverkar inte löneutfallet i lönestatistiken

Under mars månad 2009 tecknade IF Metall och sex arbetsgivareförbund inom industrin centrala avtal om tillfälliga permitteringsöverenskommelser, eller s.k. krisavtal, för att överbrygga effekterna av finanskrisen. Avtalen innebar i korthet att lokala överenskommelser medgavs, där arbetarens utgående lön kunde sänkas (dock inte mer än 20 procent) och under motsvarande andel av ordinarie arbetstid skulle arbete inte utföras. Som lönestrukturstatistiken är uppbyggd kommer dessa överenskommelser inte att påverka de lönebegrepp som presenteras i olika undersökningar för privat sektor, då den ordinarie överenskomna fasta bruttolönen (månads-/vecko-/ eller timlön) ska rapporteras in.

Ett antal företag har valt att flytta fram datum för lönerevision, som en konsekvens av finanskrisen. Framflyttade revisionsdatum påverkar inte statistiken på ett felaktigt sätt, då statistiken speglar det förhållande som gällde vid mättidpunkten för undersökningen. Dock bör detta beaktas vid analyser av t.ex. löneökningstakter och kan medföra att vissa grupper får en lägre ökningstakt. En mer detaljerad beskrivning återfinns i Medlingsinstitutets årsrapport 2009.

Löneskillnaden mellan män och kvinnor

Uppgifter om förändringen av löneskillnaden över tid bör tolkas med försiktighet. Förutom effekter av ändrat urval och revideringar av kontrollvariabler kan den beräknade löneskillnaden påverkas av utformningen av kollektivavtal och om de avtalsmässiga löneökningarna har hunnit betalas ut vid mättillfället.

Sedan 2004 har skillnaden mellan mäns och kvinnors lön minskat något i samtliga sektorer utom kommunerna (som har de lägsta löneskillnaderna). Den största förändringen mellan 2008 och 2009 har tjänstemännen inom privat sektor, där löneskillnaden minskat med 1 procentenhet.

Kvinnors genomsnittliga lön i procent av mäns genomsnittliga lön 2004–2009

Jämförelsen är gjord med metoden standardvägning och hänsyn har tagits till att män och kvinnor fördelar sig olika när det gäller yrken, utbildning, ålder och arbetstid.

* Uppgift för statlig sektor saknas 2004 eftersom staten införde ett nytt system för yrkesklassificering detta år.

Definitioner och förklaringar

Lönestrukturstatistiken

Lönestrukturstatistiken är en årlig undersökning som baseras på individuppgifter. Den innehåller uppgifter om kön, ålder, yrke, utbildning och region samt olika kombinationer av dessa variabler. Syftet med undersökningen är att ge jämförbar information om lönestrukturen på arbetsmarknaden. Den belyser lönenivå, lönestruktur och löneutveckling.

Lönestrukturstatistiken är lämplig att använda som underlag för olika analyser, t.ex. jämförelser mellan mäns och kvinnors löner. Det är inte lämpligt att använda den årliga lönestrukturstatistiken för att bedöma löneutvecklingen för enskilda, mindre grupper eftersom förändringstalen också beror på förändringar i gruppers sammansättning, t.ex. unga som kommer in och äldre som slutar.

Statistiken är uppdelad i fem sektorer, privat sektor: arbetare respektive tjänstemän, kommuner, landsting och staten. Inom privat sektor är statistiken uppdelad efter näringsgren. För privat sektor görs en urvalsundersökning (som omfattar ungefär hälften av samtliga anställda) medan offentlig sektor totalundersöks.

Publikation

Statistik som publiceras i anknytning till detta pressmeddelande finns tillgängliga via följande länkar:

• Privat sektor
• Primärkommunal sektor
• Landstingskommunal sektor
• Statlig sektor
  

Statistikdatabasen

Ytterligare uppgifter finns i Statistikdatabasen.

Mer om statistiken

Information om statistikens kvalitet, framställningssätt samt tabeller och diagram m.m. finns på SCB:s webbplats.

Nästa publiceringstillfälle

Den 2 september 2010 presenteras lönestrukturstatistik avseende 2009 för hela ekonomin, med timlöner omräknade till månadslöner.